Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 juli 1928 - Om differentialflotation, av byråingenjör Harald Carlborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
utgiven av svenska teknologföreningen
BERGSVETENSKAP 7
Redaktör: B. G, MARKMAN
INNEHÅLL: Om differentialflotation, av byråingenjör Harald Carlborg. — Föreningsmeddelanden. — Litteratur. —
Notiser.
OM DIFFERENTIALFLOTATION.
Av förste byråingenjör HARALD CARLBORG.
Med termen differentialflotation eller selektiv
flotation brukar man beteckna flotationsförfaranden, vid
vilka man avser att i fråga om komplexa malmer, dvs
sådana i vilka flera metallers malmmineral förekomma,
genom flotation uppnå både ett frånskiljande av gångart
och ett mer eller mindre fullständigt särskiljande av de
olika malmmineralen. I motsats därtill står vad man kan
kalla den kollektiva flotationen, vid vilken det blott
gäller att skilja ett eller en grupp malmmineral från gångart.
Man brukar tala om floterbara och icke floterbara
mineral. Gränsen mellan dem är dock långt ifrån skarp och
det synes ej osannolikt, att tekniken kommer därhän att
de flesta mineral kunna floteras. Även de av gammalt
s, k. floterbara mineralen, dvs. i stort sett de, som hava
metall- eller diamantglans och framförallt de tunga
metallernas svavel-, arsenik-, antimon- och tellurföreningar
samt de gedigna metallerna och stenkol, grafit m. fi., visa
sins emellan ganska skiljaktiga grader av floterbarhet.
Enligt undersökningar av Tucker, Head, Gates.
Jacobsen och Mitchell1, som använde en blandning av
stenkolskreosot, kallad Barrett Oil nr 4, och
ångdestille-rad barrträolja, s. k. pine oil, i en laboratoriemaskin av
mekanisk typ, var ett antal minerals floterbarhet
följande:
Kalksten .......... 2,4 Kopparkis .... 66,0
Kvartsit ........... 5,3 Covellin ............70,0
Kvarts............. 10,7 Bornit ....... 85,0
Sericit ............. 12,7 Zinkblände____ 87,0—62,0
Kalkspat........... 18,5 Blyglans ..... 92,0
Pyrit .............. 32,0 Kopparglans .. 93,0
Dessa siffror hava ett ganska begränsat absolut värde,
men angiva dock i stort sett tämligen väl
storleksordningen de olika mineralen emellan. Dock kan pyrit
under vissa omständigheter ligga högre på skalan. Ordnas
sulfidmineralen efter floterbarhet i en serie, så visar
denna någon, om ock ej full överensstämmelse med den
s. k. Schürmans serie, i vilken metallerna äro ordnade
efter affiniteten för svavel. Ordningsföljden är för de
vanligare metallerna i den sistnämnda serien följande:
kvicksilver, silver, koppar, vismut, kadmium, bly, zink,
nickel, kobolt, järn och mangan.2
Någon principiell skillnad mellan den kollektiva
flota-tionsanrikningen och differentialflotationen finnes
egentligen icke. Det gäller vid den senare blott att på
lämpliga ställen under processens gång använda sig av och
1 Theodore F. Mitchell: Some flotative properties of Common
Gangue Minerals, Bull. 17, Utah Engineering Experiment Station,
s. 27.
2 Arthur J. Weinig och Irving A. Palmer: The Trend of
Flotation, Quaterly of the Colorado School of Mines, april 1926,
s. 11.
eventuellt med lämpliga medel accentuera de
skiljaktigheter mellan de olika malmmineralen, som kunna
förefinnas och nyttjas, så att man först uttager det mest
floterbara mineralet och sedan i tur de därnäst lättast
floterade. Skillnaden i floterbarhet mellan t. e. olika
sulfider sins emellan är vanligen mycket mindre än
mellan vilken som helst av dessa och gångarten, vadan
differentialflotationen blir en mycket mera vansklig och
ömtålig sak än den kollektiva. Det är denna ur teknisk
synpunkt viktiga omständighet, som motiverar, att man
skiljer ut differentialflotationen som en särskild gren av
flotationstekniken. Den får med varje år allt större
ekonomisk betydelse och torde till stor del vara orsak till
att särskilt zink- och blyprisen stå relativt lågt, i det att
den möjliggjort brytning av komplexa malmer, som förut
svårligen kunnat tillgodogöras, samt medfört bättre
tillvaratagande av malminnehållet i av gammalt bearbetade
fyndigheter. Redan på ett ganska tidigt stadium lade
man märke till de omständigheter, på vilka
differentialflotationen grundar sig, men tillämpningen i större skala
kom först i början av 1920-talet.
Det må i detta sammanhang i förbigående påpekas, att
i åtskilliga fall ett särskiljande sinsemellan av vad som
vanligen brukar kallas icke floterbara mineral har
kunnat genomföras. Som exempel kunna nämnas
magnesit-anrikningen i Radenthein, Kärnten,1 och floteringen av
kalksten från silikatmineral vid försök i Tuscaloosa, Ala.,
U. S. A.2 Man skulle även i dessa fall kunna tala om
differentialflotation. I allmänhet avser dock denna term
anrikning av komplexa egentliga malmer, och
efterföljande framställning skall även inskränka sig till dessa.
De även vid kollektiv flotation välkända
omständigheterna, såsom t. e. skumbildningen och
samlaragenser-nas3 verkningssätt skola behandlas endast i den mån det
är nödvändigt för sammanhangets skull. Även kommer
att tas hänsyn enbart till skumflotationsförfarandena, de
enda som f. n. ha nämnvärd betydelse.
Såsom självklart må redan från början förutsättas, att
de mineral man vill utvinna verkligen äro renkrossade
och att krossningsgraden är den för flotation lämpade.
De faktorer, som spela huvudrollen vid
differentialflotation, äro skumbildningens intensitet och skummets
beskaffenhet, flotationsgodsets kornstorlek, pulpens
konsistens, kemiska beskaffenhet och temperatur,
sam-laragensernas verkan samt vad man kan kalla
hjälpagen-sernas verkan.
Skumbildningen beror i hög grad av det använda
1 Metall und Erz, 1925, s. 223.
2 Lee, Gandrud, and De Vaney: Magnetic Coneentration of
Iron Ores of Alabama, Bureau of Mines, Bull. 278, s. 57 ff.
3 Termen agens användes här i stället för reagens, vilken
senare på ett ej alltid fullt riktigt sätt förer tanken pà kemiska
processer.
ÅRGÅNG
58
14 JULI
1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
