Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•74
teknisk tidskrift
14 april 1928
2«
1
yS/ncitfn/stJ oc/j
/Per, /nj
bear A efa
£xfrcrher/n j
^fferreo/ny o c A
spø/fn/nj
Jtf.o
L
Ac/W///’pr/n gr
_L
O/ccr/tafar fèrSvsfer
(/vr Artat ÄMWw«)
2.3. tlj
Z Des/i//eri’ncf
//«o
1
Fär/usf öec/t
VSkj
(faserj
o.tky
fànrØJj
ko/ice*7-frermy o c/> c/es/,/’
/erm
S7.t SS.i
r
Desf/V/o/
t-vàiftninq
/53.0-7
’S3.o
Top anin a
’ ’/S3.o ^
W3
KoJh
’/prest mrtj/
S7.C
Hy/n inj oc/t
C/etnp r&snJMj
42*
9T. 7
Varmprassn/ny
G/ycer/n ßecA
/or/lss/
(gaser)
S.oAß
l/arrmjoresro/ja
S/S
Olein
4S.2HJ
^Stearin
Fig. 1. Arbetsschema för en stearinfabrik.
har jag i översikten tämligen godtyckligt fördelat så, att
3 % kommit på den l:sta och 0,8 % på den 2:dra
destilleringen, men sannolikheten talar nog för, att den
senare har förhållandevis ännu högre förluster. Man kan
förstå, att sönderdelningsförlusterna och
värmeförbrukningen vid det nuvarande arbetssättet måste vara höga,
l:o emedan man arbetar diskontinuerligt och en
avsevärd del av massan måste upphettas två gånger, 2:o då
man arbetar vid hög temperatur i en destillationspanna
med direkt eldning och 3:o då man till slut destillerar
en lösning av fettsyror i icke flyktiga eller blott
svårflyktiga ämnen (kolesterin, neutralfett osv.), varvid en
ofördelaktig kokpunktsförhöjning inträder.
En säkert högst obetydlig icke uppskattbar förlust
uppstår också vid glycerinvattnets rening och
koncentrering samt vid glycerinets destillering.
Värmeförbrukning.
Vid fettsyredestillationen, som, värmetekniskt sett, är
driftens intressantaste del, ledes överhettad vattenånga
med stor hastighet genom de likalades starkt upphettade
fettsyrorna. Temperaturen hålles så hög, att fettsyrorna
hava ett om ock svagt ångtryck, vilket har till följd, att
fettsyreångorna diffundera in i vattenångan och på detta
sätt medtagas till kondensationsanläggningen. Men då
å ena sidan den överhettade vattenångans hastighet är
mycket stor och det genomströmmade vätskeskiktet
relativt lågt, och å andra sidan ingen egentlig kokning äger
rum, emedan arbetstrycket är mycket högre än
fettsyrornas ångtryck, så förbliva fettsyreångorna i
gasblandningen överhettade, dvs. deras deltryck är lägre än
deras mättningstryck för temperaturen i fråga. Alltså
använder man alltid mera vattenånga än som är
teoretiskt nödvändigt.
Vore blott en fettsyra närvarande eller totala
ångspän-ningen och fettsyrornas medelmolekylarvikt kända, så
kunde man beräkna den precis nödvändiga mängden
ånga per 1 kg fettsyror vid olika totaltryck och olika
temperaturer. Tabell 1 utgör ett försök att beräkna
dessa ångmängden Fettsyrornas medelmolekylarvikt har
antagits vara 275 och mättningstrycket detsamma som
stearinsyrans.
Tab. 1. Teoretisk ångförbrukning vid
fettsyredestillationen.
Gasblandningens temperatur .. 240° 250° 258° 265°
Fettsyrornas deltryck, mm Hg 20 30 40 50
Gasblandningens abs. tryck
mm Hg
vattenånga på 1 kg fettsyror
760 2,40 1,58 1,17 0,92
500 1,56 1,04 0,78 0,59
250 0,75 0,48 0,34 0,26
100 0,26 0,15 0,10 0,07
50 0,10 0,04 0,02 —
För att i värmetekniskt hänseende få noggrann
kännedom om destiliationsarbetet, måste man hava reda på
anläggningens verkningsgrad, dvs. veta huru stor del av
det tillförda värmet verkligen nyttiggjorts genom att
upphetta fettsyrorna till avdunstningstemperaturen och
vid denna bringa dem i gasform. För att beräkna denna
värmemängd måste man känna fettsyrornas specifika och
latenta väimen. De specifika värmena för de här
ifrågakommande fettsyrorna, som alla inkomma i
destillerings-anläggningen i flytande form, kan man med för
beräkningarna tillräcklig noggrannhet sätta = 0,55 (jfr
Lan-roLT-BÖRNSTEiN). För de latenta ångvärmena, som
starkare än de förra växla med temperaturen, finnas så vitt
jag vet inga uppgifter. Men för att finna dem kan
man gå till väga på följande sätt.
Med tillhjälp av i litteraturen befintliga uppgifter över
sammanhörande temperaturer och ångspänningar
uppritar man fettsyrornas kokpunktskurvor. Fig. 2 visar de
på detta sätt erhållna kokpunktskurvorna för de
vanligaste inom stearinindustrien förekommande fettsyrorna.
Ur dessa kurvor kan man erhålla det latenta förångnings-
iöO°r
^fearinsyra
O/jJyra
flyrij/injyra
aunnJyra
KoprinJi/ra
2a to 6o SO /oommftj
Fig. 2. Angtryekskurvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
