Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 8 sept. 1928 - Om den selektiva flotationens införande vid Sulitelma, av ingenjör Kjell Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
utgiven av svenska teknologföreningen
BERGSVETENSKAP 9
Redaktör: B. G. MARKMAN
INNEHALL: Om den selektiva flotationens införande vid Sulitelma, av ingenjör Kjell Lund. — Åtgärder angående
skydd mot yrkesfara inom gruv- och stenindustrierna. — Insänt. — Litteratur. — Notiser.
OM DEN SELEKTIVA FLOTATIONENS INFÖRANDE VID
SULITELMA.1
Av ingenjör KJELL LUND.
Inledning.
Sulitelma är ju ett väl känt geografiskt begrepp, både i
Norge och Sverige, i det detsamma som bekant hänför
sig till ett fjällområde, som på en sträcka av flera mil
bildar gränsen mellan de båda länderna.
Malmfyndig-heterna ligga emellertid på den norska sidan om gränsen,
ca. 10 km från denna.
Sulitelmagruvorna liava varit i kontinuerlig drift sedan
omkring år 1890 och huvudprodukten därifrån har
utgjorts av kopparhaltig svavelkis. Av den från gruvorna
kommande malmen är det endast en mindre del, ca. 30 %,
som kan utsorteras genom skrädning såsom färdig vara,
hållande ca. 23/a % Cu och 44—45 % S, och som endast
behöver krossning ner till ca, 10 mm för att kunna
exporteras. Den större delen, eller ca. 70 % av malmen, är
oren kis och impregnationer, s. k. vaskmalm, som måste
anrikas, innan man får fram en användbar produkt,
Anrikningen i Sulitelma har alltså sedan gammalt varit en
mycket viktig faktor.
Vid en årsbrytning av 275 000 tons. vilket hittills varit
det normala, har inalles erhållits ca, 150 000 tons färdiga
produkter, varav den s. k. finkisen utgjort
huvudprodukten. Som biprodukter ha erhållits: vid skrädningen en
mindre mängd kopparmalm och vid anrikningen en del
kopparslig i form av flotationskoncentrat, som försmälts
på platsen till koppar. Under de senare åren har dock
kopparhyttan ej varit igång.
Enligt de planer, som nu utarbetats, kommer
emellertid från och med nästa års början Sulitelmas mångåriga
produktion av kopparhaltig finkis att praktiskt taget
upphöra,2 En total omläggning av produktionen kommer
att äga rum, i det malmen skall behandlas genom
selektiv flotation, där huvudprodukten blir ett högprocentigt
kopparkoncentrat om ca. 25 % Cu. Detta skall smältas
på platsen till koppar (elektrisk smältning). De nya
anläggningarna härför äro nu under utförande. Själva
flo-tationsanläggningen beräknas bliva färdig mot slutet av
innevarande år, hyttan något senare.
En försöksanläggning enligt den nya selektiva
flota-tionsmetoden med en kapacitet av ca. 10 ton per timme
har varit i gång i Sulitelma sedan sommaren 1927 och
det är på basis av de vid denna försöksanläggning
uppnådda resultaten, som beslutet om driftsomläggningen har
fattats. Vid sammanträdet i teknologföreningen den 20
april i år var — såsom titeln antyder — dessa
försöksresultat det centrala i föredraget, men då vissa försök ännu
1 Autoreferat av föredrag’ hållet vid avd. för Kemi och
bergsvetenskap sammanträde den 20 april 1928,
2 Av hänsyn till vissa leveransskyldigheter kommer tillsvidare
kisskrädningen att bibehållas, men i betydligt reducerad om-
fattning.
ej helt, avslutats och förf. därför ställt i utsikt att för
Teknisk tidskrift senare skriva en särskild uppsats om
resultaten i Sulitelma, skall detta referat begränsas till
föredragets första del, som förutom inledningen
omfattade en exposé över den selektiva flotationens utveckling
i allmänhet,
Angående Sulitelmamalmerna må anföras att de
ekonomiskt viktigaste mineralerna utgöras av svavelkis,
magnetkis, kopparkis och zinkblende, som uppträda i
växlande mängder, dels som rena s. k. "kis-partier", men
övervägande mer eller mindre uppblandade med bergart.
Med en normal brytningsfördelning uppgår
bergartsinnehållet i råmalmen till 45 à 50 %.
Svavelkis utgör i de flesta fall huvudmineralet, men
det finnes också typiska magnetkisfyndigheter.
Magnetkis uppträder f. ö. i alla gruvorna jämsides med
svavel-kisen. Såväl svavelkisen som magnetkisen förekommer
genomgående grovkristallinisk, men f. ö. äro alla
övergångar företrädda, från en jämförelsevis ’’tät" struktur
upp till mycket stora kristaller (den största
svavelkis-kristallen, som funnits i Sulitelma väger 13 kg),
Kopparkisen finnes huvudsakligast som ett tunt
cement mellan svavel/magnetkis-kristallerna, men
uppträder lokalt också självständigt i kismassan, dels fläckvis,
dels i större eller mindre band. Dessutom har man också
typiska kopparkisimpregnationslager, där svavelkisen
endast sparsamt medföljer. I dessa impregnationer
förekommer kopparkisen delvis mycket finfördelad. — Också
ett annat kopparmineral, Cuban (Cu Fe2S4) liar påvisats
i Sulitelmamalmen, men förekommer ej allmänt.
Malmens kopparhalt varierar avsevärt i de olika
gruvorna. Med en normal brytningsfördelning utgör den
i genomsnitt ca, 2,1 %. Vis à vis den selektiva
flotationen är det av intresse att bemärka, att i proportion till
kopparkisen är malmens innehåll av svavelkis/magnetkis
ca. 7 gånger större.
Zinkinnehållet är i ännu högre grad varierande.
Således äro de typiska kopparkisimpregnationerna
praktiskt taget zinkfria, medan de högre zinkhalterna äro att
finna i de egentliga kislagren. Det rör sig dock ej i
något fall om större mängder. Den zinkrikaste gruvan,
Ja-kobsbakken, — som också är Sulitelmas största kisgruva
— innehåller således i genomsnitt ca. 23/4 % zink. F. ö.
har man här konstaterat ett visst sammanhang mellan
kisens koppar- och zinkinnehåll, i det en avtagande
kopparhalt som regel ersättes av ett liögre zinkinnehåll.
Också Zinkblenden förekommer i huvudsak som en
fyllnad mellan kiskristallerna men påträffas också i större
eller mindre anrikningar.
Malmen innehåller också en viss mängd silver, som
enligt erfarenhet står i en viss proportion till kopparhalten.
8 SEPT.
ig28
ÅRGÅNG
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
