Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 5 maj 1928 - Elektrisk tåguppvärmning vid statens järnvägar, av byråingenjör J. Ottosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
83
visar det sig, att i torrt tillstånd endast en bråkdel
kommer på glimret samt i fuktigt tillstånd hela
spänningen på steatiten. Elementkonstruktionen torde
därför anses vara den mest driftsäkra, som för närvarande
kan åstadkommas. Då emellertid elementmantelnd
temperatur vid högsta spänning uppgår till c:a 250° och
höljet, som nämnts, är perforerat, kan det givetvis
tänkas, att damm och dylikt, som medföljer luften, kan
brännas, varför luften därigenom kan bliva skämd.
Detta var anledningen till att svenska statsbanorna
Värmespiral med
reglerbar s/rom
Speh
PlaH-or-
Termoelemenl-
Fig. 5. Apparat för utexperimenterandet av avstånd för c
* och krypning.
knappast kunna inverka på resultatet, men det visade sig
dock, att med oglaserat material ligger
överslagsspänningen under det erhållna medelvärdet (fig. 6). Detta
framträder särskilt vid lägre temperaturer upp till 100
à 200 0 och kan förklaras därmed, att det oglaserade
materialet innehåller fuktighet, som nedsätter överslags-
valde helt kapslade typer med en yttre övertemperatur i
medeltal av c:a 75° vid fri uppställning.
De första tågkaminerna, som framställdes,
dimensionerades efter de erfarenheter, som förut funnos i landet,
och konstruktionen blev i stort sett tillfredsställande.
Sedermera hava försök utförts vid statens järnvägar för
att säkrare kunna fastställa erforderliga avstånd för
överslag och krypning. Dessa försök utfördes medelst
en apparat, som är återgiven å figur 5. Den består av
en cylinder, utförd av det materiel som skall undersökas,
nedtill försedd med en fast elektrod och upptill med en
rörlig. Den övre kan förses med spets eller platta,
avsedd att möjliggöra undersökning både för överslag och
krypspänning. Med enbart spets slår spänningen över i
fria luften till plattan. Med platta däremot kryper spän-
tOO /5C 200 250 ^00
Fig. 7. Kurvor för krypspänning.
spänningen. Vid högre temperatur är skillnaden mycket
obetydlig. Det bör anmärkas, att detta försök endast
avser att giva ett begrepp om vilka värden, man måste
använda för att vara på säkra sidan.
Krypspänningen undersöktes med 40 mm avstånd
mellan plattorna. Resultatet härav är uppritat å fig. 7.
Krypspänningens förlopp är ungefär detsamma som
överslagsspänningens och visar minskad spänning vid ökad
temperatur, antagligen beroende på jonisering. Vid lägre
temperaturer till omkring 150° är oglaserad chamotte
sämre än det glaserade materialet, vilket även i detta
fall måste bero på fuktighet.
Skillnaden mellan de olika materialen framträder i viss
mån genom kurvorna, men märkes även därpå, att
oglaserat material visade en starkare överledning vid lägre
temperaturer. För att få motsvarande fenomen å
glaserad material, måste temperaturen höjas till 300°,
och visade det sig då endast som en sprakning eller
ett knastrande. Angående okänsligheten för värme,
så har ingen bestämd skillnad mellan de olika
materialierna konstaterats, om uppvärmningen sker
långsamt. Som ett exempel på försöksresultatens
användning kan tagas ett element med t. e. 3 000 volts
provspänning. Utgår man från, att temperaturen å
elementet och dess isolermaterial är 300°, så blir min.
överslagsavståndet 6 mm och krypavståndet 24 mm.
o 50 roo 150 £oo 250 joo 550 600 *5o foo C.
Fig. 6. Kurvor för överslagsspänning.
ningen längs materialets yta mellan elektroderna.
Försöket utfördes vid olika temperaturer, varför det
isolerade röret ytterst var försett med en värmespiral för
elektrisk uppvärmning och nedtill i cylinderns inre del
med ett termoelement, bestående av silvertråd, som
pressades mot innerväggarna och vars motståndsökning
uppmättes. Vid försöken användes olika material, alla av
svenskt ursprung eller tillverkning, såsom porslin, steatit
och chamotte, glaserat och oglaserat.
Vid prov för överslag användes ett avstånd av 12 mm
mellan spets ocb platta. De olika materialen borde ju
Fig. 8. A-kamin.
Av kurvorna framgår, att förhållandet mellan
erforderliga avstånd för överslag och krypning blir
gynnsammare med lägre temperaturer och framträder ännu
tydligare ju lägre ned man går. De erhållna resultaten hava
använts vid konstruktionen av elementen till tågkaminer
och varmvattenpannor, varvid dock överslagsavståndet
gjorts minst 10 mm.
Kaminerna äro utförda enligt fyra huvudtyper.
A-typen, fig. 8, är avsedd att monteras å golv och i tredje
klass kupé under soffor. B-typen likaledes å golv men i
första ocb andra klass kupéer under låga soffor. C-typen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
