Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s juni 1928
kemi
45
och (9) och (10) formen:
för
cement B.
samt:
S= 13,i
ct
a
0,86
+ 0,028(y
resp.
ct
S =- 24,22 + 29,66––-\- 0,8
o
Ct\
O /
~ +
lct\3 ct, /c A / ct
0,000375 — —- log J ^24,91 + 0,359
för
cement C.
& = 85,6— — 13,0
a
resp.
— 116,6 + 106,oi
Ct
+ 0,71
+ 27,52
+
+ 0,0791 —
(C A3 Ct ICt\! Ct
Ha) -7l0gl7)l2l4’3+15’87
I dessa formler har — satts = 1,5, dvs. c — c:a 4,5,
o
varefter H beräknats ur:
H —■ 0,05 • S2
enligt ekvation (14).
De matematiska uttryck, soin vi nu ha härlett, angiva
fullständigt kornstorleksfördelningens inflytande på
ce-mentets hållfasthetstillväxt under de givna antagandena.
Den goda överensstämmelsen mellan teorien och de
experimentella provningsresultaten från försöken med
cementmaterialen A, B och C ovan visar, att antagandena
ifråga kunna anses berättigade såsom närmevärden på
de samband, som de ersätta.
Det är påfallande, hurusom kornstorleksfördelningen
under i övrigt identiska förhållanden helt dirigerar
hållfasthetens tillväxtförlopp, eller m. a. o. hurusom en
relativt ringa förändring av kornstorleksfördelningen
medför en betydande förändring av den tid, efter vilken viss
hållfasthet uppnås.
Givetvis är hållfastheten beroende även av andra
faktorer, vilka vi dock ej avsett att här upptaga till
behandling.
Ur praktisk synpunkt innebär utredningen ovan, att
en klar uppfattning vunnits beträffande
finmalnings-gradens betydelse, då det gäller att tillverka cement,
som är mer eller mindre snabbhårdnande.
Slutligen vilja vi även påpeka, att de härledda
formlerna för beräkning av den omsatta mängden givetvis
även äro tillämpliga på andra heterogena system än
cement + vatten, i vilka en kemisk omsättning äger
rum och där samma antaganden kunna göras.
NÅGRA INTRYCK FRÅN AMERIKANSK KOLNINGSINDUSTRI
UNDER EN RESA I U. S. A. VINTERN OCH VÅREN 1927.
Av civilingenjör K. N. CEDERQUIST, Perstorp.
På grund av de stegrade arbetskostnaderna har
järnindustrin allt mer gått in för användning av koks i
stället för träkol. Koksen är ju i främsta rummet billigare
men giver också en bättre kapacitet på ugnarna och
därmed billigare produktionskostnader. För närvarande
framställes väl endast träkolstackjärn av någon
betydenhet i skogsdistrikten i norra Michigan, där ännu
tillgång till billig ved och arbetskraft finnes, och här ligga
också de flesta av Staternas större träkolningsindustrior.
Ett annat område med stora naturliga förutsättningar för
kolningsindustri är Tennessee och angränsande stater,
där ännu prima cordved av lövträ kan köpas till c:a
5. — kronor per kbm fritt fabrik. Kommer så härtill
den utomordentligt korta återväxttiden av t. e. i
Missi-sippi 25 och i Tennessee 30 år, så visar detta, att man
har en utomordentligt god och säker råvarutillgång.
Av den amerikanska träkolsproduktionen går för
närvarande 50 % till järnindustrin, resten till andra
industrier och hushållsbruk. En ny marknad är under
utveckling i de aktiverade träkolen, som hava fått en allt mer
vidgad användning, och betydande mängder träkol
av-sättets i denna form speciellt för oljeindustrin.
Avsättning för träkol kommer alltid att finnas om också något
mer begränsat än förr.
En kolningsindustri är emellertid ej enbart baserad på
träkol, utan tillvaratagandet av biprodukterna ingår som
ett led av utomordentlig betydelse. Värdet på dessa
kemiska produkter har på grund av de syntetiska
processerna av ättiksyra och metanol liksom
fermentations-processen av aceton sjunkit avsevärt, så att den frågan
inställer sig, om över huvud taget dessa produkter kunna
framställas i konkurrens med de syntetiska. Börja vi
med aceton, är denna vara för alltid förlorad för träkol-
ningsindustrin. Aceton framställes i samband med
bu-tanoljäsningen av majs och har. från att ha varit
huvudprodukten, blivit en biprodukt och kan för närvarande
säljas till vilket pris som helst.
Om den syntetiska metanolens tillverkningskostnad
har diskuterats mycket; att kostnaden ligger lågt är
emellertid säkert. År 1925 importerade U. S. A.
1 500 000 kg av Badische Anilines kvalitet till ett pris
av 60 öre per kg cif New York. Hur stor importen var
1926, kan jag ej med säkerhet säga, men i vilket fall som
helst betydligt större. I år har emellertid i Staterna
startats två fabriker för syntetisk metanol, en i Virginia
av Du Pond de Nemours i samband med
ammoniaksyntesen samt en i Indiana av Commercial Solvents Corp.
i samband med butanoljäsningen. Denna sist nämnda
industri har vuxit till sådana dimensioner att en
metanolfabrik, baserad på den vid jäsningen erhållna vätgasen,
kan anses försvarad. Mycket vetenskapligt arbete på
denna process har härtill nedlagts vid Mass. Institute of
Technology, och där gjorda försök komma enligt utsago
även att publiceras inom den närmaste framtiden. De
utbyten, som här erhöllos, lågo mellan 85 och 90 % av
teorin, och försöken gåvo en produkt, som i kvalitativt
hänseende uppfyllde de högsta anspråk på renhet. Endast
smärre mängder aminer uppstodo som föroreningar vid
syntesen. En framställningskostnad av 20—25 öre per
kg ansågs ligga inom möjligheternas gräns. De största
svårigheterna tyckas ligga i avledandet av det
exotermiska värmet, som stegrar temperaturen till sådan höjd,
att kontaktmassan blir ineffektiv. Jämför man
reaktionen CO + 2H2 — CH30H + c:a 22 500 cal. med
ammoniaksyntesen 1/2 N2 + 3/2 H2 = NH3 + c:a 10 000 cal.
och vet, att den sistnämnda reaktionen går med sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
