Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
is okt. 1928
kemi
75
värmet Q vid kokningstemperaturen T enligt den
bekanta formeln:
_ dP 2 T*
Q —Y’ Win
I ovanstående formel betyda T, P och m som vanligt
abs. temperaturen, trycket och molekylarvikten hos
ämnet i fråga.
På detta sätt erhölls slutligen:
För stearinsyra.................. Q — 166,3 — 0,38 t,
„ palmitinsyra ................ Q — 152,8 — 0,35 t,
„ oljsyra...................... Q = 150,9 — 0,31 t.
där t betecknar vanliga Celsiusgrader.
Då emellertid latenta värmena för dessa de tre
vanligaste fettsyrorna inom stearinindustrien icke så
väsentligt avvika från varandra, kan man för dessa beräkningar
ersätta ovanstående tre ekvationer med en enda:
Q = 155,4 — 0,34 t.
Härvid har antagits, att som ofta är fallet,
fettsyreblandningen till hälften utgöres av oljsyra och resten
till lika delar stearinsyra och palmitinsyra. Ekvationerna
gälla naturligtvis endast för mättningstemperaturen.
I det fall, som här skildras, arbetades i destillationen
vid ett gastryck av 250 mm Hg (abs.). Vattenångan och
de flytande fettsyrorna hade i blåsan en temperatur av
260° C, och det användes 0,73 kg ånga per 1 kg fettsyra.
Det förbrukades alltså < tt betydande överskott av
vattenånga över det teoretiskt minsta nödvändiga,
Stenkolen som användes vid destillationsanläggningen
vägdes och undersöktes regelbundet. Omräknas kolens
vikt till att motsvara stenkol med ett eff. värmevärde
av 7 260 Cal. per kg skulle 10,8 % av de destillerade
fettsyrornas vikt hava åtgått. Ångan togs från
ångpanneanläggningen, vilken levererade densamma med 6 kg
abs. tryck och överhettad till 220° C, samt överhettades
vidare i destillationsanläggningen före inträdet i
blå-sorna i särskilda överhettare till 260°C. Fig. 3 visar
värmefördelningen vid destilleringen för 1 kg fettsyra.
Som av denna synes, äro verkningsgraderna såväl för
destillationseldstäderna enbart som ock för det hela
hithörande aggregatet utomordentligt ogynnsamma.
Bortser man från fettsyrornas förvärmning till
avdunstnings-temperaturen, vilket man med skäl kan göra, då det
relativt stora vätskevärmet kan tillföras på bättre sätt, och
betraktar endast det tillförda latenta värmet såsom det
enda för arbetsändamålet nyttiggjorda värmet, så får
man den utomordentligt låga verkningsgraden av ungef.
0,09 för destillationseldstäderna enbart och ungf. 0,05 för
hela anläggningen.
Cal po / kc/ fefösyror.
Dejf’H ofionse/c/s/aa/en
Ur kolet
794 Co/
J/ra/n inj s för/ta/tfn a
r/c/ c/ßs†r7/a/r’an«n
frun nar försummas.
En/kor/ */**/r//o tronens
verkn/nfsyraat * o.as
Hela cn/oyynrnjeas
verfcningsjrcra/ o o. OS
An qocrnn * e/ds/ac/tn
Ur k o/ef
725 Co/
C. 73 A (j ar/jy a
air SAa och 22a’
507 Ca/
f7 Ca/
0*er/ieffcrre\
/62Ca/
S3*. Co/
Upphettnmj
of fettsyrorna
90 Cor/
Desfi/Zer/ng
av fo/fjurorna
72 Ca,/
Fär/uj/cr
60?C<*/
ffec/ c/esf/Z/a -
f/onsgasern a,
696 Ca/
ForZus/er
2/p Ca/
Resultaten av mätningarna vid fabrikens olika
driftstationer hava sammanställts i följande tabeller (2—4).
Tab. 2. V ärmefördelning en i fabrikseldstäderna.
Cal per 100 kg råvara.
Ur stenkolen i ångpanneeldstäderna...... 607 200 Cal
Härav: Övergånget i ångan .. 425 300 Cal
Förlorat i
ångpanneanläggningen ....... 181 900 „
Ur stenkolen i fettsyredestilla-
tionens eldstäder ..................105 900 „
Härav: Upptaget av
fettsyrorna ........... 24 200 „
Förlorat i rökgaserna 81 700 „
Ur stenkolen i
glycerindestilla-tionens eldstad ....................16150 „
Tillsammans ur brännmaterialet
729 250 Cal
Då matarevattnet medelst avloppsånga uppvärmdes
från 0° till 60°, så medförde ångan i själva verket räknat
från 0° en värmemängd av 425 300 + 40 000 = 465 300
Cal. Dessa 465 300 Cal fördelas på det sätt, som följande
tabell visar.
Tab. 3. Värmeförbrukningen på de olika driftsstationerna.
Cal per 100 kg råvara.
Nedsmältningen och reningen............ 20 900 Cal
Efterreningen och spaltningen............ 73 000 „
Smutsfettets upparbetning............... 4 000 „
Extraheringen.......................... 9 100 „
Fettsyredestilleringen ................... 68 500 „
Acidifieringen.......................... 45 600 „
Glycerinvattnets rening ................. 7 000 „
Glycerinvattnets koncentrering .......... 32 300 „
Glycerindestilleringen ................... 3 500 „
Destillattvättningen..................... 19 300 „
Varmpressarna ......................... 18 400 „
Stearinsmältningen ..................... 5 800 „
Stearinkokningen....................... 8 300 „
Stöperiet .............................. 35 300 „
Vektorkningen ........................ 2 000 „
Åtskilliga stationer, som icke tillhöra
driften ................................. 20 800 „
Till arbete har överförts 6 kWh ......... 5 200 „
För matarevattnets uppvärmning......... 40 000 „
Ej bestämda förluster .................. 46 300 „
Fig. 3. Värmelördelningen vid fettsyredestiilationen. Vakuumdestillation.
465 300 Cal
Tab. 4. Fettsyredestilleringens värmeekonomi.
Cal på 100 kg råvara.
Ångpanneeldstädernas kol avgåvo........ 97 590 Cal
Härav: I den överhettade ångan 68 500 Cal
Förluster vid eldningen 29 450 „
Destillationseldstädernas kol avgåvo...... 105 900 „
Härav: Nyttiggjort .......... 24 200 „
Förluster vid eldningen 81 700 „
Med destillationsgaserna försvunno
68 500 + 24 200 .................... 92 700 „
De 24 200 Cal, som överförts i destillationseldstäderna,
hava använts till:
överhettning av vattenångan........... 2 300 Cal
Förvärmning av fettsyrorna ............ 12 200 „
Förångning „ „ ............ 9 700 „
Av dessa sammanställningar se vi, att inom denna
industri tillgodogöres värmet i vida mindre mån än inom
många andra industrier, som t. e. sockerindustrien. Utom
den ovan särskilt behandlade destillationsanläggningen
för fettsyrorna hava spaltningsanläggningen och
acidifieringen en abnormt hög värmeförbrukning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
