- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Elektroteknik /
185

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 3 nov. 1928 - De nya elektromaskinnormerna, av J. K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ELEKTROTEKNIK ii

Redaktör: JULIUS KÖRNER

INNEHALL: De nya elektromaskinnormerna. — Starkströmskabelinstallationer i U. S. A., av civilingenjör Bror
Hansson. — Trefasmotorn med dubbel burlindning i rotorn, av ingenjör J. Wennerberg. — Transformatoroljans
slam-ningsproblem, av ingenjör B. Anderson. — Fjärde nordiska elektroteknikermötet i Helsingfors 1929. — Notiser. —
Litteratur. — Föreningsmeddelanden.

3 NOV.
1928

DE NYA ELEKTROMASKINNORMERNA.

För c:a 4 år sedan upptogs genom Svenska
elektrotekniska kommitténs utskott för maskinnormer en
omarbetning av hittills gällande 1920 års upplaga av
teknologföreningens handbok IX. Anledningen var i första
hand den gamla upplagans knapphet, men därjämte även
önskemål i fråga om modernisering och komplettering.
Det genom IEC bedrivna normeringsarbetet, som
tidigare framskridit tämligen långsamt, fick efter kriget mer
luft under vingarna, och man hade nog mera allmänt en
känsla av att något borde göras för att anpassa våra
föreskrifter efter de nya riktlinjer, som framgingo ur de
internationella diskussionerna.

Normkommitténs förslag är inom kort att förvänta.
Den rundliga tid detsamma tagit i anspråk, bär vittne
om att svårigheter varit att övervinna, Dessa hava
väsentligen bottnat i svävande spörsmål, som varit
föremål för internationella meningsutbyten, vilkas resultat
man velat avvakta. Härjämte har måhända bidragit, att
den förstärkta kommittén, som räknat nära ett dussin
experter, önskat så omsorgsfullt överväga sina
formuleringar — förslaget har omarbetats ej mindre än 7 gånger
— att den allmänna diskussionen skall kunna begränsas
till det minsta möjliga. För att i någon mån underlätta
förverkligandet av denna fromma önskan, lämnas i det
följande några närmare upplysningar om förslagets
huvudsakliga innehåll.

Vad först avser normernas uppställning är av intresse,
att roterande maskiner och transformatorer presenteras
helt skilda från varandra. Förändringen är motiverad
därav, att specialföreskrifterna för transformatorer
numera utvecklats till sådan omfattning, att en separering
för bättre översikts skull är befogad. I övrigt bibehålles
den gamla uppdelningen på allmänna och speciella
bestämmelser. Till de förra räknas vid roterande
maskiner 1) beteckningar och definitioner, 2) balansering och
mekanisk hållfasthet, 3) isolationshållfasthet, 4)
temperaturstegring, 5) överström, 6) verkningsgrad, medan
de speciella bestämmelserna liksom förut omfatta
särskilda föreskrifter för likströmsmaskiner,
synkronmaskiner och asynkronmotorer, vartill — en nyhet — anknutits
även enankaromformare och kommutatormotorer för
växelström. Ett kapitel "Anvisningar" avslutar dessa
föreskrifter. Transformatornormerna inledas även av
en allmän avdelning, varefter följer mekanisk
hållfasthet, isolationshållfasthet, temperaturstegring,
överström, förluster och verkningsgrad samt diverse
bestämmelser (anvisningar).

Med avseende på normernas innehåll behandlas här
t. v. endast de roterande maskinerna. Till
transformatorföreskrifterna, som ännu ej slutredigerats inom
kommittén, få vi framdeles återkomma.

De allmänna bestämmelserna hava väsentligen kom-

pletterats, men erbjuda i övrigt inga sensationer.
Definitionerna inom paragrafen "Drifttid" hava utvidgats
bl. a, så tillvida, att särskilda bestämmelser upptagits för
banmotorer. Paragrafen "Utföringsformer" var tidigare
upptagen i ett appendix "Anvisningar" men har nu
överförts till de allmänna bestämmelserna. Då de här
definierade begreppen på åtskilliga ställen gå igen i den
följande texten, är det utan tvivel mest logiskt att sätta
detta avsnitt i början. Till sist i de allmänna
bestämmelserna har införts en paragraf "Toleranser", däri
hithörande begrepp definieras.

Balansering och mekanisk hållfasthet upptager några
smärre justeringar av bestämmelserna för
rusningspro-vet. Hastighetsökningen för vattenturbindrivna
generatorer har sålunda höjts från 80 % till 90 %. En nyhet är
införandet av paragrafen "Kortslutningsprov", i vilken
kortslutningsprovet, utbrutet ur sitt äldre sammanhang
med överbelastningsspecifikationerna, upptagits som ett
särskilt prov med huvudsakligt syfte att kontrollera
lindningarnas hållfasthet.

Inom kapitlet "Isolationshållfasthet" möta en del
nyheter. De svenska bestämmelserna äro som bekant
efter skärpningen i 1920 års omarbetning strängare än
något annat lands. Denna skärpning tillkom måhända
delvis under intryck av den föregående kristidens
mindre goda erfarenheter. Det har vid skilda tillfällen
ifrågasatts, huruvida det med en senare tids förbättrade
kvalitet av såväl material som arbetsmetoder kan anses
nödvändigt upprätthålla dessa stränga fordringar. De
internationella diskussionerna hava ej visat något gehör
för den svenska uppfattningen. Härigenom bragtes
vi till sist inför ett avgörande: antingen i huvudsak
följa IEC eller hålla fast vid vårt gamla, i splendid
isolation, om än "splendid insulation". Resultatet av
kommitténs överläggningar har blivit en kompromiss, som i
huvudsak utgör en maskerad anslutning till IEC.
Prov-spänningen skall nämligen utgöra

Eis = 2E + 0,2 P -f 1 000 voit,

där E är driftspänningen och P maskineffekten i kW.
Det framgår lätt, att för smärre och medelstora maskiner
den mellersta termen, som gör provspänningen beroende
av maskinstorleken, är utan nämnvärd betydelse.
Stry-kes denna helt, framkommer IEC:s formel.
Standardmaskiner kunna således även för export utföras efter de
svenska normerna utan kostnadsökning. För större
effekter ger formeln en förhöjning av provspänningen,
i enlighet med den princip, som den svenska elektriska
kommittén sedan länge gjort sig till tolk för. P får dock
ej insättas med högre värde än 10 000.

För maskiner för högst 1 kW gäller
Eis = 2E + 500 voit.

ÅRGÅNG
58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:23:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928e/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free