Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 5 maj 1928 - Den elektrotekniska undervisningens utvecklingen vid tekniska högskolan, av professor Emil Alm - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEKNISK
TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
kurserna i elektriska banor (Zürich, Darmstadt),
högspän-ningsteknik (Zürich, Darmstadt), de elektriska
materialer-nas teknologi (Zürich), elektriska störningar i maskiner
och anläggningar (Darmstadt, Aachen) samt
apparatteknik (Darmstadt, Dresden). Man får hoppas, att vi så
småningom skola kunna bringa det därhän, att liknande
kurser anordnas även hos oss.
NOTISER
En ny likriktare. I marsnumret 1927 av Journal of The
A. I. E. E.1 förekommer beskrivning å en likriktare, vars
konstruktion och verkningssätt avviker frän hittills kända
typer och varav ett sammanfattande referat nedan skall
lämnas.
Likriktarens principiella konstruktion och verkningssätt.
Likriktaren består principiellt av en plan kopparskiva,
å vars ena sida anbragts ett tunt belägg av kopparoxid i
enlighet med den schematiska framställningen i figur 1.
Elektrisk kontakt till oxidskiktet åstadkommes medelst ett
blymellanlägg, som hålles tryckt mot oxidbelägget genom
skruvförbindning, vilken på samma gång jämte bussning
och brickor av isolerande material tjänar att sammanhålla
anordningen.
Likriktning av strömmen försiggår i ytskiktet mellan
kopparskivan och oxidlagret och icke, såsom man kunde
vara böjd att tro, i likhet med vanliga kontaktdetektorer
mellan kopparoxiden och däremot anliggande blybelägg.
Även i andra hänseenden besitter anordningen egenskaper,
som avvika från likriktare av kontakttyp: dess motstånd
är mycket lågt, så att strömstyrkor av avsevärda belopp
kunna gå igenom, den är vidare oberoende av bättre eller
sämre kontakt mellan de olika materialen samt uppges ha
visat sig fullt konstant i drift.
En karakteristisk kurva för likriktningsförmågan är
återgiven i fig. 2, angivande strömstyrkan som funktion av
elektromotoriska kraften i båda strömriktningarna. Den
till höger varande kurvan representerar strömstyrkan
uttryckt i ampère från koppar till oxidbelägg samt den till
vänster strömmen i motsatt riktning, uttryckt i
milliampére.
I figur 3 är motståndet uppritat som funktion av
spänningen med ordinataxeln även i detta fall för tydlighets
skull i olika skala. Som synes är motståndet för strömrikt-
Amp
Oxid
/Xoppar \ Bly
t
z
~4 K>/f
Fig. 1. Likriktarens
principiella utförande.
Fig. 2. Likriktarens
strömkarakteristik som funktion av spänningen.
förhållande till likriktarens konstruktion, kontaktytornas
storlek, antal element m. m.
Det i figur 1 schematiskt framställda elementet utgör
samtidigt en illustration å likriktarens utförande. Yid
större effektbelopp kopplas ett antal dylika element i
parallell eller i serie, så som bilden i fig. 6 visar. De i elementen
uppkommande värmeförlusterna avledas medelst å varje
element anbragta kylflänsar. Med enbart luftkylning kan
likriktas en strömstyrka av cirka 1/3 amp. per cm2, vid
högre strömbelastning erfordras kylning med pressluft eller
Ohn
Fig. B. Motståndskurvor som funktion av spänningen.
ningen oxidbelägg-koppar synnerligen stort med ett
maximivärde av cirka 4 500 ohm, under det att detsamma för
ström i omvänd riktning snabbt sjunker till värden under
1 ohm. Tages förhållandet mellan motstånden för samma
elektromotoriska kraft erhålles ett direkt uttryck för
likriktningsförmågan, vilken funktion visas i figur 4.
Verkningsgraden är vidare framställd i fig. 5, angiven såsom
förhållandet mellan avgiven likströms- till tillförd
växelströmseffekt. Vid nollvärde å spänningen är rj — o samt växer
intill ett visst maximum för strömbelastningens storlek i
1 Gröndahl and Geiger ; A new electronic rectifier.
olja, vilket medger en ökning i den specifika belastningen
av upp till 0,6 amp. per cm2.
Antalet i serie och parallell erforderliga element
bestämmes av den uttagna effektens storlek samt kylningen för
erhållande av gynnsammaste verkningsgrad. Nyttjade för
exempelvis matning av anodström till ett treelektrodigt rör
äro element av en eller ett par cm:s diameter tillräckliga,
för större belastning såsom batteriladdningar äro givetvis
element med större ytor erforderliga. Verkningsgraden för
ett aggregat, avsett för laddning av ett 10 volts batteri, visas
i figur 7.
I nämnda beskrivning av likriktaren återges jämväl ett
antal strömoscillogram. På grund av de variationer i
motstånd, som ändring i ansluten spänning alstrar, bliva
momentvärdena lägre vid mindre strömstyrka än i
sinus-kurvan, vilken distorsion dock gör sig helt obetydligt
märkbar. Formfaktorn har
uppmätts till värden mellan 1,13
—1,25.
Teori för likriktarens
verkningssätt.
Enligt vad gjorda
undersökningar visa, låter sig
likriktarens verkningssätt ej
förklaras medelst vanliga
teorier. Termoelektrisk
verkan kan näppeligen
ifrågasättas, alldenstund
oxidskiktets tjocklek ofta icke utgör
mer än 0,04 mm, vilket ej är
att anse tillräckligt för att
medge antagandet av någon
egentlig temperaturdifferens
mellan beläggen. Anställda
försök visa dessutom, att vid
uppvärmning alstras i anläggningsytan mellan oxiden och
kopparn en elektromotorisk kraft, som till sin riktning är
motsatt den vid likriktning.
Ej heller står förklaringen att finna i de teorier för
kon-taktlikriktare, i vilka fall likriktningen äger rum genom
elektrolys. Karakteristiken hos dylika är nämligen sådan,
att en viss tid i regel kräves, innan fortfarighetstillstånd
inträder, strömmen är vidare oregelbunden till sin styrka
och visar plötsliga variationer samt förlorar likriktaren
delvis i kapacitet, sedan densamma en tid varit i bruk och
kemiska produkter hunnit avsättas å elektroderna. Dessa
kännemärken saknas helt och hållet hos ifrågavarande an-
Fig. 4. Kurva, angivande
förhållandet mellan motstånden 1 de båda
ströniriktningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
