Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 1 dec. 1928 - Brandskyddstekniska synpunkter och erfarenheter vid elektriska anläggningar, av kapten R. Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
209
ledningsnätet, "förstärktes" propparna med koppartråd.
"Förstärkningen" hade verkställts redan på våren.
Härefter hade propparna "hållit".
Hemmalagningen innebär även en annan fara.
Förstärkningen eller reparationen av
säkerhetspropparna tillgår i regel så, att koppar- eller silvertråd bin-
Fig. 9. En millioneldsvåda i sågverk med "hemmalagade" säkerhetsproppar.
des omkring metallhalsen, och trådens andra ände vilar
löst mot proppens bottenplatta, där stämpeln finnes. 1
bästa fall är tråden lödd. Härigenom blir kontaktytan
ojämn, vilket kan åstadkomma farlig uppvärmning och
lju båge, vilket i sin tur ofta medför att porslinsdosan
spricker och smältstyckena falla ned, så att de kunna
antända lättantändliga ämnen.
Hemmalagning medelst silvertråd förekommer tyvärr
inom industrien i största utsträckning. En av våra
största industrier anförde för någon tid sedan såsom motiv
mot övergången från multiplex- till diazedsystemet bl. a.,
att reparationen av säkerhetsapparaterna var en
lämplig sysselsättning för nattvakterna! De moderna
säkerhetsapparaterna äro ju anordnade så att minsta möjliga
delar skola behöva utbytas. Enär dessa i regel endast
kosta några ören och en hemmalagad propp aldrig kan
bli lika bra som en fabrikstillverkad, synes endast det
Fig. 10. "Hemma-lagade" = förbikopplade diazedpatroner.
senare slaget böra användas. I Danmark, Norge och
åtminstone vissa delar av Tyskland är varje som helst
hemmalagning av säkerhetsapparater förbjuden. Så är
som bekant ej fallet i Sverige, men vad som ej torde
vara tillräckligt uppmärksammat är att det genom laga
kraftvunnet domstolsutslag fastslagits, att endast behörig
installatör har rättighet att verkställa dylik reparation.
Man kan till slut fråga sig, vad skall hela
materialkontrollen av säkerhetsapparater tjäna till, om
apparaterna ändras genom mer eller mindre väl utförd
pålöd-ning av ett mer eller mindre väl avpassat stycke
smält-tråd?
Fig. 12. Strykjärn med Birka temperaturregulator.
brytare vid själva apparaten utan genom
väggkontaktens uttagande framgår av följande fall från en
konfektionsfabrik. Fabriksägaren märkte strax efter arbetets
slut att ett järn var varmt. Förargad vred han om
strömbrytaren och — kopplade till den omedelbart förut
avkopplade strömmen samt åstadkom en dyrbar eldsvåda.
Vid skötseln av. industriella elektriska anläggningar
måste man vara ytterst försiktig med och i möjligaste
mån undvika provisoriska anordningar. När en
besiktningsman får höra: "Ja det här är bara ett provisorium",
bör han i stället för att gå förbi anordningen noga och
kritiskt granska densamma.
Därför bort med hemmalagade säkerhetsproppar!
Vid skötseln av de elektriska anläggningarna är det
av vikt, att man undersöker orsaken till att
säkerhetsapparat brutit strömmen, innan densamma åter slutes.
Otaliga exempel finnas på eldsvådor, som uppkommit
därigenom att denna regel ej följts. Ett exempel från
min praktik i en nyuppförd anläggning! En
säkerhets-propp går. Ägaren sätter själv ett par gånger in nya
proppar. Slutligen gå ett par proppar på en gång.
Entreprenören underrättas och sänder montörer. Dessa
finna intet fel, utan sätta in nya proppar. Ett par
timmar därefter står byggnaden i ljusan låga.
De elektriska
värmeapparaterna, som alltmer
vinna insteg såväl inom
industrien som inom
hemmen, äro f. n. ett av
brandskyddets värsta sorgebarn.
Antalet eldsvådor
uppkomna av elektriska
värmeapparater, uppgå
årligen till ett par hundra och
översteg 1926 antalet
eldsvådor alstrade av
kortslutning, överledning o. d. Det
är ju det sorgliga, att
största delen av dessa
apparater ej äro försedda med någon
temperaturbegränsnings-eller temperaturregleringsanordning utan ställa vanligen
ofelbart till eldsvåda, om de bortglömmas påkopplade i
motsats till spisar, kakelugnar, sprit- och fotogenlampor
o. d., som helt enkelt slockna, om de bli kvarglömda.
En anordning, som kan hänföras till skötseln av
elektriska installationer inom textil- och
beklädnadsindustrien, är att brandsäkra underlag anskaffas för alla
med automatiska temperaturregleringsanordningar ej
försedda elektriska värmeapparater samt att dessa efter
arbetets slut uppställas på därför avsedd plats och
inräknas. Att man ej bör bryta strömmen genom ström-
ffn-h/ fa//
Fig. 11. Antal elektriska eldsvådor
1922—1926. Obs. att
värmeapparater 1926 åstadkommo fler eldsvådor
än kortslutning o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
