- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
365

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 46. 18 November 1871 - Meddelanden från utlandet - V. Mustel: Cirkelsågars användning för sammanfogning och spåntning af trä

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

patent), der häfstångsprincipen blifvit
på ett synnerligen vackert sätt
tillämpad. Den framställes i figg.
1 och 2 å föregående sida. Nyckeln
består af fyra särskilda delar,
nämligen: skaftet a, länken c och de
båda käkarne d och e. Öfre delen
af käken d är sköldformig och
ituklufven, såsom synes af figuren, samt
försedd med ett tvärs äfver gående
spår för styrning af den rörliga
käken e, hvarigenom således en
parallel-styrning uppkommer. Skaftet
a, rörligt kring tappen b i den
sköldformiga käken d, är medelst länken
c förenad med käken e på sådant
sätt, att, då skaftet vrides kring b,
käken e skjutes åt ena eller andra
hållet. Föres då skaftet först åt
ena hållet (åt venster), och käken e
dervid skjutes ut, d. v. s. greppet
vidgar sig, till dess att nyckeln passar
öfver en mutter; så närma sig, i
samma ögonblick som skaftet böjes
åt motsatt håll, käkarne hvarandra
åter och klämma om muttern, desto
fastare ju hårdare man drager. För att ej för mycket anstränga
tapparne, hvarmed mellanlänken c är förenad med skaftet och käken
e, äro, såsom figuren utvisar, såväl skaftet som örat på käken,
der länken är fästad, endast till sin halfva tjocklek urtagna så
mycket, att länken passar deruti samt har rum för sin rörelse,
hvarigenom den också får fast stöd vid båda ändarne, hvilka
vid åtdragningen upptaga mesta trycket. Vid losstagning af
en mutter har man naturligtvis endast att vända nyckeln, så att
den sidan, som var uppåt vid åtdragningen af muttern, nu
kommer nedåt.

Priset på nycklarne äro:
för 4–9,5 liniers grepp . . . 6,00 rdr
,, 6–14 ,, ,, . . . 8,85 ,,
,, 10–22 ,, ,, . . . 14,60 ,, .

Att fila och putsa vissa afrundade öfvergångar på
maskindelar, t. ex. öfvergången mellan en vefstakes skaft och hufvud,
hålkelar m. m., är såsom bekant ett synnerligen långsamt och
svårt arbete. För underlättande häraf begagnas på ett par af
de större verkstäderna i Tyskland en liten ganska sinnrik
apparat, hvilken förtjenar att blifva allmännare bekant, såväl för
den praktiska anordningens skull som för den tidsbesparing,
man dermed vinner. I stället för en vanlig fil med fram- och
åter-gående rörelse användes här en rund sådan, hastigt
roterande i en ram (2,000 hvarf pr minut). Filramen består,
såsom synes af fig. 3 å föreg. sida, af en jernram, hvaruti tvenne
handtag äro inskrufvade, hvilka i sina respektive ändar äro
försedda med ingängade stålpannor såsom lager för filen. För
insättningen och uttagningen af filen kan tillställas på flera sätt.
Vanligen göres, såsom visas i figuren, d. v. s. ena sidan
förses med en hylsa, skjutbar på stången samt fasthållen medelst
en skruf på sin plats. Filen, hvilken hugges på vanligt sätt
(man bör dock akta sig för att använda den för skarp och
måste naturligtvis alltid fila med olja) har koniska ändar för
att löpa i bygelns stålpannor, samt förses med en liten
snör-skifva, omkring 25 linier (73 m. m.) i diameter, hvilken
fastkilas med blykilar, hvarföre skifvan förses med fyrkantigt hål.
För att ständigt hafva snöret spändt, oberoende af filbygelns
ställning, måste ena strängen passera en spännrulle. En med
fördel, härför använd konstruktion är att låta sjelfva rullen löpa
mellan tvenne i golfvet fastade ståndare i å dessa befintliga
spår samt der neddragas af en stark i golfvet fästad
kautschukrem, då snörspänningen naturligtvis beror på denna rems styrka.
Man må nu emellertid använda huru konstruerad spännrulle
som helst, så tillåter den dock ingen vidlyftigare förflyttning af
filbygeln, hvarföre man måste inrätta skrufstycket så, att den
bearbetade biten lätt kan omflyttas.

