Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•40
teknisk tidskrift
14 april 1928
färgernas svart- och vithalt kunde ur dessa beteckningar
utläsas.
Det vore naturligtvis riktigare, att i stället för
färgfilter, vilka aldrig skarpt avgränsa de olika
spektralområ-dena, använda de verkliga spektralfärgerna genom att
uppdela ett medelst dispersion erhallet spektrum i tre (ev. 4
eller 5) vid bestämda våglängder avdelade spektralområden.
Genom att förena olika belopp av de på detta sätt erhållna
primära färgerna kunde alla andra färgtoner och
färgnyanser bildas.
En på denna princip konstruerad apparat bleve
visserligen rätt komplicerad och måhända rätt dyrbar. Den skulle
kunna tjänstgöra som likare eller standardapparat.
Professor Carl Benedicks: Ifrågasatte om vid valet av
ett svenskt ord istället för det tyska lunt man ej hellre
borde taga grann, som enl. talarens mening bättre
motsvarade, vad som avsågs än brokig. Det tyska begreppet
Voll-farbe föreföll även bättre motsvaras av "grundfärg" än den
av föredraganden använda översättningen.
Föredraganden önskade gärna medverka till att få bästa
möjliga svenska nomenklatur och ville ej påstå att de
använda översättningarna vore de enda möjliga eller över
huvudtaget bästa, som kunde tänkas. Kjellin hade ju
tidigare även använt andra beteckningar för samma saker.
Beträffande utbytandet av begreppet hrokiga färger mot
granna trodde talaren, att man kunde komma att med orätt
förväxla dem med varma färger, vilket ej avsågs.
Arkitekt R. Enblom anmälde gent emot den siste talaren,
att man ej kunde behöva befara någon förväxling av det
av prof. Benedicks föreslagna uttrycket granna färger med
varma.
Civilingenjör R. Stéenhoff frågade om några
färganalyser gjorts vid genomfallande ljus och huruvida icke då olika
analysresultat erhålles allt efter den undersökta kroppens
eller vätskeskiktets tjocklek, enär grundfärgen förbleve
densamma, men svarthalten på grund av absorptionen torde
komma att ökas med ökad skikttjocklek.
Docent Hertzberg: Sådana analyser äro givetvis gjorda i
stor utsträckning, men man kompletterar dem ofta med
några kemiska reaktioner, som förändra färgtonen och
därmed också färgens absorptionsspektrum. J. Formanek i
Prag har på detta område utfört betydande arbeten och
utarbetat utförliga tabeller. Svarthalten hos färgerna är
mycket varierande. Hos gult är den ringa, i en klart gul
färg i regel endast ett par procent, obetydligt större hos
orange och rött. Hos de s. k. kalla färgerna, i synnerhet
hos blått och violett, uppgår svarthalten, även i de klaraste
och renaste färger tekniken förmår framställa, till 3(1—40 %.
Med ökad färgtäthet förändras stundom färgtonen. En
svag lösning av ett färgämne kan sålunda ha en något olika
färgton än en starkare lösning av samma färg. Färgens
absorptionsområde breder ut sig vid ökad färghalt och
samtidigt förflyttas absorptionsmaximum.
Civilingenjör Orvar Laquist erinrade om forna tiders
berömda mästerverk inom målarkonsten och frågade, om
genom optisk analys kanske nu kunde utrönas, vad man
använde för färger i dessa tavlor.
Docent Hertzberg: Naturligtvis kan man optiskt
analysera de färger, som de gamla mästarna använde, men en
sådan analys ger intet svar på vad man förmodligen vill veta.
Man kan därav icke sluta sig till färgernas natur eller deras
kemiska beskaffenhet. De för sin beständighet berömda
gamla mästarnas färger preparerades av dem själva och
voro i regel mineralfärger eller naturliga växtfärger.
Numera användas i stor utsträckning s. k. färglack, vilka som
bekant äro utfällningar av tjärfärgämnen på lerjordshydrat
eller dylikt. — De äro ofta föga ljusbeständiga.
Ordföranden framhöll vikten av att frågan om
nomenklaturen verkligen togs om hand och hemställde, att de
som sysslade med dessa arbeten ville söka verka för att en
rationell terminologi i tid bleve fastställd innan en kanske
svårbotlig förbistring redan inträffat.
Efter instämmande av såväl föredraganden som docent
Hertzberg om önskvärdheten härav förklarades diskussionen
avslutad.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
bergsvetenskap höll ordinarie sammanträde å föreningens
lokal fredagen den 9 mars kl. 7,30 e. m. under
ordförandeskap av fil. dr Harald Nordenson.
