Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 okt. 1928 - Korsningsmetoder och ljusbågssäkerhet vid högspända kraftledningar av stamlinjetyp, av överingenjör Theodor Björgerd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■i okt. 1928
ELEKTROTEKNIK
175
på vad sätt man då kan skydda isolatorerna mot att
skadas till sin elektriska hållfasthet, samt på vad sätt
den strömförande linan kan skyddas mot avbränning av
ljusbågen.
För att undersöka dessa förhållanden anordnades i
Malmö ljusbågsöverslag med tillhjälp av en 3-fas
generator på 12 000 kVA med en tillhörande lika stor
transformator 5 000/50 000 V. En kraftledningsstolpe
monterades utomhus av samma utseende och storlek som
skall komma till användning vid kraftbolagets nva
132 000 V ledning. Transformatorns ena fas anslöts till
kraftledningslinan och den andra fasen jordades och
förbands med den jordade övre upphängningspunkten
på isolatorkedjan. Man har således möjligheten att
utsätta isolatorkedjan för en spänning till jord av 50 000
V, motsvarande en huvudspänning av c:a 90 000 V.
Försöken utfördes så, att en ljusbåge startades utanför
kedjan genom avsmältning av en silvertråd. Generatorn
magnetiserades så hastigt, att nära nog
kortslutningsströmmen erhölls. Inalles utfördes 26 st. prov med
olika antal element i en kedja, med olika slag av
ljus-bågsskydd samt med olika isolatorfabrikat. I det
följande lämnas en närmare redogörelse för huru de olika
proven utföllo. Samtliga prov fotograferades med
kino-film.
Prov nr 1 och 2.
Isolatorkedjan har 9 st. enheter med 172 mm delning,
samt är upptill och nedtill försedd med cirkelrunda
ljus-bågsringar av 570 mm diam.
Ljusbågen startas mellan ringarna och berör knappast
isolatorerna. Den för tillfället rådande tämligen svaga
vinden uttänjer ljusbågen så, att den slocknar av sig
själv efter 1 sek. Strömstyrkan var c:a 150 amp. Med
så pass lång kedja kan generatorn ej hålla ljusbågen,
om ej full vindstilla råder. Isolatorer och lina äro
oskadade.
Då vindförhållandena på platsen voro ojämna,
monterades en kraftig fläkt, som under vissa prov blåste på
isolatorkedjan. Anordningen av provstolpen samt en
isolatorkedja med skyddsringar framgår av fig. 5.
Prov nr 3.
Isolatorkedja med 7 enheter, skyddsring vid topp och
botten av kedjan. Ljusbågen startar mellan ringarna
utanför isolatorerna, samt uttänjes och slocknar själv
Fig 5.
efter 3,8 sek. Strömstyrka 170 amp. Isolatorer och lina
oskadade.
Prov nr 4.
Isolatorkedja lika föregående. Fläkten är igång.
Ljusbågen startar mellan ringarna, men har stor benägenhet
att sätta sig fast på isolatorernas metalldelar. Den går
från övre ringen till stolpokets järnbeslag, men skadar
ej träet och brytes slutligen av sig själv efter 3,1 sek.
Strömstyrka 170 amp. Se fig. 6, 7, 8 och 9.
Prov nr 5.
Isolatorkedja med 6 enheter och 2 skyddsringar.
Fläkten är igång. Ljusbågen startar på baksidan av
isolatorkedjan, men drives av vinden och följer ringarna till
framsidan. Vinden för ut ljusbågen så att den slår i en
stor båge mellan ringarna och ej kommer åt att beröra
kedjan. Den släcktes av sig själv efter 4,6 sek.
Strömstyrka 200 amp. Se fig. 10.
Prov nr 6.
Isolatorkedja med 5 enheter och 2 st. skyddsringar.
Fläkten är igång. Ljusbågen startar mellan ringarna på
Fig. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
