Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•68
teknisk tidskrift
14 april 1928
trerades och polariserades. 1 filtratet bestämdes
totalmängden pentoser jodometriskt. Korrektion har gjorts
för den använda mängden diastas (0.2 gr), vilken mängd,
efter vanlig behandling enl. Märcker, uttvättning och
vidare behandling enl. Ewers och Fellenberg förbrukade
2.4 cc n/10 jodlösning.
Den totala vridningen vid behandling enl. Ewers av i
vatten olösliga pentosaner, ber. å normalvikten
ursprunglig substans har erhållits på följande sätt:
Exempel, "Vete, svensk"’.
5,4 pentoser enl. Fellenberg giva vid behandling enl.
Ewers en vridning av -(- 0.25°V per 3 gr substans.
Härtill skall läggas vridningen av 3.4 gr pentoser (enl.
Märcker), vilka vid behandling enl. Ewers beräknas giva
en vridning
5,4
Summa vridning per 3 gr substans = -)- 0,25 -f- 0,15
— -f- 0,40°V, motsvarande per normalvikten -f- 1,25°V.
Ur tabellen framgår, att den vridning, som förorsakas
av den i vatten olösliga hemicellulosan (pentosaner
m. m.) är, med undantag för havreprodukterna, positiv
vid samtliga prov. På grund härav är följaktligen den
genom polarisation enl. Ewers’ metod erhållna
stärkelse-halten högre än den verkliga (med undantag för
havre-produkterna). Havrens pentosaner synas vara mindre
beständiga vid hydrolyseringen än de övriga
sädesslagens. Detta är även fallet med de pentosaner som
lösts på diastatisk väg.
Tabell IX. Bestämning av stärkelse i spannmål och kli
polarimetriskt enl. Ewers’ metod.
I tabellen har i rubr. I införts den vid polarisationen
enl. Ewers’ metod av halva normalvikten 4.745 (1/2 n. v.)
Tabell IX.
Provets benämning i II III IV V
Pol. °v Pol. "V härrörande lrån vattenlösliga ämnen Pol. °V härrörande från i vatten
olöslig hemicellulosa Stärkelsehalt, ej korrigerad Stärkelsehalt,
korrigerad på grund av 11 och III, samt
volymen av olöst substans
per ’/»n.v. per norm. v. per norm. v.
Vete. svensk ........ 29,75 — 0,5 + 1,3 59,5 58,4
„ manitoba .... 27,60 — 0,8 + 1,4 55,2 54,3
., austral........ 29,80 — 0,6 + 1,4 59,6 58,4
Råg, svensk ........ 26,85 -1,4 + 1,0 53,7 53,8
„ tysk ............ 26,00 -1,4 + 1,0 52,0 52,1
„ amerik......... 26,60 -1,1 + 1,0 53,2 53,0
Havre. Seger........ 17,25 + 0,1 -1,4 34,5 35,6
„ Gullr......... 19,40 0 -1,4 38,8 39.9
„ Svart......... 19,30 0 -1,6 38,6 39,9
Korn I ................ 28,00 + 0,2 + 0,7 56,0 54,8
„ II ............... 27,85 + 0,2 + 0,9 54,4 53,0
Vetekli, sv. Kr..... 10,60 — 0,6 + 3,7 21,2 17,5
9,95 — 0,5 + 4.0 19,9 15,8
„ rvskt........ 11,70 -0,5 + 3,8 23.4 19,5
„ portug..... 10,60 — 0,5 + 3,6 21,2 17 5
Rågkli. f. Kr..... 13,90 — 1,4 + 2,3 27,8 26,3
,, gr- „ ■••■ 9,40 — 1,6 + 1,6 18,8 18,2
„ fint L—a 7,00 — 1,9 + 1,6 14,0 13,7
,, grovt „ 4,60 -1,7 + 0,8 9,2 9,6
Kornkli ................ 19,3 + 0.3 + 1,0 38.6 36,7
Havrekli I K .... 7,25 0 — 3,3 14,5 17,2
11 K ... 9,45 + 0,2 -2,9 18,9 21,0
Havrefod.-mjöl2/2 3,55 + 0,1 — 3,0 7,1 9,4
„ 7/2 2,00 + 0,3 — 3,3 4,0 6,4
i) » 9/2 3,45 + 0,2 — 3,0 6,9 9,1
Majs........................ 31,10 + 1,1 + 1,6 62,2 59,2
Risfodermjöl ........ 17,10 + 0,6 + 1,8 34,2 31.2
erhållna vinkelavläsningen, i rubr. II den från de i vatten
lösliga ämnena härrörande vridningen från samma
sub-stansmängd, i rubr. III den i vatten olösliga
hemicellu-losans optiska inverkan, likaledes å halva normalvikten,
samt i rubr. IV och V de undersökta proven
stärkelse-halt, dels utan korrigering, dels korrigerad på grund av
rubr. II ocli III.