Till justeringsmän för dagens protokoll utsågos
bergsingenjör Emil Gustafsson och civilingenjör Halvar
Sjöström. Vid härefter förrättade inval blevo till nya
medlemmar i avdelningen intagna ingenjör Sverre Holmsen,
direktör Nils Backman, fil. dr Bertil Groth, direktör Carl
Edward Grumme och disp. Harald Almström, varjämte
civilingenjören Bo Reuterwalls inträde i avdelningen efter
anmälan jämlikt § 2 arbetsordningen klubbfästes.
Aftonens första föredrag hölls av ingenjör H. Lindroth,
och utgjorde en redogörelse för Försök att regenerera
elektrolytisk Mekvätska enligt metod, som föredraganden efter
förslag av prof. W. Palmær utarbetat i samband med
examensarbete vid Tekniska högskolan. Efter föredraget
yttrade sig prof. Palmær med avseende på metodens
ekonomiska betydelse för blekningsindustrien och ansåg att en
icke oväsentlig besparing kunde göras genom ett rationellt
tillvaratagande av dessa saltlösningar, som hittills kastats
bort såsom odugliga.
Till sist höll bergsingenjör Torkel Berglund föredrag
om Tekniskt viktiga, lätta aluminiumlegeringar, deras
värmebehandling och mekaniska egenskaper samt
interkristallin sprödhet hos duraluminium genom korrosion,
varpå följde en kort diskussion med civilingenjör Filip
Langlet, prof. J. A. Leffler och direktör S. Nauckhoff
såsom deltagare jämte föredraganden.
Båda föredragen jämte diskussion komma senare att
inflyta i denna tidskrift.
Efter sammanträdet, vid vilket närvoro omkring 75
medlemmar, följde ett talrikt besökt samkväm. Efter supén
visade civilingenjör G. W:son Cronquist ett 50-tal
skioptikonbilder i naturliga färger ur sin samling autokroma
bilder. Förevisningen av den charmanta bildserien följdes med
största intresse och kvitterades med livliga applåder.
A. D. E.
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
bergsvetenskap höll ordinarie sammanträde å föreningens
lokal under ordförandeskap av bankdirektör Wiking
Johnsson fredagen den 2:0 april kl. 7,30 e. m.
Sedan till justeringsmän för aftonens protokoll utsetts
kommerserådet Karl Sidenvall och disponent E. M. Cassel
föredrogs en anmälan om inträde i avdelningen från
bergsingenjör Allan Nordström, Houston, Texas. Härefter följde
ett meddelande av prof. Arvid Johansson om Beräkning av
gasreduktionsprocessen för järnmalm samt ett föredrag om
Den selektiva flotationens införande vid Sulitelma av
ingenjör Kjell Lund vilka båda komma att inflyta i Teknisk
tidskrift.
Efter förhandlingarna följde sedvanligt samkväm, under
vilket förevisades en film över Atlas Diesels tryckluftverktyg
och deras tillverkning. Ett 50-tal medlemmar besökte
sammankomsten. A. D. E.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap sammanträder
onsdagen den 16 maj kl. 3,30 e. m. å Svenska teknologföreningens
lokal till firande av sitt 40-års jubileum. Program: 1. Val av
justeringsmän. — 2. Inval. — 3. Inkomna skrivelser. —
4. Kort återblick över avdelningens 1,0-äriga tillvaro av
civilingenjör A. D. Eli gar. — 5. Om damm- och gasexplosioner.
Föredrag med skioptikonbilder av ingenjör C. A. A n d s t e n,
New Tork. — 6. Birmas malmförekomster, oljefält och
ädelstensgruvor. Föredrag med skioptikonbilder av bergsing.
Folke Sandelin. — 7. Gemensam middag ä
Teknologföreningens restaurant, pris 8 kr. pr person inkl. snaps, öl,
vin och kaffe. Under samkvämet omedelbart efter middagen:
8. Om cognac och cognac-tillverkning. Föredrag med
skioptikonbilder av disponent Bengt Thorbjörnson. För
middagsspisande avdelningsmedlemmar kommer 1 anslutning till detta
föredrag att gratis ställas till förfogande ett lämpligt antal
liter cognac av olika kvaliteter — äldsta årgång 1838 — för
avsmakning och bedömande. -—• 9. Förevisning av film
upptagen av bergsingenjör Sandelin under besök vid
Rubingru-vorna i Birma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
