Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 sept. 1928 - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’{!■ nov. 1928
ELEKTROTEKNIK
163
anlagen (Thurow). Vom Bau des Shannon-Kraftwerkes in
Irland (Burger). Das Rundfunkkabel für die Radiostation
Lahti (Rihl) m. m.
BBC Mitteilungen. Juli. Schaltkasten Type M für
Dreiphasenmotoren mit Stromstärken von 125 bis 640
Ampere (Kuntze). Elektrische Lokomotiven für Kokereien
mit Einphasen-Kollektormotor Bauart Brown Boveri (Lutz).
Die selektive Abschaltung von
Quecksilberdampf-Gleichrichter bei Rückzündungen (Kern). — Aug. Die
bedienungslose Wasserkraftzentrale Hofen des Elektrizitätswerkes der
Stadt St Gallen (Vetsch). Ferrovia Spoleta—Norcia
(Eckinger).
General Electric Review. Juli. Rates of voltagé
built-up obtainable with standard exciters (Washburn). The
direct current transformer utilizing thyratron tubes
(Prince). Stability of synchronous motors (Teplow).
Cor-recting power factor (Hill). The photo electric cell (Koller).
Vacuum tubes (Prince & Vogdes) m. m.
Böcker:
Elektromaskinlära, Del 2 A, Transformatorns teori,
driftsegenskaper och beräkning. Av professor Emil Alm.
Bonniers förlag, 1928, 380 sid. 301 fig. Pris häftad kr. 27: 50.
Man har ofta sagt och hört, att transformatorn är den
enklaste av alla elektriska maskiner. Att den dock icke
är så särdeles enkel, framgår därav, att denna bok om
transformatorer innehåller icke mindre än 380 stora, fulla sidor,
och detta fastän en stor del av innehållet i föregående del
1 av "Elektromaskinläran" måste betraktas som en
nödvändig inledning och förutsättning till denna lära om
transformatorn. Det må då visserligen erkännas, att del 1 även
inleder läran om andra elektriska maskiner, på samma
gång som den nu föreliggande boken om transformatorer i
flera hänseenden bildar underlag för bl. a. läran om
asynkronmaskinerna.
Förr — för 20 à 30 år sedan — var transformatorn en
enkel apparat, och teorien för densamma liksom dess
beräkning lika enkel som transformatorn själv. Icke desto
mindre kunde dåtidens transformatorer rätt väl fylla sitt
ändamål, vilket visar sig däri, att en del av dem ännu
tjänstgöra till belåtenhet, där de icke av storlekshänsyn eller
andra, liknande skäl blivit satta på indragning. En sådan
gammal transformator var ingalunda en modern
transformator (av samma effekt och spänning) underlägsen i
avseende på verkningsgrad och säkerligen överlägsen med
hänsyn till överbelastningsförmåga. Och dock skulle en dåtida
transformator nu vara oanvändbar i de allra flesta fall. För
det första vore den alldeles för dyr, för det andra skulle den
ej kunna göras elektriskt hållbar för nutida spänningar, och
slutligen skulle den ej besitta den mekaniska styrka, som
kräves vid kortslutning och dylika störningar i nutidens stora
elektriska system. Det är också huvudsakligen i dessa trenne
avseenden som utvecklingen gått framåt, i fråga om
transformatorns konstruktion och utförande under den nämnda
tidrymden, och detta givetvis därför, att behov och anspråk
stegrats i just samma proportion och nödvändiggjort
ifrågavarande utveckling. I detta fall — som i de flesta — har
nog behov och anspråk t. o. m. gått litet före den verkliga
utvecklingen.
Föreliggande "handbok" om transformatorer bortser helt
och hållet från transformatorns historiska utveckling, men
avser i stället att giva en fullständig framställning av det
nuvarande läget av dess teori, beräkning och konstruktion,
vilket också med hänsyn till bokens egentliga ändamål torde
vara det riktiga, och vari författaren synes mig hava
lyckats väl. Det kan icke vara fråga om att här ingå
närmare på bokens innehåll, utan vill anmälaren endast i
korthet angiva de mera väsentliga och viktiga delarna av detta
innehåll, därtill knytande en och annan reflexion.
Av bokens 9 huvudkapitel handlar det första om
transformatorn i tomgång. I samband med beräkning och analys
av tomgångsströmmen behandlas även inverkan av
föränderligheten hos järnets permeabilitet vid trefasiga och
trefaskopplade enfaslga transformatorer, en inverkan som
spelar roll bl. a. i fråga om övertoner i spännings- och
strömkurvan vid trefasanläggningar.
