Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 JUNI
1928
ÅRGÅNG
58
TekniskTidskrift
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
KEMI 6
Redaktör: EVERT NORLIN
INNEHALL: Om hållfasthetstillväxten hos cement och betong, av fil. stud. Stig Giertz-Hedström och civilingenjör
Donovan Werner. — Några intryck från amerikansk kolningsindustri under en resa i U. S. A. vintern och våren 1927,
av civilingenjör K. N. Cederquist.
OM HÅLLFASTHETSTILLVÄXTEN HOS CEMENT OCH
BETONG.
Av fil. stud. Stig Giertz-Hedström och civilingenjör Donovan Werner.
Ien tidigare uppsats (Teknisk tidskrift, Kemi 3, 1928)
ha vi redogjort för en ny apparat och metod för att
undersöka finkorniga materials kornstorleksfördelning samt
de försiktighetsmått, som måste vidtagas vid sådana
undersökningar, ävensom en del provningsresultat å
material från några av de många områden, där denna
undersökningsmetodik är av värde. Bland annat ha vi där visat
några kornstorleksanalyser å cement, och vi ha även
påpekat, hurusom den hållfasthet, som ernås med ett visst
cement, är beroende av ifrågavarande cements större
eller mindre finkornighet, I det följande avse vi att visa,
liuru med kännedom om cementets kornstorleksfördelning
den med vatten omsatta mängden kan beräknas som
funktion av tiden samt hur hållfastheten beror av denna
mängd.
Rent schematiskt kan man framställa cementets
reaktion med vatten under formen:
C + Aq X,
där C betecknar cementet, Aq vattnet och X
hydratations-produkterna (kristaller och hydrogel). En exakt
matematisk analys av reaktionsförhållandena i detta system
skulle givetvis, beträffande C och X, fordra kännedom
om alla de olika ingående komponenterna (kemiska
individerna) och dessas reaktionskonstanter. Då man
emellertid ej känner vare sig de föreningar, som
uppbygga cementet eller de som utgöra
hydratationsproduk-terna, komma vi i vår framställning att betrakta
cementet som ett enhetligt material med en viss under hela
hydratationsprocessen konstant reaktionshastighet.
I de följande härledningarna användas nedanstående
beteckningar:
S omsatt mängd av cementet,
t t1t2 tider i dygn,
c reaktionshastigheten vid cementets hydra-
tation,
O cementkornens totala yta,
a cementets specifika vikt,
r0 r0l ro2 ekvivalentradier vid tiden 0 (å icke reagerade
cementkorn),
F(r0l) F(ro2) värdena av fördelningsfunktionen F (r0) för
radievärdena r0l resp. ro2.
r ekvivalentradien vid tiden t,
F(r) fördelningsfunktionen vid tiden t,
Y(r) ytfördelningsfunktionen vid tiden t,
A en konstant,
n » »
ß » »
H tryckhållfastheten i kg/cm2,
w vattencementtalet,
K K1... 5 konstanter.
Först är det av vikt att fastslå, att cement -†- vatten
är ett heterogent system, och att alltså
reaktionshastigheten måste följa samma lag, som allmänt gäller för
kemiska reaktioner i heterogena system, nämligen att
den per tidsenhet omsatta substansmängden är
proportionell mot den vid samma tidpunkt förhandenvarande
totala beröringsytan mellan de båda faserna, vilken är
lika med den fasta fasens totala yta, dvs.
dS
lit
c • O
(0
Låt oss antaga, att temperaturen hos systemet ej
förändrar sig samt att inga andra inflytanden påverka
förloppet, som således renodlat antages följa formeln ovan.
Det är då tydligt, att O avtar under reaktionens gång,
och att det blir nödvändigt att bestämma hur O
varierar, för att kunna bestämma hur S varierar med tiden,
och detta är möjligt, som nedan visas, om man blott
känner utgångmaterialets kornstorleksfördelning och om
man har ett matematiskt uttryck, som tillräckligt noga
återgiver denna. Fig. 1 visar en fördelningskurva, dvs.
som funktion av ekvivalentradien r0, en storhet F(r0)
så beskaffad att ytan mellan kurvan, abskissaxeln och
feO -A.-+-70
Fig. 1. Den streckade linjen angiver den experimentellt funna
fördelningskurvan och den heldragna linjen den approximativa
hyperbel-funktionen.
ordinatorna genom två godtyckliga r0 -värden
representerar den procentuella mängd av materialet, vars
partikelstorlekar ligga inom det intervall, som bestämmes
av de båda r0 -värdena. Det har visat sig, att för malda
produkter denna fördelningskurva i många fall
approximativt kan representeras av en hyperbel av ekvationen
ro ■ F(r0) — konstant, och vi vilja först genomföra
beräkningen för detta fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