Huru apparaten handteras vid begagnandet, säger sig
fullkomligt sjelft utan någon vidare
beskrifning. För att skydda arbetaren
mot kringfarande spån, fäster man
en liten bleckremsa på bygeln, som
skyddar fullständigt härför. Då
apparaten begagnas för slipning,
insattes endast i stället för filen en
smergelrulle, och man har genast
en både enkel och lättskött
sliptillställning, synnerligen praktik, derföre
att man ganska lätt dermed åtkommer
äfven sådana delar, som omöjligen
kunna slipas på de vanliga
smergelapparaterna, och der detta således
måste ske för hand.
Berlin i Oktober 1871. E. S.

Fig. 1.
illustration placeholder

Fig. 2.
illustration placeholder

Fig. 3.
illustration placeholder

Fig. 4.
illustration placeholder

Cirkelsågars användning för sammanfogning och
spåntning af trä,

konstruktion af mr V. Mustel.

Cirkelsågars användning
för sammanfogning och
spåntning af trä.


Af mr V. Mustel.

Vi hafva redan vid ett föregående tillfälle då S. Worsam & C:o’s
General- Joiner beskrefs[1], fästadt uppmärksamheten på denna
enkla och sinnrika användning af de i öfrigt för så många
ändamål brukbara och nu, snart sagdt, oumbärliga
cirkelsågarne. I dagens nummer äro vi i tillfälle att efter den
franska tidskriften "Le genie industrielle" meddela ofvanstående
teckningar öfver sättet att fästa cirkelsågarne på sina
respektive spindlar, på det att de må kunna användas ej blott för
vanlig sågning utan äfven för sammanbladning och spåntning
af trästycken af alla dimensioner. Denna konstruktion är
utförd af mr V. Mustel, instrumentmakare i Paris.

Nämnde tidskrift yttrar sig härom på följande sätt:

Arbetet utföres med detta verktyg mycket fortare än
eljest, hvarjemte det blir mindre tröttsamt och tager mindre kraft
i anspråk. Cirkelsågen, som i detta fall med fördel ersätter
frasen, är fästad på ett sferiskt naf, åt hvilket kan gifvas en
större eller mindre lutning i förhållande till drifaxeln, allt
efter bredden, som åstundas, på den blifvande noten. Den
sålunda under en viss vinkel fastade sågklingan intager under
rotationen likasom successiva lutningar åt ena eller andra sidan,
hvilka tillåta tänderna att efter hvarandra angripa stycket, som
bearbetas, till hela den bredd, som motsvarar de tvenne
yttersta ställningarne af sågen, hvilka den nödvändigt intager för
hvarje fullt hvarf.

Figg. 1–4 här ofvan visa tydligen enkelheten hos
systemet. Sågklingan A är inklämd mellan tvenne halfcylindrar a,
a
1, hvars båda ändar blifvit sferiskt afsvarfvade. Den ena af
dem passar in i den konkava ansatsen b på sjelfva drifaxeln B,
under det att på den andra lägges en bricka b1, mot hvars
yttre sida hufvudet af skrufven C ligger an, hvilken är ingängad
i axeln, så att den bildar ett slags fortsättning till densamma.
För att få sferen regulier äro de två halfcylindrarne på längden
minskade så mycket som sågens tjocklek. Derjemte äro de för
inställningen vid centrum koniskt utvidgade, såsom synes af fig.
1, så att sågen kan lutas en vinkel hvilken som helst,
motsvarande bredden på noten, som skall utskäras. Sågklingans
fästning åstadkommes medelst tvenne bultar d och d1 (fig. 4).
Tänderna äro skärpta på den ena hälften af omkretsen åt en
sida och på den andra hälften åt motsatt håll, på det att de
alltid skola arbeta under samma omständigheter. För att gifva
önskad lutning åt sågen har man endast att lossa på skrufven
C, vrida på nafvet a, a1 samt slutligen åter skrufva till.


[1] Ill. Teknisk Tidning N:o 40, sid. 317.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free