- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Elektroteknik /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 3 mars 1928 - Notiser - Föreningsmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

TEKNISK TIDSKRIFT

4 FEBR. 1928

visst intresse att återgiva. Totala försäljningen inom 27
huvudgrupper uppgick till $ 774 104 500 för 1927 (763 088 000
år 1926). Försäljningen av glödlampor uppgick till
$ 160 000 000 (170 000000); tvättmaskiner till $ 118 500 000
(124 000 000); kylskåp till $ 82 125 000 (65 200 000). Under
1927 såldes 53« 000 000 glödlampor (500 000 000 är 1926);
790 000 tvättmaskiner (843 000); 365 000 kylskåp (248 000);
3 000 000 strykjärn (3 00-0 000); 625 000 brödrostare(600 000);
6 000 000 bordlampor och skärmar (6 000 000); 13 000000
armatur för fast uppsättning i bostadsrum (13 000 000);
1 800 000 dylika för industriella och affärslokaler(2 000 000);
1 028 000 dammsugare (1065 000). Med "mättnad" avses
procentuella antalet elektrifierade hem (totalt 17 596 390),
där apparat av visst slag finns. Den angives till 87 % för
strykjärn, c:a 40 % för dammsugare, 28,4 % för
tvättmaskiner, 25,8 % för brödrostare, 27,85 % för fläktar, 14,8 % för
rumsvärmare, 5,4 % för kokapparater, 4,3 för kylskåp och
3,35 för spisar.

FÖRENINGSMEDDELANDEN

Svenska teknologföreningens avdelning för elektroteknik

hade ordinarie sammanträde fredagen den 27 januari å
föreningens lokal. Ordföranden, professor H. Pleijel, hälsade
avdelningens medlemmar välkomna till årets första
sammanträde samt riktade en särskild välkomsthälsning till
dem av Avdelningens för teknisk undervisnng medlemmar,
som hörsammat inbjudan att närvara vid dagens
sammanträde. Sedan protokoll från sammanträdet den 16
november 1927 upplästs och justerats, föredrogs anmälan om
inträde i avdelningen av civilingenjören Tube Åberg. I
avdelningen invaldes civilingenjören Enar Eskilsson,
bruksägaren Eric Ericsson, civilingenjören Gösta Klemming,
diplomingenjören Ivan Gröndahl och civilingenjören Gustaf
Ljungqvist. Ordföranden meddelade, att styrelsen inom sig
till medlemmar i redaktionsutskottet utsett
byråingenjörerna S. Lemoine och F. Dahlgren. Till revisorer för
elektroteknikfonden valdes därefter med acklamation förste
byrådirektören A. F. Gustrin och civilingenjören Arvid
Westerberg.

Därefter höll prof. Emil Alm ett med skioptikonbilder
och väggplanscher illustrerat föredrag om
Elektroteknikernas utbildning vid tekniska högskolan och vid en del
utländska högskolor. Talaren lämnade först en historisk
översikt över undervisningens i elektroteknik utveckling
vid tekniska högskolan i Stockholm. Härav framgick, att
först i början av 18’80-talet någon slags undervisning i
elektrotekniska ämnen kunnat spåras, ehuru då blott som i
form av vissa områden inom ämnet tillämpad fysik. Först
i början av 1890-talet förekom en mera speciell
elektroteknisk undervisning, men det dröjde ända till år 1901, innan
en särskild fackskola för elektroteknik inrättades. Talaren
lämnade därefter en detaljerad redogörelse för de olika
läroämnens utveckling, som sedan dess stått och nu stå på
elektriska fackavdelningens studieplan. Härefter lämnades
en kortfattad exposé över elektroteknikens ställning vid ett
flertal utländska tekniska högskolor, vilka talaren under en
studieresa sommaren 1927 besökt. Särskilt omnämndes en
del karakteristiska drag från undervisningens planläggning
vid högskolorna i Zürich, Karlsruhe, Darmstadt, Aachen och
Dresden. I samband härmed redogjorde talaren även för
organisationen av den tyska diplomexamen. Som
slutomdöme ur jämförelsen mellan vår egen och de utländska
högskolorna framgick, att i avseende på tidens utnyttjande
och läroämnenas harmoniska Sammanhang förhållandena i
utlandet ingalunda reservationslöst måste betecknas som
bättre än hos oss.

Det om synnerligen djupgående studier i ämnet vittnande
föredraget åhördes av avdelningen och dess gäster med stort
intresse.

