Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 3 nov. 1928 - Trefasmotorn med dubbel burlindning i rotorn, av ingenjör J. Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FeBR. 1928
först efter, vilka medel som stå oss till buds för att
variera verkan av de höga rektangulära ledarna, finna
vi att i stort sett allt hänger på ledarhöjden. Denna
bestämmer — för den del av ledaren som ligger i
spåret — såväl procentuella motståndsökningen som
proportionen mellan reaktans och motstånd. Konstruktören
Fig. 6. Rotor med dubbel burlindning.
är alltför hårt bunden. Motortypen i fråga har nått en
viss praktisk användning, speciellt i Danmark, där den
tillvunnit sig stor popularitet. Men bl. a. det
sakförhållandet, att flera stora firmor, som på sista tiden sett
sig föranlåtna att i större skala taga upp tillverkningen
av strömförträngningsmotorer, valt den dubbellindade
rotorn, tyder på att denna erbjuder större fördelar.
Fig. 7. Dimensionering för bästa startfaktor, under
förutsättning att den normala motorns totala
reaktans Xy får överskridas med 50 %; Xje är
tilläggs-reaktansen för den inre rotorlindningen, rp det
parallellkopplade lågfrekvens-motståndet i rotorn,
K förhållandet mellan inre och yttre ledarkransarnas
motstånd. De heldragna kurvorna iör
startmomen-M
tet Psi, startströmmen lst Och starteffektfaktorn
eos (pst avse den dubbellindade motorn, och de
prickade kurvorna den normala utgångsmotorn.
Kotorns data äro reducerade till statorns fastal,
lindningsvarvtal och frekvens.
J-l J=O
Fig. 8. Total reaktans X, sekundärt
motstånd r2, ström I och vridmoment
P^ för dubbellindad motor vid olika
eftersläpning. För motorns data se
texten.
Den dubbla
rotorlindningen benämnes ofta
"Boucherotlindningen"
efter fransmannen
Bouche-rot, men den lär före
honom ha angivits av
Dobro-volsky. I varje fall är
idén flera tiotal år
gammal. I stället för att
sträcka ut ledarsektion till
en jämntjock strimla, delar
man upp den och
koncentrerar den i två punkter,
t. e. som två runda ledare
enligt fig. 4 och 5. Inom
vardera delsektionen
åsyftar man icke någon
strömförträngning, men väl från
den inre till den yttre.
Genom denna anordning har
man fått två
variationsmöjligheter: Proportionen
mellan de ohmska
motstånden (sektionsarea och
material) i yttre och inre
le-darkransen kan väljas
efter behag, och tillskottet
i Iäckinduktans för inre le-
darkransen kan varieras genom olika dimensionering av
spårmidjans bredd och längd.
Vardera ledarkransen kan förses med en
kortslut-ningsring, fig. 6, eller också kunna de ha en gemensam
sådan. Någon principiell skillnad mellan dessa
utförings-sätt existerar icke.
Problemställningen är nu följande. Genom den inre
rotorlindningens extraläckning erhålles en
försämring-av effektfaktorn i drift, då strömfördelningen i rotorn
kan antagas jämn. Man måste bestämma sig för, hur
mycket man i detta
hänseende vill uppoffra,
t. e. genom att fastställa
en procentsiffra för
motorns totala
läckningsökning. Därigenom är
rotorspårmidjans
magnetiska ledningsförmåga
för varje bestämt
förhållande mellan
ledarkransarnas motstånd
given. Vidare
bestämmer man sig för
storleken av det
parallellkopplade motståndet av
båda ledarkransarna,
mod hänsyn till
uppvärmning, verkningsgrad och eftersläpning.
Det återstår att
bestämma proportionen mellan
dessa motstånd. Man kan då t. e. uppställa villkoret
att motorns startfaktor skall bli så stor som möjligt,
vilket betyder, att starteffektfaktorn eos (psl skall vara så
hög som möjligt1. Detta maximiproblem låter sig utan
större svårighet lösas och ger tydligen till resultat en
dimensionering som generellt taget måste anses ge största
valuta för den gjorda uppoffringen2. Det är självklart,
hk
•t o 20
20 /O
ä./
n»0
s.O
Fig. 9. Vridmoment M, uttryckt i hk
vid synkront varvtal, och ström I för
vanlig resp. dubbellindad (index d)
kortsluten motor, 7,5 hk, 1000 v/m.
i Se noten på. sid. 193.
a Se Aseas tidning 1924, nr 10—12 sid. 181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