Stärkelsehalten i rubr. V är därjämte korrigerad på
grund av volymen av den vid behandlingen enl. Ewers
erhållna mängden olöst substans. Denna har vid
sädesslagen befunnits uppgå till 1 cc och vid klierria till i
medeltal 2,1 cc per halva normalvikten. Den
korrektion. som på grund härav skall införas, erhålles på grund
härav vid spannmålen = 0,15°V och vid klierna = 0.30°V
per halva normalvikten, eller 0,3 % och 0,6 % resp. å
procenthalten stärkelse, med vilka siffror polarisationen,
resp. procenthalten följaktligen skall minskas.
Tabell XI. Jämförande resultat vid bestämning av
stärkelse enligt de använda metoderna.
Av tabellen synes, att den korrigerade stärkelsehalten
vid spannmålen i allmänhet ej avsevärt skiljer sig från
det okorrigerade värdet, särskilt är detta fallet vid råg,
varest de olika felkällorna upphäva varandra. I klierna
är differensen större, beroende på den ökade mängden
hemicellulosa.
I tab. XI rubr. VI har angivits resultatet av den nu i
såväl de svenska som norska och danska bestämmelserna
för analys av stärkelseprodukter införda s. k.
Märcker-ska diastasmetoden. Som av jämförelse framgår äro
resultaten i samtliga fall avgjort för höga, beroende på att
ej korrektion införts för de vattenlösliga ämnenas och
hemicellulosans reduktionsförmåga.
s t ä r k e 1 s e %
i II III IV V VI
Provets benämning Polarisation enl. Ewers ej korr. Polarisation enl. Ewers korr. Polarisation efter
diastasbehandling Metod enl. Lüers och Wieninger Hydrolys av
dia-stasbehandlad lösning, korr. Märckers
dia-stasmetod, ej korrigerad
Vete, svensk ........ 59,5 58,4 58,0 58,8 58,0
„ manitoba .... 55,2 54,3 54,3 54,3 53,9 —
„ austral......... 59,6 58,4 58,3 58,6 57.8 —
Råg, svensk ........ 53,7 53,8 54,0 54,3 53; 5 59.9
,, tysk ............ 52,0 52,1 51,9 52,0 51,3 57,2
„ amerik......... 53,2 53,0 52,9 53,5 52,1 57,5
Havre, Seger........ 34,5 35,6 34,8 36,5 35,8 40,0
„ Gullr. 38,8 39.9 39,5 40,1 39,8 44,9
„ Svart........ 38,6 39,9 40,3 40,3 40,3 44,5
Korn I .............. 56,0 54,8 54,7 55,0 55,1 61,7
„ II ................ 54,4 53,0 53.7 53,2 53,5 59,5
Vetekli, sv. Kr..... 21,2 17,5 17,4 17,9 17,7 26,0
„ „ L a 19,9 15,8 16,0 16,4 16,4 24,6
„ ryskt .... 23,4 19,5 19,9 20,0 20,5 28,5
„ portug..... 21,2 17,5 17,4 18,2 17,9 26,7:
Rågkli, fint, Kr. 27,8 26,3 26,6 26,7 26,3 37,0
n grovt „ 18,8 18,2 18,5 18,7 17,8 29,0
„ fint L—a 14,0 13,7 13,4 14,5 14,1 25,2
„ grovt „ 9,2 9,6 9,8 10,4 8,9 19,5
Kornkli ................ 38,6 36,7 37,0 37,4 37,7 44,5
Havrekli I K .... 14,5 17,2 17,1 17,7 17,2 19,4
II K .... 18,9 21,0 20,3 21,0 20,7 24,7
Havrefod.-mjöl2/2 7,1 9,4 9,1 9,7 9,7 12,7
„ 7/2 4,0 6,4 6,5 7,9 7,1 9,3
„ 9/2 6,9 9,1 9,1 10,3 9,5 13,2
Majs....................... 62,2 59.2 59.1 59,6 58,3 63,7
Risfodermjöl ........ 34,2 31,2 30^4 31,5 30,6 34,8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
