Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•62
teknisk tidskrift
14 april 1928
eldning t. o. m. för den slutliga farm. produkten. Det vill
ju gärna uppstå en bränd lukt vid dylika destillationer,
men med tillsats av litet blyoxid som desodoriserande
medel erhålles en till alla delar fullgod slutprodukt.
Extraktionen skedde enligt välkända metoder med
kaustisk soda av 6—7 %, varefter kreosotnatronlösningen
inkokades och genomblåstes med fri ånga för attavlägs >a
lösta och emulgerade indifferenta oljor. Avspaltningen
av den bundna kreosoten gjordes med svavelsyra till
sådan mängd, att saltlösningen visar svag alkalisk
reaktion. Yid inkokningen av fenolatlösningen är det till
fördel att genomblåsa luft för att uppoxidera vissa
tjär-beståndsdelar, som få avsätta sig som ett harts, innan
lösningen avdrages för att behandlas med syra.
Genom partiell extraktion av den guajakolstarka
kreosoten. noggrann destillation, utfrysning och
centrifugering framställdes även något guajakol. Om den står sig
i konkurrensen med den syntetiska guajakolen vill jag
låta vara osagt, då jag av egen erfarenhet vet, att utbytet
blir mycket ringa. Det finns ju ett flertal
mellanprodukter i färgämnesindustrien, vilka utan större svårighet
kunna överföras i guajakol genom införandet av en
hydroxylgrupp i ortoställning till en metoxylgrupp,
t. e. ortonitroanisol och ortoanisidin.
I samband med kreosottniverkningen framställes också
ea del kreosotkarbonat enligt det numera välkända
förfarandet med inledning av fosgen i en lösning av två
delar kreosot och två delar 50 %-ig kaustik soda vid
rumstemperatur 15—20°C samt det bildade karbonatets
frånseparering, tvättning och destillering i högt vakuum.
De kreosothaltiga tjäroljorna, som erhållas vid
beck-destillation av tjära, hava utmärkta träkonserverande
egenskaper t. o. m. bättre än koltjäroljorna. Det är
däremot svårare att få trätjäroljorna att tränga in i
veden, och både högre tryck och längre
impregnerings-tid måste användas. En annan olägenhet med dessa oljor
är deras sura egenskaper, och har man tillfälligtvis fått
dem neutrala, uppoxideras de igen och bliva sura. Det
skulle kanske vara möjligt att avhjälpa detta genom en
blandning av kol- och trätjäroljor, men jag har ej hört
något resultat härom. I nedanstående tabeller lämnar jag
några siffror Över några kreosotoljors giftighet mot
trä-förstörande fungi, och det har visat sig, att i allmänhet
de högkokande fraktionerna av oljorna ha bättre
konserverande egenskaper än de lågkokande. Siffrorna har
jag erhållit från några försök, utförda vid Forest
Products Laboratory.
Kreosotoljor av lönnved.
Tjäran underkastades en enkel destillation och
fraktionen 195—265°C uttogs. Oljorna hade en spec. vikt
av 1,04, alkalilöslig del 68 %, neutraloljor 24 % samt
förlust 8 %.
Preservativ Dödande konc. Kg pr kbf
Totala dest. 195—265° C––––,10 ,0283
Neutraloljor ............................,15—20 ,0425—0564
Alkalilöslig del ........................,05 ,0141
Frakt. 195—230° C av alk. .. ,10 ,0283
Frakt. 230—265°C av alk. del ,10 ,0283
Kreosotoljor av bokved (R. Fleming & C. J. Humphrey).
Preservativ Dödande konc.
Boktjäredest. 180—260°C .... ,05—,10
Alkalilös. del 180—260 .....’,025—05
„ „ 195—200 ..... ,075—,10
Neutraloljor 195—200 ..... ,2—,5
Fraktioner av det råa tjäroljedestillatet:
,25—,30
,20—,25
,15—,20
,10—15
,075—,10
,05—,075
Lövvedstjäroljors toxiska egenskaper jämförda med
några vanliga handelsprodukter.
Fraktion 180—185°C
185—190°C ....
„ 190—200°C ....
„ 200—215°C ....
„ 215—225°C ....
225—255°C ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
