Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 7 jan. 1928 - Notiser - Litteratur - Föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
riktarecylindrar normalt endast tillverkades i storlekar
upp till 1 500 amp. (se fig. 2), bygger nu den ledande
firman inom branschen, A.-G. Brown, Boveri & Cie, Baden,
Schweiz, likriktarecylindrar för en normalström av 16 000
amp., vilka vid gjorda försök visat sig utan vidare tåla
strömstyrkor av 20 000 amp. Å fig. 3 återfinnes avbildning
av en dylik cylinder. Samtidigt har en höjning av den
uppnåeliga driftspänningen försiggått. Sålunda ha
kvicksilverlikriktare hållits i drift med en likströmsspänning av
16 000 voit.
Fig. S. BBC-likriktare 16 000 amp.
Orsaken till att likriktaren så hastigt trängt fram i
konkurrensen med de roterande maskinerna är dels dess goda
verkningsgradskurva, vilken uppvisar höga värden även vid
delbelastningar, och dels dess överbelastningsförmåga samt
slutligen dess driftsäkerhet.
Verkningsgradskurvans form beror till stor del därpå,
att likriktaren är en stillastående maskin. Där finns
sålunda inga friktionsförluster. Vidare finnes i likriktaren
inga järnkärnor meu ty åtföljande kraftiga magnetiska fält
och sålunda inga järnförluster. Förlusterna inne i själva
likriktarekärlet äro direkt proportionella mot strömstyrkan
och icke såsom i andra maskiner proportionella mot
strömstyrkans kvadrat. Härav följer, att själva likriktarens
verkningsgrad blir konstant vid alla belastningar, och i denna
omständighet ligger även orsaken till likriktarens stora
överbelastningsförmåga. Dessa båda egenskaper göra
likriktaren till en idealisk omformare för bananläggningar, där
belastningen är starkt varierande och där kortslutningar
allt emellanåt förekomma. Men även vid belysningsnät har
erfarenheten visat, att högst avsevärda strömbesparingar
kunna åstadkommas. Likriktaren har nämligen även vid
fullast vid de förekommande belysningsspänningarna (440
voit) bättre verkningsgrad än de hitintills huvudsakligen
använda motorgeneratorerna. Detta har t. e. konstaterats
vid de officiella provningarna av Faluanläggningen (690
kW), där en fullastverkningsgrad av ca 93 % samt en
medelverkningsgrad (medelvärdet av verkningsgraden vid V-t,
2A. 3/i och 4/4 last) av 93,8 % konstaterades.
Likriktarna ha den fördelen, att de icke fordra ständig
tillsyn, utan det är fullt tillräckligt, om de några gånger
om dagen inspekteras. Då varken fasning eller
undersökning av polaritet erfordras vid igångsättning, blir
manövreringen av dessa maskiner även ytterst enkel.
De egenskaper, som likriktaren besitter, samt de
driftserfarenheter, som under senare åren gjorts såväl här i
Sverige som på kontinenten med förstklassiga
likriktarefabri-ltat, tala för att likriktarna komma att få allt större och
större betydelse för elektricitetsdistributionen.
Carl E. Söderlaum.
LITTERATUR
Aseas tidning. Nov.—Dec. Volkovs kraftverk,
Ryssland. Understationen i Leningrad, Ryssland.
Electrica. Nov. Tillämpningar inom cementindustrien
av Luth & Roséns kuggväxelkonstruktioner (Wernekinck).
Drivanordningar för kulkvarnar (Uggla). Om värmeledning
i verkstäder (Sandberg). Kuggväxelmotorer vid krutbruk.
FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningens avdelning för elektroteknik
hade sammanträde i serien radio och svagströinsteknik
fredagen den 2 dec. kl. 20 under ordförandeskap av prof.
H. Pleijel, avdelningens dåvarande vice ordf. Protokoll
från sektionens sammanträden den 4 april, 22 april och 7
november upplästes och godkändes. Ordf. föredrog
därefter ett brev från borgmästaren i Como, Italien, till
kommerserådet Enström, vari framföres staden Comos
tacksamhet för den adress, som avdelningen med anledning av
100-årsminnet av Voltas död tillställde excellensen
Mussolini, och vilken av denne hade översänts till Voltas
födelsestad Como. Vidare förelästes en skrivelse från tekniska
högskolans studentkårs elektrotekniska sektion, som däri
betygar sin tacksamhet för den genom en av avdelningen
tillsatt damkommitté anskaffade sektionsfanan, samt för att
överskjutande insamlade medel till ett belopp av kr. 783: 62
överlämnats till sektionens kassa.
Prof. Pleijel höll därefter föredrag om "Ström- och
spänninysförloppen vid inverkan mellan system av parallella
ledare". Talaren redogjorde därvid för hurusom han av
vissa symmetriegenskaper hos lösningarna till ett relativt
enkelt störningsproblem, avseende inverkan från en
kraftledning på en svagströmsledning, letts till tanken att även
det generella problemet med ömsesidig inverkan mellan
n st. ledare skulle kunna givas en formellt överskådlig
lösning och utvecklade därefter en av honom funnen
lösningsmetod. Talaren påpekade, att lösningarna till det allmänna
problemet få samma form som lösningarna till den enkla
långlinjeekvationen, varvid emellertid vid n ledare n olika
vågsystem uppkomma med i allmänhet skilda
fortplantningskonstanter. Dessa fortplantningskonstanter liksom
även de olika vågsystemens fördelning över de n ledarna
bestämmas emellertid helt av ledningarnas konstanter per
km och bliva beroende av de nät, som avsluta
ledningssystemet åt ena eller andra sidan, varför knippet kan
ersättas med n fiktiva ledare utan ömsesidig inverkan, vilka
föra vardera ett av de n strömsystemen, och i ändpunkterna
förenas med fiktiva nät, vilka kunna beräknas ur de
verkliga ändnäten med hjälp av reduktionskoefficienten.
Talaren använde sig vidare av ett av honom för ett par
år sedan uppställt teorem, enligt vilket störningar från ett
ledningssystem på ett annat ersättas med fiktiva
elektromotoriska krafter i det senare ledningssystemet, och
till-lämpade detta teorem på det generella problemet med
ledare med ömsesidig inverkan, vilka äro långa i
förhållande till strömmens fortplantningshastighet. Därvid
påvisades, hurusom en formellt enkel generell lösning kan
erhållas även av detta synnerligen svårlösta problem.
På begäran av ing. E. Velander demonstrerade tal.
därefter metodens tillämpning på ett speciellt fall, nämligen
energiöverföringen till en kraftledning från en utmed
densamma uppspänd kopplingstråd för högfrekvenstelefoni.
Avdelningsordföranden, statsinspektör R. Holmer, som
under sammanträdets senare del övertagit ordförandeskapet,
uttryckte avdelningens tacksamhet till föreläsaren för att
han velat inför densamma framlägga resultaten av dessa
märkliga undersökningar. Sammanträdet, som var besökt
av ett 60-tal personer, bland vilka märktes dir. Bache-Viig,
Oslo, avslöts omkring kl. 22 med supé och samkväm.
E. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
