Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 3 mars 1928 - Den elektrotekniska undervisningens utveckling vid tekniska högskolan, av professor Emil Alm - Distributionsspänningar vid växelströmsnät, av Einar Wikander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 FEBR. 1928
ELEKTROTEKNIK
45
__Antal lärotimmar i veckan (medeltal)
_Ei__!_Sa___j_£3_!_Ej, _i
H. T. V. T. H. T. ! V. T. H. T. | V. T. H. T. V. %
I f. I ö. 1 f. I ö. f. I 6.’ I f. I 0. |- t I ü. I t 1 ö. I f. j ö. [ f. TöT
Matematik ................................ 4 6 4 6 — — — — — _______
Beskr. geometri........................ 3 6 3 4 — — ____ — — — __ —
Fysik ................................................................................_ _ 4 2 4 1 — — :— — ______
Mekanik .................................... 3 2 — — 4 4 6 6 — — — — — — — i —
Hållfasth. lära ................................................— 1 — 3 3 4 3 : (1) 2 ;— — -_ — – -
Tekn. kemi................................] 4, — — — — ! — — , — — — — — _ — — —
Ritteknik.................................... 14 — — — ’ — : — : — — — — _ — — — _
Planmätn., nivellering............; — — (1) — — __ — — ___ — _ — _
Läran om maskinelement .... — — — — 2 4 16 — — 3 — (8) — (1) —
Elektricitetslära ........................................— — — - — 3:2 2 2 — _ _ _ (2) — Va ’ —
Elektr. anläggn.-teknik ................_’— — __ i — |2:— — — 3 — 4 6 — 3
Elektromaskinlära........................................______ 2 — 3 6 3 3 3 6 — 3
Materiallära ........................................................— — — — 3 — 2 — — — — — _ — — —
Rättskunskap........................................................— — — — — — j — — — — 11/2 — — — — —
Gjuteriteknik........................................................______ ____ (2) (2) — — — -
Yattenmotorer, pumpar ................— — — — — — — — 2 11/2 3 4 — — — —
Hiss- och transp.-anordn.....; — — — — — — — | - (31/2) (3V2) — ■ — :•——. — .—
Elektr. mätteknik....................| — - — — — — — . — 3 3 1 6 — — — _
Telegrafi och telefoni............! — — — — — —’ — : — — _ 2 — — 11/2 — —
Värmemotorer ..................................................— — — — — — — — 4 1 2 3 — — — —
Byggnadslära............................’ — — — — — — — — 2 3 ■- — — — — —
Nationalekonomi ....................! — — — — — — . — — — — — — 21/2 — — —
Industriell ekonomi................................— ____ — — — — — — 2 — — —
Teknisk hygien................................................— — — ___ ____ — _ j — _ —
Numeriska och graf, metoder: — — . — — — — — — - — _ — (2) (2) — —
Summa veckotimmar ..........................15 18 14 15 20 14 15 1 16 14 14t/2 I8I/2 16 12V2 131/2! Va 6
f — föredrag; ö = övningar. Parentes omkring siffrorna anger frivilligt ämne.
delen blev professur, och undervisningen i linearritning
övertogs av två speciallärare, en i maskinkrokiritning
och en i byggnadskrokiritning. Hösten 1921 ombildades
dessa båda befattningar till en enda, benämnd ritteknik.
Undervisningen i fysik handhades ursprungligen av
professorn i allmän och tillämpad fysik. År 1898
frånskildes den allmänna fysiken och blev lektorat, men vid
1911 års omorganisation ombildades detta lektorat till en
professur i fysik. Liksom i matematik har under
vårterminen 1927 en extra frivillig kurs givits en timme i
veckan över valda delar av fysiken.
Professuren i mekanik hette före 1911 matematik och
teoretisk mekanik, men fick sedan sitt nuvarande namn.
Kursen var ursprungligen i sin helhet förlagd till andra
studieåret. Från och med hösten 1917 har emellertid en
del av kursen genomgåtts redan under höstterminen i
Ei, resten i E2. Även här har under sistförflutna
vårtermin hållits en serie frivilliga föreläsningar över valda
delar av den högre dynamiken.
Så några ord om en grupp av ämnen av mera allmän,
resp. ekonomisk och juridisk natur, som också ingå i
elektroteknikernas utbildning. Av denna ämnesgrupp
fanns redan i 1884 års program nationalekonomi och
när ing slag stiftning. År 1894 tillkom teknisk hygien,
1912 industriell ekonomi och år 1915 stats- och
rättskunskap, fotografi och bokföring. Av dessa ämnen äro de
två sista frivilliga, de övriga obligatoriska sedan år 1915.
För att möjliggöra en bedömning av kursernas
omfattning lämnas härovan en sammanställning av
läroplanerna för den elektrotekniska fackavdelningen enligt
1927—1928 års program.
(Forts.)
DISTRIBUTIONSSPÄNNINGAR VID VÄXELSTRÖMSNÄT.
Av Einar Wikander.
Åsikterna om vilken spänning, som kan anses tillåtlig
i bostäder utan fara för allmänheten, hava växlat rätt
betydligt både i Sverige och i utlandet.
Omkring år 1906 hade man t. e. i Sverige inga
betänkligheter mot att använda 380/220 voit under det att man
i Tyskland ej gärna gick över 3 X 220 voit. När den
jordade nolledningen kom upp där för trefasnät,
betraktades detta fyrledaresystem såsom ett mycket stort
framsteg i fråga om säkerhet för allmänheten och detta även
i de fall, där spänningen ej var högre än 220/127 voit.
Redan förut hade man f. ö. använt nolledare i de
underjordiska e«/flsnäten i Elberfeld och Frankfurt a. M. men
först år 1903 byggdes i Potsdam det första trefasnätet
med nolledare av Klingenberg.
Tjugo år senare hade rollerna ombytts, så att man på
kontinenten ocli i England ej längre har några betänk-
ligheter mot 380/220 voit utan tvärtom formligen gjort
denna spänning till standard under det att man f. n.
anser den såsom livsfarlig i Sverige.1
Vad "farligheten" angår, så må här anföras ett
yttrande av Medizinalrat Dr Müller i Berliner Tageblatt nr
37 av 21 jan. 1928, enligt vilket det inte är möjligt att
fastslå en bestämd strömstyrka (genom kroppen!) eller
en bestämd spänning, vilken kan anses såsom livsfarlig.
Han anser att många omständigheter medverka, t. e.
individens hälsotillstånd, strömmens väg genom kroppen,
tidslängden för strömgenomgången samt andra lokala
förhållanden. Han sammanfattar sina åsikter i satsen:
"Jeder Strom kann töten, kein Strom muss töten."
1 Se Stockholms stadskollegii bihang 49, s. 24, 25 & 164,
år-gäng 1927, samt T. T. Elektroteknik 1928, häfte 1, sida 5 till 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
