Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 4 aug. 1928 - NEA-spisen - Insänt - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FeBR. 1928
Värmeskåpet är 370 mm brett, 380 mm högt och 505 mm
djupt, med 300 watts element under ugnsbottnen.
Värmeskåpet är således i plan så stort att två tallriksstaplar få
rum bredvid varandra. Ovanför värmeskåpet befinner sig
en 1 000 watts direktplatta, som dock endast undantagsvis
kommer till användning.
Kokplattan är försedd med 3 regleringsstift, som kunna
skjutas upp ur plattan och därigenom höja kokkärlet från
Temperaturfördelningen i ugnen bestämdes med
filtrerpapper enligt ingenjör Stålhanes metod vid 250 °C.
Härvid befanns temperaturen vara så fullständigt jämnt
fördelad, att något diagram över olika nyanser icke kunde
uppritas.
Totalomdömet om ugnen blev också, att den enligt de
gjorda mätningarna visade mycket goda termiska
egenskaper.
Fig. 3.
Uppvärmnings- och avsvalningskurvor lör
värmemagasinet, 350 watt element.
plattan, varigenom kok- och stekhastigheten synnerligen
bekvämt regleras.
Stekugnen är försedd med inställbar temperatur, vilken
ombesörjes med hjälp av en temperaturinställare och en
Birkaregulator. Regleringsknappen på överhällen är
graderad från 70° till 330 "C, och då man inställer den på ett
visst gradtal, bryter Birkaregulatorn först strömmen till
värmemagasinets element och kopplar sedan in stekugnens
element. Därvid tändes en liten visarlampa. Då den
inställda temperaturen uppnåtts, bryter Birkaregulatorn
strömmen till stekugnselementen, varvid lampan slocknar,
och kopplar åter in värmemagasinets element. Lampans
slocknande angiver således att ugnen är färdig att mottaga
maten, som skall anrättas. Birkaregulatorn sörjer sedan
automatiskt för att den inställda temperaturen hålles.
Birkaregulatorns anordning gör att värmemagasin och
stekugn ej samtidigt kunna få ström, varför NEA I:s
maximibelastning är 700 watt. NEA II :s maximibelastning
är 2 400 watt, men vanligen överskrider den ej 1100
watt.
Extraelementet till NEA II :s värmemagasin såväl som
värmeskäpet inkopplas för hand medelst en
kontaktpropp med visarlampa. Då värmeskåpet inkopplas,
sörjer en Birkaregulator för att dess temperatur hålles vid
90 °C.
Direkt från värmemagasinet erhåller stekugnen c:a 60°
temperatur, vilket är lagom för varmhållning av mat utan
att denna torkar.
NEA I är tillräcklig för upp till 10 personers hushåll
under förutsättning att separat vattenvärmare finnes.
NEA II är för större eller mera representerande hushåll.
Om vattenvärmaren inkopplas parallellt med
värmemagasinets element på lämpligt sätt, ökas ej härigenom maximi
belastningen, då stekugnens element ju är större än
värmemagasinets + vattenvärmarens element.
Spisens ypperliga isolering framgår av vidstående
diagram, som visa anmärkningsvärt korta
uppvärmningstider i förhållande till de små elementen och ovanligt långa
avsvalningstider för såväl värmemagasin som stekugn.
Särskilt ställer sig ugnen i detta avseende gynnsamt vid
jämförelse med de gängse norska spistyperna.
Ugnen till en NEA I har kontrollerats av
Ingeniörsvetenskapsakademiens elektrovärmeinstitut i Stockholm,
varvid bland annat regulatorns temperaturskala
kontrollerades :
"Ugnens medeltemperatur bestämdes medelst
motståndsförändringen i en å ett ramverk uppspänd motståndstråd.
Skalans inställning Regulatorn Medeltemperatur
från till
250° 254° 247° 250,5°
330° 327° 318° 322,5°
Uppvärmnings- och avsvalningskurvor
för stekugn, 700 watt element.
INSÄNT
Gasförbrukning vid gaseldade spisbrödsugnar.
Herr Redaktör.
I Teknisk tidskrift, häfte 22, är det föredrag "Den
elektriska bakugnens ställning i konkurrensen", som jag på
sin tid höll inom Sv. teknologföreningens avdelning för
elektroteknik, återgivet.
I föredraget omnämnes en av ingenjör StIlhane år 1925
utförd utredning rörande kostnaderna vid användande av
gas eller elektrisk energi för spisbrödsbakning, i vilken den
beräknade gasförbrukningen pr kg bröd angives till 0,267
kbm. Sedan jag vidare omtalat, att vid denna tidpunkt
några praktiska prov ej utförts med gaseldade
spisbrödsbakugnar, gör jag följande uttalande:
"Enligt vad jag senare försport, har den ovan beräknade
gasförbrukningen vid den gaseldade ugnen i verkligheten
överskridits".
Stockholms gasverk meddelar i. anledning härav, att vid
de icke offentliga prov, som gasverket låtit företaga med
spisbrödsbakning, har visserligen gasförbrukningen pr kg
bröd varit högre, nämligen 0,322 kbm gas, men den
brödsort, som gräddades, var en helt annan än den i ingenjör
Stålhanes kalkyl förutsatta, och därjämte har den utförda
ugnen ej såsom enligt det första förslaget utförts med
luftförvärmning. Tager man hänsyn härtill, säger gasverket,
kommer man till precis den förbrukningssiffra, som
ingenjör Stålhane beräknat.
Vore tacksam för införande i Eder ärade tidskrift av
detta beriktigande.
Stockholm den 7 juli 1928.
C. O. Rahm.
NOTISER
MonteJiore-priset lör år 1929. Inbjudan har nu utsänts
till tävling om det inom elektrotekniska kretsar välkända
pris, som vart tredje år utdelas genom Fondation George
Montefiore. Priset, som för år 1929 utgår med ett belopp
av 29 O’O’O belgiska francs, utdelas som belöning för "bästa
originalarbete över ett elektrotekniskt-vetenskapligt ämne
eller över elektricitetens praktiska tillämpning inom
godtyckligt område, undantagandes arbeten av rent refererande
eller populariserande innehåll". För att ett arbete skall
kunna upptagas till bedömning måste detsamma ha
utarbetats eller publicerats inom tre år före tävlingstidens utgång,
samt vara avfattat på franska eller engelska språket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
