Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•38
teknisk tidskrift
14 april 1928
graden pa för det förra behöves ett bad av 2 %
koncentration. av det senare 2.2 % koncentration. Vill man nu
färga ut olika nyanser av renhetsgraden pa genom
blandning av de båda färgämnena, måste man taga hänsyn
till de nu nämnda siffrorna, man måste blanda färgerna
likvärdigt. Skall t. e. 25 % av färgtonen åstadkommas
Med hjälp av här angivna grafiska framställningar har
man möjlighet att med ett förhållandevis ringa antal
färgämnen utfärga ett godtyckligt antal bestämda färger
inom hela Ostwalds färgkropp. I själva verket har
"Deutsche Werkstelle für Farbkunde" för utfärgningen
av standardfärgerna på bomull endast använt av substan-
–––-= 8enzolichtgelb tSlex (By)
––=Diaminreinblau F F(C]
-=Benzogrün FF G [B]
Fig. 15 och 16. Utfärgningskurvor.
av benzolichtgelb och 75 % av benzolichtorange, måste
badets koncentration vara "^j^?’0 = 0,50 % benzolicht-
gelb och
75X2,2
100
= 1,65 % benzolichtorange. På samma
sätt utföres beräkningen för andra koncentrationer.
Enbart benzolichtgelb har för pa färgtonnumret 2,2 och
benzolichtorange 5,2. I fig. 17 visas några exempel på
lnir resultatet av en dylik undersökning kan grafiskt
framställas genom en fargtonblandningskurva.
På samma sätt som här skildrats beträffande
blandning av två närliggande färgämnen, förfares vid
utfärg-ning av svarthaltiga färger, således blandning av ett
färgämne med neutralgrått i varierande proportioner. Man
erhåller då svartblandning skurvor.
tiva färgämnen 8 och ett neutralgrått och av basiska
färgämnen 7 och ett neutralgrått.
Det begränsade utrymmet gör det nödvändigt att
lämna dessa spörsmål, ehuru åtskilligt av intresse kunde
vara att tillägga.
Med hjälp av Stufenfotometern har man numera även
möjlighet att kvantitativt följa färgers förändring. Man
kan på så sätt få mått på äkthetsegenskaper, såsom
ljus-äkthet, tvättäkthet, motståndsförmåga mot syror och
alkalier, och detta gäller naturligtvis icke endast
textilfärger utan även t. e. lack- eller oljefärger. Sålunda har
vid Statens provningsanstalt, Stockholm,
Stufenfotometern förutom jämförelse av färger och bestämning av
äkthetsegenskaper kommit till användning bl. a. för
studium av zinkvittfärgers gulnande, färgförändringar hos
Fig. 17. Färgtonblandningskurvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
