- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
403

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 51. 23 December 1871 - Förening för kontroll af ångpannor i Bayern - J. O. Andersson: Grafisk lösning af några praktiska problem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ångbåts-pannor högst tre år mellan hvarje undersökning)
undersöktes under de senaste åren. Icke allenast i Bayern utan äfven
annorstädes hafva derföre industriidkarne sjelfva numera öfvertagit
denna kontroll.

I England finnes ingen statskontroll af ångpannor, men
icke desto mindre hafva flera föreningar bildat sig för
revision af ångpannor och med det vackra resultat, att
man i England med kontroll af de frivilliga
revisions-föreningarne uppnått tio gånger så stor säkerhet
emot explosioner som i Preussen med statskontroll,
och tjugo gånger så stor säkerhet som bland den del
af de engelska ångpannorna, hvilka ej stå under
kontroll. I England explodera årligen 1 bland 10,000
ångpannor af de under kontroll stående, 1 bland
500 deremot af de icke under kontroll stående. I
Preussen inträffar 1 explosion på 1,000 pannor.

I Baden, hvarest ej heller finnes någon kontroll
från statens sida, har man följt de engelska
föreningarnes exempel och sedan 1866 i Mannheim grundat
ett sällskap för revision och försäkring af ångpannor.
Vid sällskapets bildande räknade det blott 47 pannor,
men vid slutet af 1868 steg antalet till 308. Detta
vackra resultat är troligen en följd af ett reskript
från regeringen (April 1868), hvari alla
ångpanne-egare uppfordras att antingen ansluta sig till
Mannheimer-sällskapet eller ock låta sina pannor revideras
och pröfvas af ett annat behörigen erkändt sällskap; i
annat fall ansåg sig regeringen nödsakad vidtaga
strängare åtgärder.

Likaledes finnas dylika föreningar i Zürich och
Mühlhausen.

På grund häraf inbjöd Polytekniska Föreningen
i München i Jan. 1870 Bayerns industriidkare att
bilda en förening för revision af ångpannor, med den påföljd att vid
årets slut af Bayerns cirka 1,200 ångpannor 450 voro inregistrerade.
Hufvudpunkterna af Föreningens då antagna stadgar äro följande :
För hvarje ångpanna med mindre än 5 qv.-meters (56,7 qv.fot)
eldyta erlägges en årsafgift af 6 floriner (8,70 rdr) och för hvarje
ångpanna med mera än 5 qv.-meters eldyta 12 floriner (17,40 rdr).
Hvarje medlems årsafgift är 2 floriner (2,90 rdr). Undersökningen
af ångpannorna verkställes af en af föreningen antagen ingeniör.
Hvarje ångpanna skall årligen (12 månaders arbetstid) tvenne
gånger revideras, och, om egaren eller ingeniören så
lämpligt synes, den ena gången äfven inuti. De reparationer, som
ingeniören anser nödiga, måste verkställas. Medlemmarne hafva
rättighet att erhålla råd och upplysningar af ingeniören i
afseende å ångpannors skötsel och bedrifvande.

Bayerska regeringen var mycket välvillig mot den unga
föreningen och gaf de undersökningar, som komme att verkställas,
laglig giltighet. Emedan största vigt låg vid utväljande af den
person, som skulle verkställa revisionen, hade man utsatt såsom
pröfvostycke för de sökande utarbetandet af ett fullständigt
program, hvarefter den sökande ernade verkställa en
ångpanne-revision; och erhöll en ingeniör Walther föreningens förtroende.
I sin senaste berättelse (af 25 Febr. 1871) meddelar han bland
annat, att under tiden från 19 Nov. till 23 Febr. 199 pannor
undersökts, af hvilka endast 14 voro i det tillstånd,; att
ingenting var att önska i afseende å konstruktion och underhåll;
deremot 26 till följd af läge, konstruktion eller underhåll voro
att betrakta såsom farliga samt de öfriga 159 i behof af mindre
reparationer.

Grafisk lösning af några praktiska problem.


Af ingeniör J. O. Andersson.

(Forts. fr. sid. 396.)

Vi hafva nedan beräknat en fackverksbro, och för att visa,
huru man med tillhjelp af den grafiska statiken kan på flera sätt
lösa ett problem, har här framställts tre lösningar. Likasom i
föregående fall har en jemnt fördelad maximilast lagts till grund
för beräkningen. Denna last jemte brons vigt hafva vi tänkt
oss jemnt fördelad på de fem knotpuakterna. För tydlighetens
skull hafva alla sammantryckta delar i teckningen framställts
med dubbla och alla sträckta med enkla linier. Att för öfrigt
bron är ritad något missproportionerlig, relativt för kort, samt
innehållande för få fack, har naturligtvis sin grund i bristande
utrymme.

Fig. 12.
illustration placeholder


Första lösningssättet. De fem lika stora krafterna
afsättas på en vertikal linie. Reaktionskrafterna vid A och B,
som under ifrågavarande belastningssätt äro lika stora,
representeras då af DC och CE, hvardera hälften af DE. Om nu
ifrån C drages en linie parallel med sträfvorna i venstra
brohalfvan, samt sedan de horizontela linierna Dc, 1b och 2a,
representera Ca, Cb och Co sammantryckningen i sträfvorna a, b
och c; vidare C1 och C2 spänningen i hängjernen, fastade i
knotpunkterna 1 och 2 (i det medlersta hängjernet är den lika med
0) samt slutligen DC kraften S1, DC + 1b kraften S1, och
DC + 1b + 2a kraften S111, de tre sistnämnde krafterna
verkande i de olika delarne af balkarne på sätt, som i figuren är
antydt, dervid sammantryckande i den öfre och sträckande i den
undre. Vi hafva på en rät linie afsatt linierna DC, 1b och 2a
i ordning efter hvarandra, så att S1, S11 och S111 kunna der
direkte uppmätas med kraftskalan. För den andra brohalfvan
gäller på samma sätt triangeln CEc1. Problemet är således
löst. Beviset återstår.

I midten af bron verkar kraften 3. Denna hålles i
jemvigt af de båda sträfvorna a och a1. I sträfvan a verkar då
en kraft, hvars vertikala komposant är lika med 3/2 d. v. s. med
C2 i kraftpolygonen. Denna kraft fortplantas genom sträfvan
till fästpunkten vid nedre balken och fördelar sig på denna samt
på hängjernet. Den bekanta vertikalkomposanten C2 verkar
naturligtvis då i hängjernet. Genom att från C draga en linie
parallel med sträfvan samt från 2 en horizontel linie, erhålles
triangeln C2a, i hvilken Ca ger oss trycket i sträfvan a samt
2a dess horizontela komposant, verkande i nedre balken (ej att
förvexla med S111).

Gå vi nu till knotpunkten 2, så verkar der förutom kraften
2, representerad af 1–2 i kraftpolygonen, äfven spänningen i
hängjernet, enligt föregående lika med C2; summan af dem
båda är således angifven af C1. Denna vertikala kraft hålles
i jemvigt af två krafter, verkande i sträfvan b samt i öfre
balken. Vi konstruera nu som i föregående fall krafttriangeln
C1b, i hvilken Cb gifver sammantryckningen i sträfvan b samt
1b den af de båda krafterna 3/2 och 2 föranledda
sammantryckningen i elementet till höger om knotpunkten 2 af öfre balken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free