Ordföranden, prof. Pleijel, framförde därefter i ett av
värme och förståelse buret anförande de önskemål
beträffande undervisningen, som i våra dagar besjäla Tekniska
högskolans elektriska lärare. Talaren framhöll den oerhörda
trängsel på schemat, som är en oundviklig följd av tekni-

kens snabba frammarsch, varav ej blott följer en snabb
tillväxt hos de rent tekniska ämnena utan även en
motsvarande utvidgning av de grundläggande ämnen, vilka äro
nödvändiga som instrument vid tillämpningsämnenas
vetenskapliga framställning. Sökandet efter hjälpmedel att
motverka denna trängsel och speciellt att bereda tillbörlig plats
å schemat för självständigt studiearbete har med
naturnödvändighet lett fram till tanken på en mera fri studieordning
efter akademiskt mönster. Härvid borde de rena
kursföreläsningarna om möjligt inskränkas samt delvis ersättas med
frivilliga specialföreläsningar över aktuella kapitel, varav
även skulle följa ökade möjligheter för lärarna att vinna
tid för sitt rent vetenskapliga forskningsarbete. Under alla
förhållanden bör dock en sådan omläggning av studierna ej
få medföra en förlängning av studietiden. Ur denna
synpunkt vore givetvis en längre driven specialisering på olika
studieriktningar ett önskemål. Talaren framhöll dock som
sin åsikt, att en dylik specialisering inom fackskolan kunde
medföra stora vådor. Avsikten är ju ej att utbilda
särskilda starkströms- och särskilda svagströmsteknici utan
att meddela samtliga elever en solid, tekniskt-vetenskaplig
grundval för fortsatt utbildning i det praktiska livet i
vilken som helst av motsvarande riktningar. Även en
specialisering gent emot övriga fackskolor skulle stöta på stora
svårigheter, i det att en inskränkning av de för flera
fackskolor gemensamma grundläggande ämnena ej är önskvärd.
Den inskränkning, som kan göras, torde i huvudsak få
läggas på rent praktiska tillämpningsområden, inom vilka
den unge ingenjören i alla händelser får sin huvudsakliga
utbildning ute i praktiken, medan däremot ingenting kan
prutas på den grundläggande, vetenskapliga utbildningen
inom högskolan. Talaren berörde slutligen några
synpunkter angående sina egna läroämnen och framhöll den
väsentliga skillnaden mellan vår egen och den utländska
undervisningen i elektricitetslära, att de svenska teknologerna få
hela sitt införande i elektricitetslärans mysterier anordnat
i form av tillämpningar på de redan från början uppställda
Maxwellska ekvationerna.

I den därpå följande diskussionen yttrade sig förutom
föredraghållaren och prof. Pleijel herrar Lindström,
Forssell, Liljeblad, Körner, Gustrin, Dahlgren, Berwald och
Nordbeck. Talarna anslöto sig i huvudsak till de av prof.
Pleijel framförda synpunkterna, under särskilt betonande
av önskemålet att förhindra en förlängning av studietiden.
Såsom medel häremot framhölls speciellt en inskränkning
av undervisningen i praktiska tillämpningsämnen samt
kursföreläsningarnas delvisa ersättande med hänvisningar
till lämpliga kompendier och läroböcker för självstudier,
helst i samband med seminarieövningar.

Det av ett 90-tal medlemmar och gäster besökta
sammanträdet avslöts kl. 22,40 med supé och samkväm.

F. Dn.

Berättelse över verksamheten under år 1927 inom svenska
teknologföreningens avdelning för elektroteknik.

Sammanträden:

Under året hava hållits 12 ordinarie sammanträden,
varav 7 i serien kraftteknik och 5 i serien radio- och
svag-strömsteknik.

Sammanträdena i serien kraftteknik höllos den 21
januari, den 18 februari, den 18 mars, den 22 april, den 20—21
september, den 21 oktober och den 18 november. Dessutom
anordnades den 24 maj ett extra vårsammanträde i form
av en utfärd till Västerås i samband med Svenska
elektricitetsverksföreningens årsmöte därstädes.

I likhet med föregående år gavs speciell karaktär åt ett
sammanträde på våren och ett på hösten. Sålunda
anordnades sammanträdet den 22 april såsom klubbafton,
föregången av gemensam middag, och sammanträdet den 20—
21 september såsom höstmöte med mera omfattande
program. Sistnämnda sammanträde inpassades såsom ett led
i teknologföreningens årsmöte i samband med Tekniska
högskolans 100-årsjubileum.

Inom serien radio- och svag strömsteknik höllos
sammanträden den 4 februari, den 4 mars, den 4 april, den 7
november och den 2 december.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:23:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928e/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free