Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 363 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 46. 18 November 1871 - Anteckningar under en studieresa i tekniskt ändamål - Om emaljering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af ända till 10 atmosferer utan att märkbart förändras, och bör
den sålunda lämpligen kunna komma till användning såsom
belysningsmedel i jernvägskupéer, ombord å fartyg m. m.

Enligt experiment, utförda af professorn i Fysik vid
universitetet i Liège är den sålunda erhållna gasen utmärkt för
sin renhet och lyskraft, i det att den lyser 8 gånger så starkt
som vanlig stenkolsgas. Vid kemisk undersökning af dessa
begge gassorter, skall man äfven finna dem olika till sin
sammansättning. Såsom bekant, finnes en kolväteförening, C₄ H₄,
oljebildande gas, som vid förbränning afgifver ett intensivt hvitt
ljus, ty den innehåller just en lagom qvantitet kol för att på samma
gång lysa bra och förbrinna fullständigt (utan rök). En annan
kolväteförening åter, C₂ H₄, sumpgas, innehåller deremot för
litet kol, för att detta skall kunna glöda i lågan, innan det
förbrinner. Lågan blir derföre också ej så hvit och starkt
lysande utan blåaktig. Stenkolsgasen består nu hufvudsakligen
af sumpgas. hvaremot petroleumgasen deraf innehåller endast 8
proc. De båda gasarna kunna således närmevis anses vara, den
förra C₂ H₄ och den senare C₄ H₄, hvilket ju då förklarar
petroleumgasens större lysande förmåga. Om nu denna, enligt
uppgiften från Liège-universitetet, har 8 gånger så stor
ljusstyrka som stenkolsglas, utvecklas vid förbränning för erhållande
af en viss qvantitet ljus af den förra gasen endast fjerdedelen
så mycket kolsyra som vid den senares förbränning, hvaraf,
äfvensom på grund af den ringa vätehalten, följden åter blir såväl
mindre värmeutveckling i rummen som den dervarande luftens
långsammare förskämning – detta senare i så mycket högre
grad, som petroleumen icke innehåller svafvel, och således ej
den deraf beredda gasen kan lukta så illa som stenkolsgasen.
Denna gas har vidare äfven den fördelen att brinna lugnare utan
att utkasta gnistor eller afsätta smärre fasta partiklar, hvarföre
också ögonen lida mindre af densamma än af stenkolsgasen,

På frånvaron af svafvel, äfvensom af qväfgas och syrgas, i
petroleumen beror äfven den fördelen vid fabrikationen, att gasen
ej behöfver renas. Vid vanliga stenkols-gasverk har man i öfrigt
nödigt stora magasiner för stenkol och stundom äfven för kåks,
hvilket petroleum-gasverken ej behöfva. Deremot måste vid dessa
senare finnas för eld fara skyddad upplagsplats för petroleumen
eller petroleumresidiet. Faran för explosion i ugnarne är ej heller
större än vid beredning af stenkolsgas, snarare mindre, ty
retorterna öppnas ej så ofta, hvarjemte dessas volym är mindre
än vid den andra metoden. En ytterligare omständighet, som
är af ganska väsentlig betydelse, tillkommer ännu till förmån
för petroleumgasen. På grund af denna gasens större lysförmåga
blir nämligen såväl nedläggningen som underhållet af
rörledgarne ej så dyrt, ty en mindre gasqvantitet behöfver ju framföras
för erhållande af samma ljusqvantitet, än då stenkolsgas användas,
hvarjemte äfven spillningen bör blifva proportionsvis mindre.

Kostnaden för tillverkningen ställer sig hos M. Hauzeur
fils i Verviers sålunda:

I. Gas af rå petroleum (l’huile brute de pétro’e):

Allmänna utgifter . . .	7,62	francs;
Rå olja, 100 kil.-gr . . .	30,00	,, ;
Brännmaterial, 100 kil.gr. stenkol . . .	2,00	,, .
––––––––––
Summa för erhållna 76 kub. m. gas . . .	39,62	francs,

d. v. s. för 1,000 kub.-fot ungefär 9,₈₂ rdr. Konsumtionen per
brännare är 1,₀₉ kub.-fot (28,₅ lit.) per timme med en lyskraft
motsvarande ungefär 10 stearinljus (6 på skålpundet). Priset
per timme för en sådan låga blir alltså 1,₀₇ öre (1,₁₆ centimer.)

II. Gas af petroleumresidium (goudron de pétrole):

Allmänna utgifter . . .	7,62	francs;
Grönt residium, 100 kil.-gr . . .	21,00	,, ;
Brännmaterial, 100 kil.-gr . . .	2,00	,, .
––––––––––
Summa för erhållna 68 kub.-m. gas . . .	30,62	francs,

d. v. s. för 1,000 kub.-fot ungefär 8,₄₉ rdr. Priset per timme
och brännare för en låga med samma konsumtion och 9
normalljus lyskraft blir således 1,₀₂ öre (1,₁₃ centimer).

Tillverkningen af petroleumgas har på sista året vunnit
mycket insteg i Belgien, oaktadt ju alla slags stenkol här stå
betydligt lägre i pris än i de flesta andra länder (gaskol 25 à
30 fr. per ton; vanliga stenkol hälften så mycket), hvilket ju
sålunda också bör vara ett kriterium på metodens duglighet.
Den är införd sedan förlidet år i Seraings stora etablissementer,
och har kostnaden der under förra vintern varit 2,₃₆ rdr per
1,000 kub.-fot (12,₅ centimer per kub.-m.), hvaremot kostnaden
för stenkolsgas stundom stigit ända till 5,₄₆ rdr per 1,000
(29 centimer per kub. m.). I staden af samma namn med
20,000 innevånare upplysas gatorna med petroleumgas. I
Auglem (Vieille Montagne) är ett dylikt gasverk under anläggning,
och vid fabrikerna i närheten af Charleroi finnas flera. För
närvarande äro i Belgien inalles 18 petroleumgasverk uppförda.
Gör man slutligen en jemförelse mellan kostnaderna för de
olika belysningsmetoderna, ställer sig priset fördelaktigast för
petroleumgasen, såsom synes af nedanstående tabell, der
uppgifterna äro beräknade för en ljusstyrka af 9 normalljus.

	Gasåtgång				Pris
	per timme.		Pris.		per timme.
System			Per kub.m.	Per 1000
	Liter.	Kub.fot.	Centim.	kub.f. Rdr.	Centim.	Öre.
Stenkolsgas för städernas} . . .	200	7,642	32	6,02	6,400	4,508
belysning efter gällande}. . .	200	7,642	21	3,95	4,200	3,024
pris} . . .	200	7,642	16	3,01	3,200	2,304
Gas af bituminös skiffer (Hirzels system) . . .	52	1,986	52	9,78	2,704	1,947
Gas af harts (Hirzels system) . . .	52	1,986	60	11,28	1,120	2,246
Gas af boghead-stenkol . . .	75	2,866	64	12,03	4,800	3,456
Gas af »bitume et houille» . . .	64	2,445	60	11,28	3,840	2,765
Gas af petroleumresidium. 1:a qval. . . .	25	0,955	50	9,40	1,250	0,900
Gas af d:o, 2:a qval. . . .	40	1,528	50	9,40	2,060	1,440

C–t.

Om emaljering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>