Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 14 april 1928 - Om brikettering och sintring av slig, masugnsmull etc. i Tyskland, av civilingenjör Sven Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
gjorts sedan 1910. Vad agglomeratet beträffar, så är det
vanligen väl avsvavlat, men finporöst och ofta tämligen
füi slaggat. Bästa resultaten erhållas med masugnsmull,
som ju enligt föregående ej lämpar sig för andra metoder.
Vid en anläggning med tre ugnar
angavs-produktions-kostnaden till 5—6 Mk/ton, inkl. ränta och amortering.
Kapaciteten på varje ugn var 200 ton/dygn.
Vid en annan anläggning om en ugn med 250 tons
dygnskapacitet, angavs driftkostnaden till 3 Mk samt
ränta och amortering till 2: 50—3 Mk/ton.
Man finner sålunda, att såväl drift- som
anläggningskostnaderna äro höga. Härtill kommer stora tekniska
svårigheter med de s. k. ringbilduingarna, som uppstå
genom att sintringsgodset av olika anledningar, beroende
på lättsmältbarhet. surhetsgrad etc., sätter sig fast på
väggarna. För att avlägsna dessa krustor använder
man sig dels av temperaturväxlingar genom att minska
eller öka förbränningslågan, dels av en med motor
driven vattenkyld stång, som indrives utmed ena sidan i
den utvidgade zonen och tjänstgör som avskrapare.
Vid ett verk användes i serie med roterugncn en s. k.
sinterpress. tillverkad av firman Groppel i Bochum. Det
Kapaciteten hos en dylik press göres alltefter behovet
för 150—500 ton/tim. Genomsnittliga kraftbehovet för
250—280 ton/24 tim. är 5 kW. Anläggningskostnaden
är 20 000—40 000 Mk alltefter storleken.
Sintring enligt Giesecke.
En annan metod, som stöder sig på erfarenheter från
cementindustrien är sintring enligt Giesecke. I detta
fall är det emellertid fråga om schaktugn. Liksom vid
cementframställning i dylik ugn, formas råmaterialet,
bär malmmull och koks, till briketter. Något särskilt
bindemedel användes icke, utan ett finfördelat siam av
råmaterialet får tjänstgöra såsom sådant. För
formgivningen användes en strängpress, medelst vilken sex
strängar samtidigt utpressas. Briketterna gå automatiskt
över proportioneringsbord till schaktugnen, som har cn
höjd av 4,5 m samt diam. av 2,5 m.
Förbränningsluften tillföres genom ett antal lågt
belägna öppningar, "Düsen", samt brännbar gas genom
högre belägna. Förbränningsgaserna bortsugas genom
ett teleskopartat inskjutande rör. Malmmullen sintrar
ihop till stora rusor, som söndermalas mellan valsar.
Avsvavlingen blir tillfredsställande.
Fig. 7. Schema för sintring i Dwight-LIoyd apparat från Lurgi,
Frankfurt am Main.
Fig. 6. Sinterpress från Fr. Groppel, Bochum.
glödande agglomeratet utsattes för vattenbestrilning,
under det att detsamma rutschade ned mellan valsarna
på pressen, som var av vanlig äggbrikettpresstyp, sådan
som användes inom kolbriketteringen, dock utförd med
särskilda förstärknings- och säkerhetsanordningar samt
vattenkylda valsar. Man vill genom denna brikettering
försöka undgå för mycket finkornigt returgods samt
försöka åstadkomma en lämplig storlek på agglomeratet.
Porositeten tycktes ej lida för mycket av hoppressningen,
och man var mycket nöjd med resultatet.
Gieseckeförfarandet står ännu i utvecklingsstadiet,
varför det är för tidigt att bedöma dess användbarhet.
Det anses dock, att det kan komma att spela en viss
roll för sintring av lågvärdig pulverformig malm,
kisbränder o. dyl. Endast en anläggning är för närvarande
i drift i Tyskland.
Sintring i konverter enligt Huntington-H eberlein.
Ett av de äldre förfarandena är det enligt
Huntington-Heberlein, som framkom omkring år 1911. Apparaturen
BCNtNNÜt-JS"
REN É N N Ü KHj
feOHBLtlTUNG^ei/ IXKAU/TOfi
MI/CHTROMhTil__
ABWURFgQ/T hit mwi.ww
APPABAT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