I fråga om tomgångsströmmen har författaren måhända
avlägsnat sig väl mycket från det fysikaliska förloppet.
Sedan två sinuskomposanter (den ena motsvarande
magnetiseringen av luftgapen, den andra motsvarande den
sekundära belastning, som virvelströmmarna i järnkärnan
utgöra) avlägsnats ur tomgångsströmmen, återstår en
komposant för järnkärnans magnetisering, beroende endast av
järnets hysteresisslinga för den ifrågavarande
maximiinduk-tionen. Att uppdela även denna komposant synes mig vara
att gå något för långt, och kan endast motiveras av
önskemålet att schematisera beräkningen. Den av de tre nämnda
komposanterna bestående totala tomgångsströmmen kan för
den diagrammatiska behandlingen ersättas med en enkelt
sinusformad ström med samma effektivvärde och en
fasförskjutning, som motsvarar de sammanlagda
tomgångsför-lusterna.
Det andra huvudkapitlet behandlar grafiskt och
analytiskt transformatorns förhållande och egenskaper vid
belastning, därvid framställande såväl olika slag av
vektordiagram som även räkning med den symboliska metoden
och cirkeldiagrammet. I detta sammanhang kan anmälaren
ej undgå att känna en viss tvekan angående behovet av sä
många olika benämningar på diagrammet. Särskilt synes
"potentialdiagrammet" en smula sökt.
Det tredje huvudkapitlet behandlar transformatorers
olika kopplingar (Y, A, Z och V) samt de viktiga och ofta
ödesdigra följderna av ojämnt eller osymmetriskt placerade
lindningar med hänsyn till ökning av läckreaktans och
förluster, och slutligen villkoren för möjlig, resp. god
parallelldrift av transformatorer.
Det f järde kapitlet redogör för de transitoriska
elektromagnetiska fenomenen hos en transformator, såväl
strömstöten vid inkoppling som isynnerhet kortslutning med
därvid uppträdande mekaniska påkänningar på lindningarna och
de dem uppbärade stöden. Såsom ovan antytts, är
hänsyntagande till och beräkning av hithörande förhållanden av
stor betydelse och blir detta allt mer, i mån som såväl
transformatorerna själva som isynnerhet anläggningarna växa i
storlek, och samdrift av olika anläggningar mer och mer
kommer till användning.
Det femte kapitlet handlar om transformatorns
dimensionering med hänsyn till elektrostatiska påkänningar av
såväl permanent som transitorisk art. Även hithörande
förhållanden höra till de saker, som på senare tid visat sig
av stor betydelse och blivit föremål för ett intensivt arbete,
både teoretiskt och experimentellt. Därtill ha de alltmer
stegrade anspråken på hög spänning nödgat, och i
utvecklingen på detta område ligger otvivelaktigt svaret på frågan
hur hög spänning man kan tänka sig användbar för de
kraftöverföringar på långa avstånd, som redan nu börja visa
sig önskvärda och t. o. m. planeras. På detta område —
liksom även i fråga om andra i denna bok behandlade
förhållanden — har förf. i viss mån anlitat resultatet av
såväl egna teoretiska och experimentella undersökningar
som även av examensarbeten av studerande vid Tekniska
högskolan.
Det sjätte kapitlet utgör avslutningen av bokens mera
teoretiska del och innehåller bestämning av
transformatorns huvuddimensioner. Därvid har förf. dels tagit sikte
på den billigaste (lämpligaste) dimensioneringen av en
transformator med given induktion och strömtäthet samt givet
förhållande mellan järn- och kopparvikt. Dels har han sökt
de värden på dessa storheter, som giva den minsta totala
transformeringskostnad — under olika förhållanden med
hänsyn till materialkostnad och energipris samt till
belastningens varaktighet. Det är visserligen sant, att
konkurrensen och köparens (kortsynta) önskan att erhålla en billig
transformatoranläggning jämte de nu särskilt aktuella
standardiseringssträvandena tillåta ganska litet spelrum vid
valet av dessa storheter, men säkert är, att mycket stode
atf. vinna i ekonomisering vid de elektriska anläggningarna,
om mera hänsyn, än som nu är fallet, toges till
totalkostnaden (istället för inköpspriset) vid valet av egenskaperna
i detta hänseende hos såväl transformatorer som elektriska
maskiner över huvudtaget. Man kunde önska, att förfat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
