Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•46
teknisk tidskrift
14 april 1928
exotermiska effekt vid en omsättning av 15 %, får man
en idé om värmealstringen vid metanolsyntesen med sin
omsättning av 85 %. Den syntetiska metanolen är av
hög renhetsgrad och lämpar sig väl för såväl
metyleringar som formaldehydeframställning och kommer med
säkerhet att inom den organisk-kemiska industrin helt
övertaga träspritens roll.
Man har också på senaste tiden sökt skydda
kolnings-metanolens användning genom bestämmelser, att till
denaturering endast får användas metanol, framställd
genom torrdestillation av trä samt även höjt
denature-ringstillsatsen med 50 % för att möjliggöra en ökad
förbrukning.
För ättiksyran är situationen bättre, och den tycks
med framgång kunna upptaga konkurrensen med den
syntetiska. Enligt uppgifter, jag erhållit från Shawinigan
Falls, är produktionskostnaden för karbidättiksyra c:a
50 öre per kg. Med den direkta ättiksyreframställningen
ur träsyra eliminerande kalk och svavelsyra kan
produktionskostnaden nedbringas till c:a 35 öre per kg. Den
ättiksyrade kalken har säkerligen spelat ut sin roll för
framställning av såväl ättiksyra som estrar. Etylacetat
t e. framställes med kommersiell framgång direkt ur
10 %-ig ättiksyra, en process, som även är möjlig direkt
ur den råa rektificerade träsyran. Till dato hava tre
fabriker i Staterna gått in för direkt ättiksyreutvinning
genom extraktion, och flera av de andra
kolningsanlägg-r.ingarna arbeta med problemet. Sådan ättiksyra finnes
redan i handeln, och är ett faktum att räkna med i
konkurrensen. I Amerika är nog den allmänna
uppfattningen den, att hade kolningsindustrins folk redan för
12—15 år sedan nedlagt det arbete, som den gör nu på
framställningen av en billig ättiksyra, hade aldrig den
syntetiska ättiksyran blivit utvecklad till kommersiell skala.
Den amerikanska kolningsindustrin, baserad på
såg-vtrksavfall. kommer säkerligen att arbeta sig igenom den
nu rådande svåra tiden, även om metanolen måste
säljas utan nämnvärd förtjänst. En billig
ättiksyreframställning och nya områden för tjära och beck speciellt
inom gummi- och elektriska industrierna komma att
kompensera förlusten av metanol.
Amerikanska vagnugnen.
Egentligen avser min uppsats nyare processer inom
kolningstekniken, men jag kan ej underlåta att i någon
mån beröra den standardiserade vagnugnen. Visserligen
har den ej så stort intresse för oss, som utvecklat typer,
som speciellt i bränsleekonomiskt hänseende äro vida
överlägsna detta ugnssystem, men jag har erhållit en del
siffror från vanlig amerikansk praxis, som kunna vara
av intresse. I detta sammanhang ber jag få påpeka, att
alla siffror i uppsatsen, då så ej annorlunda är angivet,
härröra sig från lövvedskolning, som är den ojämförligt
viktigaste i Staterna och praktiskt taget den enda
kol-ningsgren, som förarbetar träsyran.
Vagnugnen användes så gott som överallt i Staterna.
Den är lätt att handhava samt giver goda utbyten av
biprodukter. Den rymmer c:a 34 kbm ved, har en längd
av 15,8—16,4 m, en höjd av 2,5 m samt en
bredd av 1,9 m. Den är byggd av s/8" stålplåt, utom
i botten, där tjockleken är ökad till 1/2" eller något mer.
Dörrar och ramar äro tillverkade av gjutjärn. Dörrarne
äro upphängda i gångjärn samt fasthållas i tätningsläge
medelst kilar, som lätt kunna lossas och spännas. På
sidorna äro pånitade hängslen, som tillåta retorten att
fritt röra sig i murverket. Varje ugn om 34 kbm tager
4 st. vagnar av c:a 3,8 m längd samt oftast
tillverkade för en spårvidd av standard järnvägsmått. Fig. 1
visar upphängning och inmurning av en 8 cords retort.
Retorterna inmuras vanligen i par, och murverket förses
i varje ända med stormdörrar för att förhindra ett direkt
avkylande av retortdörrarna. Retortbottnen befinner sig
alltid i jämnhöjd med marken, varför eldstäderna äro
under markens nivå. För att undvika lokal överhettning
av retortbottnen förses eldstaden med ett valv av tegel,
och värmet fördelas genom porthål i valvet. Ugnarna
äro på båda sidor försedda med önskat antal sotluckor
såväl över som under retorten, och rökkanaler och spjäll
utföras så, att en skorsten kommer på varje par
retorter. Medellivslängden på retortbottnarna, skulle jag
tro, ligger omkring 8 år, då bränsle av varierande
beskaffenhet användes. Jag har emellertid varit i tillfälle
att se retorter, som gått i 15 år utan växling av bottnar,
men har då som bränsle använts naturlig gas.
Utbytena variera givetvis i hög grad med vedens
beskaffenhet, men man kan nog säga, att de större
anläggningarna erhålla per 100 kg torr, blandad lövved 2,3—2,4
kg metanol, räknad som 100 %-ig, 4,5—4,8 kg ättiksyra
samt 37—38 kg träkol. Bränsleåtgången ligger omkring
14—16 kg torr ved per 100 kg torr kolad ved utöver
Fig. 1 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
