Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 12 maj 1928 - Grönländsk bergshantering, av bergsingenjör S. O. Corp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
Fig. G. Kryolitgruvan vid Ivigtut: Fågelperspektiv.
Den enda grafitförekomst som lockat till vidare försök
är grafitgruvan vid Amitsok i Sydgrönland.
Fyndigheten påträffades 1911 av ingenjör M. Bi Nyboe. 1914
ocli 1915 företogos vidare undersökningar och 1916 kom
driften i gång. Världskriget orsakade dock stora hinder
och anskaffandet av de nödvändiga maskinerna
försvårades i hög grad så att först efter 1919 anläggningarna
vid gruvan blevo fullt tagna i bruk.
Grafiten förekommer i 3 huvudådror varierande från
4 till 15 meter i bredd. Den rikaste gången är i
genomsnitt 12 meter bred och 600 meter lång samt har
beräknats hålla 10 000 ton malm per avsänkt meter. Malmen
håller i medeltal 22 % grafit.
Till en början anlades dagbrott men sedermera indrevs
en stoll och avsänktes ett 30 meter djupt schakt och
därefter har driften varit underjordisk, med den lägsta
nivån 20 meter under havets yta.
Om förekomsten varit mäktig och tämligen rik, har till
gengäld svårigheterna att erhålla lämplig
anrikningsmetod varit oövervinnliga. Grafiten är kristallinisk och
förekommer tillsammans med glimmer och svavel. Trots
alla olika försök att erhålla en fullgod slutprodukt, har
man dock icke lyckats erhålla rikare koncentrat än 50 à
60 %. Detta har man fått betrakta som en
mellanprodukt, som för att bliva brukbar måste anrikas vidare vid
den plats, där grafiten skulle användas.
Manskapsstyrkan har varit omkring 25 man och
produktionen var beräknad till 10 000 ton årligen. Så högt
kom man dock aldrig. En mängd svårigheter uppstodo,
bl. a. vattenbrist för anrikningen, och när slutligen de
ekonomiska frågorna icke kunde ordnas, beslöt man att
nedlägga driften. Troligen är därmed ej sista utvägen
stängd för exploaterandet av grafiten vid Amitsok, om
man även för närvarande icke kan finna rätta vägen ur
svårigheterna.
Kryolit har sammansättningen Na o Al F6. Som bekant
är förekomsten av kryolit i världen mycket begränsad.
Mineralet förekommer vid Miask i Ural och Pikes Peak
i Colorado samt vid Ivigtut i Sydgrönland; endast vid
denna sistnämnda plats förekommer mineralet i brytvärd
mängd.
Kryolitförekomsten vid Ivigtut har varit av stor eko-
av vilka den ena endast är tillgänglig vid lågvatten. Den
förnämsta och bredaste ligger dock några meter över
högvattenytan. Den har en längd av cirka 80 meter och
en mäktighet från 8 till 43 cm. Genomsnittsanalysen
utvisar 3,5 % cu intill 46 meter djup. Malmen håller 1.5
gr guld och cirka 250 gr silver per ton.
1907 anlades en mindre kraftstation. Ett donlägigt
schakt började avsänkas och följande åren uppfördes en
hel del byggnader till bostäder m. m. samt slutligen
utvidgades kraftstationen, sedan man 1911 hade nått med
schaktet till 90 meters djup. Här visade sig dock
plötsligt att diabasgångarna förgrenade sig; samtidigt
minskades malmprocenten betydligt och vidare sjönk
kopparhalten i malmen avsevärt. Genom att malmprocenten
sjönk minskades också möjligheterna till anläggandet av
ett anrikningsverk, som för att kunna fullt ekonomiskt
utnyttjas, krävde betydligt mera råmalm än gruvan
kunde framskaffa och driften inskränktes betydligt.
1913 och 1914 besöktes gruvan av amerikanska
geologer, vilka önskade undersöka möjligheterna för
eventuellt andra förefintliga kopparförekomster i närheten av
gruvan. Man fann också en del fyndigheter med upptill
2 % Cu men kopparhalten var alltför låg för att man
skulle göra ett ytterligare kostbart experiment.
1914 upphörde driften fullständigt. Man hade då
kämpat mot stora svårigheter. Det hårda klimatet ställde
stora fordringar på den till cirka 20 man uppgående
manskapsstyrkan. Storm och fuktig väderlek gjorde
tillvaron mången gång obehaglig; de dåliga
förbindelserna med yttervärlden och skeppningssvårigheterna vid
gruvan — allt detta bidrog till att man slutligen avstod
från vidare äventyr. Byggnader, maskiner och annat
material tillvaratogs för att så småningom användas på
annat håll — speciellt vid grafitgruvan vid Amitsok, som
jag nu övergår till att beskriva.
Grafit har egentligen en mycket stor utbredning i
Grönland, enär det mångenstädes utgör en tillfällig
beståndsdel i gnejsen och på flera ställen uppträder som
icke oväsentliga gångar i gnejsen. Vid Ekalugssuit i
Egedesminde distriktet förekommer åtskilliga grafitlager
men grafiten anses svår att anrika. Likaledes
förekommer en 0,7 meter bred gång även tämligen ren grafit på
Langön vid Upernivik. men med obetydlig utsträckning.
Fig. 5. Kryolitgruvan vid Ivigtut: Utskeppning i äldre dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
