Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 3 nov. 1928 - Trefasmotorn med dubbel burlindning i rotorn, av ingenjör J. Wennerberg - Transformatoroljans slamningsproblem, av ingenjör B. Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FeBR. 1928
Oscillogrammen i fig. 11 och 12 äro tagna under
starten av en 9 hk 1 500 v/m kortsluten motor av vanlig
typ resp. dubbellindad. Starten skedde i tomgång och
med samma svängmoment. Förloppet bör betraktas från
vänster till höger. Den starkt oscillerande kurvan är
strömmen, som vid tillslagningen i Y-koppling plötsligt
växer upp från 0 och mot synkronism så småningom
avtager. Vid omkopplingen till A rusar strömmen upp
under en period för att sedan omedelbart åter falla.
Denna strömstöt, lika i båda fallen, torde vara utan
någon som helst praktisk olägenhet, eftersom den är så
kortvarig. Den undre svagt krusiga kurvan är
accelerationsmomentet (krusningen härrör från mätanordningen).
Den tredje kurvan är hastigheten, vars nollinje ligger
upptill. Kurvorna bekräfta fullständigt vårt föregående
resonemang.
Generellt kan sägas, att man med den dubbellindade
motorn vid direkt tillslagning bör kunna uppnå 180—•
240 % startmoment vid 300—500 % ström, och vid
Y/D-start alltså 60—80 % moment vid 100—170 % ström.
Startfaktorn ligger ungefär mellan 0,4 och 0,6, och är
alltså mer än dubbelt så hög som värdena i "Regler och
råd". Eftersom valet i regel står mellan släpringad motor
och dubbellindad kortsluten motor — icke mellan
enkel-och dubbellindad kortsluten — bör jämförelsen i fråga om
driftegenskaper göras mellan dessa två typer. Man skall
då finna att ingen nämnvärd skillnad i verkningsgrad
existerar, men att effektfaktorn hos den dubbellindade
motorn i regel är några hundradelar lägre, vilken
skillnad dock minskas vid lägre belastning. Det skall i detta
sammanhang dock påpekas, att den dubbellindade
motorn kan dimensioneras på så många olika sätt, att det
är svårt att göra en generell jämförelse. Beroende på
fördelningen av ledarmaterialet i de två ledarkransarna
osv. kan konstruktionen å ena sidan komma hur nära
som helst intill den vanliga motorn och å andra sidan
gå till rena abnormiteter. De gjorda jämförelserna
hänföra sig till mera moderata konstruktioner, sådana som
i denna uppsats beskrivits. I den utländska
tidskriftslitteraturen får man allt som oftast se jämförelser mellan
dessa motorslag, där det påstås att den dubbellindade
motorn snart sagt är överlägsen den vanliga både i fråga
om verkningsgrad och effektfaktor. Sådana uppgifter
äro givetvis reklamfärgade och grunda sig på
jämförelser mellan icke jämngoda fabrikat, i bästa fall
verkställda i god tro.
Slutord.
Med denna uppsats hoppas förf. ha visat, att
"dubbellindade" kortslutna trefasmotorer med goda
startegenskaper kunna utföras utan större uppoffring i fråga om
driftegenskaper. De ha sitt givna användningsområde
överallt, där man fäster särskild vikt vid robust
konstruktion, oömhet och driftsäkerhet, men där den vanliga
kortslutna motorn icke är tillfredsställande i
startningshän-seende. Till skillnad från många andra "förbättringar"
av den kortslutna trefasmotorn har ju i den
dubbellindade icke införts några som helts rörliga kontakter e. d.,
och den nytillkomna lindningen är av samma enkla och
kraftiga slag som den vanliga kortslutna
rotorlindningen. På grund av sin platta momentkurva lämpar
sig den dubbellindade motorn dessutom utmärkt för drift,
där svänghjulsutjämning användes och hastigheten kan
tillåtas sjunka långt ned vid en- belastningsstöt. Som
priset dessutom är fullt acceptabelt, bör det icke kunna
anses förmätet att profetera ett varaktigare intresse för
denna motor än för de flesta andra specialiteter, som
dyka upp i den elektriska modejournalen.
TRANSFORMATOROLJANS SLAMNINGSPROBLEM.
Av ingenjör B. ANDERSON.
(Forts. fr. sid. 162.)
Utdrag ur försöksresultaten.
A. Undersökning över temperaturfördelningen inom
apparaten, dels med samt dels utan genomledning av syrgas.
Temperaturmätningar ha utförts medelst termoelement,
placerade på olika ställen i apparat 1 såsom framgår av
fig. 7. Vid mätningarna har apparaten varit nedsänkt
till olika djup i upphettningsoljan, så att en nivåskillnad
om 5 resp. 15 och 20 mm erhållits mellan
upphettningsoljan och provoljan. Temperaturen hos
upphettningsoljan har varit 100°C. Syrgasen har letts genom oljan
genom det centrala röret i en mängd av 1 liter pr timme
och har dels varit förvärmd, dels ej förvärmd. För-
värmningen har skett på så sätt, att syrgasen letts genom
en i upphettningsoljan förlagd rörspiral. Därjämte ha
mätningar gjorts utan syrgasgenomledning. Erhållna
mätresultat återfinnas i tabell VIII.
Av denna tabell framgår, att den ovannämnda
nivåskillnaden bör uppgå till minst 15 mm och att därvid
upphettningsoljans temperatur bör vara 103,5° för att
provoljan skall uppnå den fastställda temperaturen av
100°. Oljeytan har därvid 99,3 och cylindrarna 99,8
och 99,3° temperatur respektive.
Dessa värden äro dock endast avsedda som ledning
och ändras givetvis med oljebadets konstruktion,
upphettningsoljans viskositet, slamavsättningar i badet m. ni.,
varför temperaturskillnaden mellan oljebad och provolja
Tabell VII. Resultat ifråga om syrébildning.
Olj a IX Olja VIII Olja VII Olja X
[-Upphettningrs-tid-]
{+Upphettningrs- tid+} i tim. 110° % oljesyra 100° % oljesyra 110° % oljesyra 100° % oljesyra 110° % oljesyra 100° % oljesyra 110° % oljesyra 100° ’% oljesyra
siam olja siam olja siam olja siam olja siam olja siam olja siam olja siam olja
25 19,0 0,02 — — 28,0 0,15 ______ _ ___
50 31,1 0,15 — — 21,5 0,22 — — 25,0 0,15 — _ 16,1 0,07 .— —
100 28,9 0,22 38.7 0,16 27,7 0,29 30,0 0,26 26,1 0,15 30,8 — 31,1 0,07 16,7 0,07
150 28,6 0,25 — — 29,4 0,29 — — 22,3 0,29 — — 28,5 0,15 — —
200 23,8 0,49 38,8 0,32 , 27,2 0,37 34,2 0,57 20,5 i 0,29 33,8 — 22,6 0,29 27,3 0,15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
