Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 2 juni 1928 - Några konstruktionsprinciper och erfarenheter beträffande elektriska hushållsbakugnar, av ingenjör A. Widström - Den elektriska bakugnens ställning i konkurrensen, av ingenjör C. O. Rahm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
ugnsbottnen. Om ugnen skall förses med termometer,
torde det vara lämpligast att denna mäter temperaturen
hos ugnsbottnen. Överelementet har visserligen en
mycket högre temperatur, men om effekten är riktigt
fördelad mellan över- och underelement, är ju
botten-temperaturen en fullt användbar indikator på ugnens
värmetillstånd.
I elektricitetsverkets provkök hava gjorts några
bak-ningsprov med tre typiska brödsorter enligt recept
utarbetade av fru Östman-Sundstrand. Själva proven
ha utförts av fr. Carlsson, föreståndarinnan för
prov-köket. Proven ha naturligtvis gjorts med särskild
omtanke och i syfte att få fram så goda resultat som möjligt
och kunna således i viss mån anses vara "paradförsök".
Ugnen är däremot av vanligt standardutförande, tagen
direkt från lagret.
Resultatet framgår av följande tabell.
Tab. II. Jämförelse mellan verklig energiåtgång i kWh
pr kg bröd enligt tab. I och beräknad teoretiskt
erforderlig.
Försök nr Verklig en ergiåtgång Teoretisk energiåtgång
i % av verklig
vid 3 sköv vid oc sköv kWh vid 3 sköv vid CNO sköv
1 0,104 0,146 0,0728 44,4 % 49,9 %
2 ! 0,245 0,173 0,0967 39,5 % 55,9 %
3 0,(306 0,269 j 0,1275 21,0 % | 47,4 °/0
ciellt för gräddning av bröd skulle kunna göras mycket
lägre, varvid såväl värmeförluster som värmekapacitet
skulle avsevärt minskas.
Av formeln för det teoretiska energibehovet synes, att
detta är i väsentlig grad beroende av brödets viktför-
7’ab. I. Bakningsprov med ugn 600 W, 290 X 400 X 210 mm (Seves II).
varje prov omfattar 3 sk öv.
Energiåtgång kWh
per kg bröd
vid B sköv vid n sköv
B r ö d t y p
Beg. temp.
Grovt formbröd................................................ 180° 9,748 1,083 2,7 % 1,597 0,164 0,146+0,053/n
Vetebröd............................................................ 220° 4,908 i 0,545 5,8 % : 1,202 i 0,245 0,173+0,219/n
Gifflar ................................................................ 240° 1,316 ! 0,027 I 9,8 % | 0,798 | 0,606 0,269 + 0,0i;/’n
Brödvikt kg.
tot. per bröd
i %
För att kunna bedöma, huruvida detta är ett gott
resultat eller icke, måste man försöka uppskatta den
värmemängd, som teoretiskt skulle ha erfordrats för
gräddningen, och jämföra denna med den verkliga
energiåtgången. Gräddningsvärmet användes dels till
uppvärmning av brödet från 25 à 30° till 100°, dels till
förångning av en del av brödets vattenhalt samt till en
viss överhettning av denna ånga. Dessutom upphettas
en mindre del av brödet till högre temperatur än 100°.
Den teoretiskt erforderliga värmemängden för
gräddning av 1 kg bröd skulle då bli ungefär:
V
A = 52 -f- 770––- Wh pr kg bröd, där p betyder
viktförlust i % av brödvikten.
Om man enligt denna formel beräknar det teoretiska
värmebehovet och jämför detsamma med det verkliga,
får man det resultat, som framgår av tab. II.
Resultatet av försök nr 3, nämligen 21 %, är ju
ganska dåligt; detta sammanhänger med att en
hushållsbakugn måste göras relativt hög för att kunna
användas även för stekning av kött. En ugn konstruerad spe-
lust. Vid t. e. försök nr 3, då viktförlusten är störst,
representerar förångningsvärmet c:a 60 % av det totala
gräddningsvärmet. Vid icke elektriska bakugnar är
emellertid den procentuella viktförlusten ännu högre, i
allmänhet 50 % eller mera. En mindre vattenförlust
betyder icke blott mindre energiåtgång utan även en bättre
kvalitet hos brödet, och bröd som vid gräddningen
uttorkats mindre håller sig även längre färskt och smakligt.
Framför andra bakugnar har alltså den elektriska
ugnen i två avseenden ett konstruktivt försprång. För
det första bli värmeförlusterna mindre därigenom att
ugnsbottnen och innerugnen kunna hållas vid en
jämförelsevis låg temperatur, för det andra är redan det
nyttiga energibehovet för gräddningen mindre, emedan
procentuellt mindre del av brödets vätskemängd behöver
avdunstas. För den som skall använda ugnen är vad
som verkar mest tilltalande det goda resultatet, som
erhålles utan särskild skicklighet eller omtanke. För
elektricitetsverken torde den elektriska hushållsbakugnen
icke betyda så stor ökning av konsumtionen, men som
vägrödjare för hushållens elektrifiering borde
elektricitetsverken ägna densamma större intresse än nu är fallet.
DEN ELEKTRISKA BAKUGNENS STÄLLNING I
KONKURRENSEN.1
Av ingenjör C. O. RAHM.
Då jag nu går att yttra några ord om de elektriska
bakugnarnas ställning i konkurrensen, vill jag först
deklarera, att det är med bakugnar för bageridrift som
jag skall sysselsätta mig. Med avseende å
hushålls-ugnarna inskränker jag mig till att konstatera, att man
vid från gasverkshåll gjord jämförelse mellan den s. k.
Sevesugnen och gasugnen funnit enligt en uppgift, att
i Se not sid. 108.
1 kWh i Sevesugnen motsvarar 0,80 m3 gas i gasugnen
och enligt en annan, att 1 kWh i Sevesugnen motsvarar
0,625 m3 gas i gasugnen. I mindre väl konstruerade
elektriska hushållsugnar torde 1 kWh motsvara c:a 0,5
m3 gas.
Då det beträffande bakugnar för bageridrift gäller att
bedöma den elektriska bakugnens ställning i
konkurrensen, är det givetvis ej tillräckligt att endast jämföra
deras bränsleekonomi. Man måste för att det skall bliva
tot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
