Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 1 dec. 1928 - Brandskyddstekniska synpunkter och erfarenheter vid elektriska anläggningar, av kapten R. Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
TEKNISK TIDSKRIFT
1 sept. 1928
Tabell II. Exempel på försäkringsbolagens
brandskadeuppgifter. Brandorsaken har konstaterats vara
kortslutning (orsak 362, se tab. I).
Brandskadeuppgift.
Centralställets nr
Åi-
Månad
Bolag: Mälaren.Brand nr 85.Brandskade nr753. Datum
Äro andra bolag intresserade i branden?
Branden började eller upptäcktes kl. 5 e. m.
Brandställe i: Stad: Köping: Municipalsamh.:
annorstädes: Län: Malmöhus Härad i (Skåne) Luggude
1927
10
6
Ja
77
936
Bygg-
nadJ- Skada- Skadans
satt före-!
beskaf-ocn måls art fenhet
tak- ;
täckn.
Skade Brand- , Bidragande
Ersättnings-% orsak brandorsak j belopp
[-Anmärkningar-]
{+An-
märk-
ningar+}
Elddon med bensin och upp
-görande av è7d med bensin
Mekanisk gnistbildning
Solstrålning, torrkokninq,
osldckt kö/k. karbid J
Film, ljuddämpare,.
utpuffninqs-ror. asfolt, beck, tjdra, vege
-to bil isko o/jor
Soteld
Friktion
Minderårigs vållande
Mordbrand
Självantändning
Från skorsten eller
ut puffningsrör
Aska, tor kg att, smÖ/t oqh glöd"
ande massa, fyrverkeri
Explosion
Tändstickor
Tobaksrökning
Överhettning från
elektrisk apparat
Överhettninp fron e/östodJ togo.
uan eJ/er felaktig rökgong
Sprickor i elds tod eller rökgång
Brinnande grannrisk
Låga från belysning, kokning,
bJàsiampo 6. e/dförlig vätska
E/ekfrisko fenomen
GrJ$n0/},2£itøeT och Mammor
t ron e/dsfadsoppnmo eller
Antal foll
0 200 100 600 800 1000 1200 MX) 1600 1800
—I—i—t—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i-
Elddon med bensin och
uppgörande av eld med bensin
Mekanisk gnistbildning
Solstrålning, torr kokning,
osläckt kolk, karbid
Film. Huddämpore.
utpuffnings-rör, difo/t, beck, tjära, vege -
friktion
Minderårigs vållande
Mordbrand
Självantändning
från skorsten eller
utpuffningsrör-
Aska, torkgolt. smält och
onde massa, fyrverkeri
Explosion
Tändstickot
Tobaksrökning
■IS 16 17 18
Brinnonde grannrisk
Lågo från belysning, kok.
blos/ompa o. e/dforJig vi
,,Elektriska fenomen
l^njstor. bränder^
a bc|d e f g h i i k l_
2 8001 0 3 1,6 9 101 600: —
4 8001 1 3 33 9 101 150: -
6 8001 0 3 18 9 101 250: —
2 8001 0 3 0,6 9 101 60: —
3 8001 1 1 78 0 362 194142:67
3 8001 1 1 52 1 101 7 260: —
2 8001 0 3 0,6 4 101 140: —
2 8001 7 4 0,18 9 101 360: -
3 8001 9 1 1,5 0 362 600: -
3 8001 9 1 39 0 362 19 956:60
3 8001 8 1 77 0 362 98 808:68
_Kr. 322 327:95
centralstället. Enär brandorsaken i regel utrönes av
högskolebildade ingenjörer, får man hoppas, att man
kommer sanningen så nära som möjligt, även om misstag
givetvis kunna göras.
Denna orsaksstatistik förtjänar säkerligen större
uppmärksamhet från landets elektroteknici, än vad hittills
varit fallet.
De i statistiken deltagande bolagen under åren 1922—
1926 hava anmält omkring 2 500 eldsvådor, dvs. 500 om
året, alstrade av elektricitet. Omkring 20 % av alla
brandskadeförluster uppges bero av samma anledning.
Fig. 2. Olika eldsvådeorsaker 1922—1926 i procent dels av utbetalad
ersättning (svart stapel), dels av hela antalet eldsvådor (ofylld stapel).
De i statistiken ingående brandskadeersättningarna
med såsom kända eller sannolika angivna orsaker uppgå
till omkring 1/3 av sammanlagda årliga
brandskadeförluster. Under förutsättning att övriga 2/3 fördelas på
samma sätt som de i brandorsaksstatistiken ingående,
finna vi, att elektriska fenomen under den senast
statistiskt behandlade femårsperioden i allmänhet medfört en
årlig brandskadeförlust av omkring nio millioner kronor
eller omkring 6 à 7 % av årliga försäljningsvärdet av all
i Sverige försåld elektrisk energi.
Varpå bero då alla dessa elektriska eldsvådor? Ja,
enligt min mening i första rummet på dålig
installationsmateriel, i andra rummet på slarv och okunnighet vid
anläggningarnas utförande, i tredje rummet på olämpligt
handhavande och i fjärde rummet på bristande
underhåll.
Lämpligheten eller olämpligheten av viss materiel
ingår ju ej i dagens diskussionsprogram, men det torde väl
ej kunna förnekas, att vårt land formligen översvämmats
av dålig installationsmateriel, varför meddelandet att vår
svenska elektriska materialkontrollanstalt, som i många
år varit så efterlängtad, icke minst av försäkringsbolagen
och brandskyddsorganisationerna, nu äntligen kan börja
sin verksamhet, måste hälsas med den största
tillfredsställelse. Man får även hoppas, att sådan underhaltig
elektrisk materiel, som ratas i flera länder, nu med
elektricitetsverkens hjälp snart skall utmönstras även här
i Sverige.
Innan jag något berör de industriella elektriska
anläggningarnas underhåll och skötsel ur
brandskyddssynpunkt, anhåller jag få berätta en historia.
För några dagar sedan kom jag av en tillfällighet att
Fig. 1. Antal eldsvådor av olika brandorsaker 1922—1926 (sammanlagt).
Fig. 3. En brandfarlig öppen motor med farlig kabel med massor av
kinkar samt en modern motorbår av ASEA:s tillverkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
