Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 2 juni 1928 - Den elektriska bakugnens ställning i konkurrensen, av ingenjör C. O. Rahm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
far sotet upp genom skorstenen och föres omkring av
vinden och kommer in genom öppna fönster etc och
förorsakar obehag.
Driftkalkyl för bageri med 1 st. 6-pldtars ugn.
Årsproduktion = 43 000 kg limpa (4 sköv per dag).
Bruttoomsättning 36 500 kr. per år.
Årskostnad i kronor
El. ugn gaseldad ugn
aj Ränta och amortering..... 637:— 620: —
b) Underhåll ............... 174:— 174: —
c) Lokalkostnad ............ 1000:— 1000: —
d) Diverse omkostnader...... 1800:— 1800: —
e) Bränslekostnad vid 6 öre/kWh
10 öre/m3 gas
1) 43 000 kg à 0.25 kWh =
= 10 750 kWh à 6 öre 645:—1
2) 43 000 kg à 0,112 m3 =
= 4 820 m3 + 600 m3 för
uppeldning = 5 420 m3
gas à 9,35 öre ................506: —2
fj Ingredienser ............. 14 600:— 14 600: —
g) Arbetskostnader ......... 5 470: — 5 470: —
h) Distribution (allt bröd av-
hämtas) .............. 1000:— 1000: —
i) Provision till återförsäljare — —
Summa produktions- och
försäljningskostnad ........ 25 326:— 25170: —
k) Driftöverskott ........... 11 174:— 11330: —
Kronor 36 500: — 36 500: —
Produktions- och
försäljningskostnad per kg limpa 58.8 öro ’ 58,5 öre
1 = 2,5 o/c av prod.- och försäljn.-kostn.
2 = 2,05 o/0........
Kalkylen visar, att de båda ugnarna under
ovannämnda förutsättningar bliva ungefär lika ekonomiska, då
priset per kWh för den elektriska ugnen är 6 öre per
kWh och gaspriset 9,3 öre per m3, och då man vid den
elektriska ugnen utgått från en energiförbrukning av
0,25 kWh per kg bröd och vid gasugnen från 0,112 m3
gas per kg bröd med tillägg av 2 m3 gas per dag för
uppeldning. Som synes ingår priset för den elektriska
energien vid den elektriska ugnen i kalkylen med 2,5 %
och gaskostnaden vid gasugnen med 2,05 % av summa
produktions- och försäljningskostnaderna.
Förklaringar till ovanstående driftskalkyl.
Punkt a. Räntefot 6 %, amorteringstid 30 år för den
elektriska ugnen och 20 år för gasugnen.
Anm. Den kortare livslängden hos en gaseldad ugn
motiveras av större benägenhet för röstning.
En fördel vid användning av elektrisk ugn, som här
kan anmärkas, är att man är oberoende av rökpipa och
därför kan placera ugnen oberoende därav.
Punkt b. För underhåll räknas med 2 % å
anläggningskostnaden för den elektriska ugnen och 3 % å
anläggningskostnaden för gasugnen.
Punkt h och i. Kostnaden för distribution är i denna
kalkyl obetydlig, då allt bröd vid ett dylikt mindre
bageri beräknas avhämtat i försäljningsboden, av samma
anledning bortfaller provisionen till återförsäljarna. Det
mindre bageriet står alltså härvidlag i en betydligt
gynnsammare ställning än ett storbageri, som för ändamålet i
allmänhet måste beräkna minst 18 % av
bruttoomsättningen.
En sak, som beträffande ovannämnda kalkyl förtjänar
påpekas, är att man genom försök funnit, att samma deg
ger en större vikt färdigt bröd, om gräddning sker i
elektrisk ugn än i gasugn. Sålunda har man enligt från
U. S. A. härstammande uppgifter i ett fall iakttagit, att
man i den elektriska ugnen erhållit 2,87 % mera bröd i
vikt räknat än då brödet gräddats i gasugn.
Förklaringen härtill torde ligga däri, att brödet vid gräddning
i gasugn uttorkas mera än vid gräddning i elektrisk ugn.
Därmed sammanhänger också den egenskapen hos det
elektriskt gräddade brödet, att det har benägenhet att
hålla sig längre färskt. Visserligen måste följden bliva,
att näringsvärdet av en elektriskt gräddad limpa måste
bliva mindre än en lika mycket vägande limpa, gräddad i
gasugn, men sannolikt är allmänheten gärna villig att
offra detta näringsvärde, om ett • färskare och därför
godare bröd erhålles.
Till sist vill jag yttra några ord om vissa egna
funderingar, som jag haft, då jag sysslat med den elektriska
bakningsfrågan. Jag har frågat mig vad anledningen
egentligen är till att sedan man börjat grädda brödet uti
elektriska ugnar, man fortfar att göra dessa ugnar med
lika stora bakytor som man använt vid ugnar för vanligt
bränsle. Att man vid dessa senare ugnar gått upp med
bakytan så långt som möjligt är ju förklarligt därav, att
man därigenom åstadkommit största möjliga
bränsleekonomi. Det är ju möjligt, att beskickningen av en
större ugn går något fortare, men skillnaden i detta
hänseende kan ej vara så stor. Eljest måste man egentligen
säga sig, att de stora bakugnarna i många avseenden äro
oändamålsenliga, de taga mycket plats i bageriet och
taga stort fritt utrymme i anspråk för beskickningen. De
äro också på grund av de långa brödspadarna
förhållandevis tunga att betjäna. Vidare är temperaturregleringen
förbunden med stora värmeförluster, emedan en sänkning
av temperaturen vanligen sker på det sättet, att kall luft
får genomströmma härdarna. Vid variabel produktion
äro ugnarna på grund härav och sin stora värmekapacitet
ej ekonomiska. Allt detta gör, att man kan uppställa
den frågan, huruvida man ej vid användning av
elektriska ugnar borde övergiva de stora ugnsenheterna och i
stället försöka få till stånd en mindre enhetsugn om t. e.
4—6 plåtar, varigenom man genom anskaffande av ett
större eller mindre antal dylika enhetsugnar skulle kunna
erhålla den bakyta, som önskas. Åtminstone borde, synes
det mig, varje storbageri ha även ett antal små ugnar,
installerade vid sidan av de större. Bland de fördelar,
som därigenom skulle vinnas kan anföras följande:
a) Bättre utnyttning av utrymmet i bageriet och lättare
att använda rum av godtycklig form.
b) Bakytan kan i varje utvecklingsskede noga anpassas
efter behovet, varigenom bränsleekonomien i varje
skede kan bliva god. Man kan nämligen då ordna så
att per dag varje ugn beskickas så många gånger som
möjligt.
c) Olika brödslag med olika temperaturbehov kunna
bakas samtidigt.
d) Lättast möjliga betjäning, då beskickningen i
allmänhet kan ske för hand utan verktyg.
e) Möjlighet till massfabrikation av bakugnar, varigenom
billigare pris per enhet bakyta.
Jag kan nämna, att en dylik enhetsugn nyligen
konstruerats för Stockholms elektricitetsverks räkning och
för närvarande är under tillverkning.
I anslutning härtill vill jag än en gång hänvisa till de
ovan nämnda kalkylerna, av vilka framgå, att vid de
stora 40-plåtars ugnarna produktions- och
försäljningskostnaderna uppgå till c:a 67,5 öre per kg limpa, under
det att produktions- och försäljningskostnaderna vid
fi plåtars ugnarna endast uppgå till 58,8 öre per kg, dvs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
