Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 2 juni 1928 - Den elektriska bakugnens senaste utveckling, av civilingenjör Otto Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TEKNISK TIDSKRIFT
2 juni 1928
ugnen är mig icke bekant, men han skriver
emellertid, att den, relativt den direktverkande ugnen, kräver
dubbelt så stor plats, kostar dubbelt så mycket i
anläggning och drager dubbelt så mycket ström. Det är synd,
att han inte, medan han var i farten att dubbla, också
påpekade, att en sådan ugn under de nämnda
omständigheterna producerar dubbelt så mycket bröd, ty då
hade hans uttalande varit betydligt mera
överensstämmande med sanningen. Detta skall jag bevisa med att
återge resultaten av en serie synnerligen omsorgsfullt
genomförda försök med en ackumulerande
mjukbröds-ugn, som på tyska elektricitetsverksföreningens
initiativ utfördes av dr ing. Hensel, Berlin, under effektiv
kontroll av andra sakkunniga. Ugnen hade tre etager, varav
2 för brödbakning, med en bredd av 1,8 meter och ett
djup av 2,75 meter, samt en tredje för konditorivaror,
vilken var 1,6 meter i fyrkant.
Försöken pågingo i fyra dygn. Under två dagar
bakades 1-kiloslimpor och under 2 dagar kuvertbröd,
de välbekanta "brödchen". Sedan strömmen frånslagits
kl. 6 på morgonen, började bakningen vid en
temperatur i ugnen av 280°. Efter avslutad bakning hade
temperaturen endast sjunkit till 230°. Temperaturförloppet
i ugnsrummet framgår av fig. 3. Vid båda
försöksbak-ningarna avslutades avläsningarna precis efter 2 dygn,
dvs. när ugnen befann sig i samma värmefas som när
avläsningarna började. Vid bakning av kuvertbröd
uppgick den sammanlagda brödvikten under 2 dagars
bakning till 1 329 kg med en energiåtgång av 0,38 kWh per
kg bröd. En verkningsgrad uträknades på så sätt, att
den energi, som erfordrades för att avdunsta det under
gräddningen förångade vattnet, räknades som nyttig.
Verkningsgraden blev då 52 %. Vid bakning av limpor
producerades sammanlagt 1 500 kg bröd med en
energiåtgång av 0,33 kWh per kg bröd och en verkningsgrad
av 61 %. Geists ugn, som ju hade dubbelt så hög
verkningsgrad, tycks alltså ha presterat det otroliga.
Under dessa försök gjordes en hel del
anmärkningsvärda observationer. Under söndagsdygnet, då
strömmen var avställd, (dvs. natten till söndagen) sjönk
temperaturen ytterst obetydligt, och personalen kunde icke
märka någon olikhet beträffande ugnens
gräddningsförmåga på måndagar och andra dagar. När ugnen vid ett
tillfälle varit avställd under en hel vecka, sjönk
temperaturen i ugnsrummet endast till c:a 175°. Här i Sverige
har det förekommit vid en dylik ugn, att strömmen
uteblivit en hel natt, och trots detta kunde man påföljande
dag baka hela dagsbehovet, ehuru det visserligen tog
något längre tid än annars. Systemet erbjuder sålunda
en mycket värdefull driftsäkerhet
På grund av vad som här anförts kan man anse som
sannolikt, att den ackumulerande ugnen tämligen snart
S9o
eso
SiO
230
220
200
Fig. a
Fig. 4.
kommer att övertaga en stor del av den industriella
tillverkningen av mjukt matbröd här i landet, såsom
knäckebrödsugnen gjort på sitt område. Och denna
utveckling kan ytterligare påskyndas, om
elektricitetsverken mera alltmänt erbjuda för dessa ugnar lämpliga
taxor, samt — framförallt — fästa bageriernas
uppmärksamhet på alla de förmåner, dessa ugnar faktiskt
erbjuda.
I Norge är man redan fullt på det klara härmed, och
där finnas också ett stort antal dylika ugnar,
huvudsakligen avsedda för bakning av grövre bröd.
Slutligen skall jag med några ord beröra en elektrisk
bakugnstyp, som intager en mellanställning mellan de
egentliga industribakugnarna och hushållsbakugnarna,
nämligen den s. k. konditoribakugnen, som emellertid
även med fördel användes för bakning av vanligt bröd i
hembagerier. Denna ugnstyp har visat sig fylla ett
verkligt behov och kommer därtill att bli ett för
elektricitetsverken önskvärt belastningsobjekt. Dylika ugnar
finnas i handeln i så många storlekar och utföranden, att
man tycker det inte borde vara mycket att tillägga.
Men i själva verket äro även dessa ugnar f. n. föremål
för en rationell nydaning, i avsikt att höja
genomsnitts-standarden och om möjligt nedbringa deras
tillverkningspris. Stockholms elektricitetsverk tog nämligen
förlidet år initiativet till en nykonstruktion, vid vilken
alla moderna principer med avseende å såväl de termiska
som konstruktiva egenskaperna skulle tillämpas, och i
samarbete mellan verket och elektrovärmeinstitutet har
nu framkommit en konstruktion, som
man hoppas skall representera ett
väsentligt tekniskt framsteg. Den
nya modellen befinner sig ännu
under provning vid verket, varför det
egentligen är alldeles för tidigt att
tala om den, men betr. en av de nya
konstruktionsprinciperna kan det
måhända vara lämpligt att nämna något
vid detta tillfälle. Fig. 4 visar en
principritning av ugnen i
vertikalsektion. Den nya konstruktionen
karakteriseras därav, att ugnsstommen är
utförd som en enhet för sig, i vilken
de separat färdiggjorda ugnsenheterna
med luckor, element, strömställare
och termomertrar inskjutas som lå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
