Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•84
teknisk tidskrift
14 april 1928
Fig. 8. Ett cognacshus gård med mottagning av cognac.
starkt i alkoholhalt, att den ej var njutbar. Styrkan var
endast c:a 30 %. Blandad med yngre vara av god
kvalitet ger den emellertid denna en mycket förnäm typ.
En dylik blandning kommer kanske att kallas 1838
års cognac. Sammansättning av olika kvaliteter och
årgångar, så att deras arom på ett lyckligt sätt
komplettera varandra, är en av cognacstillverkningens
finesser.
De olika cognacskvaliteterna betecknas med stjärnor
och bokstäver. Den vara, som föres i handeln av goda
hus och betecknas med stjärnor är mellan 4 och 10 år;
den, som är försedd med bokstäver, 10 à 15 år. Detta
betyder dock ej att alla cognacshus hålla på denna regel.
Själv har jag smakat ***-ig cognac. som ej gärna kunnat
vara äldre än två år.
Man förstår att de bättre cognacshusen måste ha
mycket stora lager för att alltid kunna hålla en
likformig kvalitet hos sina produkter. Det är också
intressant att gå igenom en stor firmas källare. Tusentals
fat äro upplagda i flera rader i stora lokaler, där
lukten av eau-de-vie blandar sig med den av ekträ.
Utseendet av dylika källare framgår av här reproducerade
fotografier, (fig. 8—13). de flesta visande Spritcentralens
lager.
All i Spritcentralens eau-de vie *, ** och ***
ingående eau-de-vie kommer från cognacsdistriktet.
Ungefär hälften därav inköpes som ung vara av firmor, som
åtagit sig detta uppdrag. Varorna lagras sedan i dessas
källare och blandas i enlighet med här återgivna
Schemata fig. 14 och 15.
Fig. 10. Lagerlokal för ny cognac.
7. Faibles.
Vid tillverkning av cognac användes ganska mycket
ekträ. Detta erhålles som avfall vid fattillverkningen
(fig. 16). Boiserat vatten fås genom kokning av dylikt
trä under c:a 3 timmar med destillerat vatten. Vid
tillverkning av faibles nedläggas hopbuntade spån i stora
behållare, som sedan fyllas med utspädd cognac. För
mognad av färsk faibles fordras minst två år; är den
använda cognacen gammal, mognar den fortare. Man
bereder även faibles genom att förvara med vatten
försatt cognac på ekfat.
8. Kontroll.
Det finns numera en mängd lagar och förordningar,
som skydda cognacen, och som ge konsumenterna därav
full garanti beträffande ursprunget.
Uppgifter om vinskörden och därav erhållet vin måste
lämnas till de kommunala myndigheterna, som
vidarebefordra dem till la Régie (kontrollmyndigheten). Denna
lämnar till ägaren av vinskörden de handlingar, som
till-låta honom att avsända, om vinet ej destilleras på
platsen, en kvantitet vin motsvaranden den, han kan
producera. Om en vingårdsägare eller köpman, utan la Régies
tillstånd, mottagit vin eller druvor från annan ort,
beslagtagas varorna. Skulle en egendomsägare i Cognac,
som också har gård i Gironde, sälja vin från det
sistnämnda departementet under uppgift att det är från
Charente, blir han dömd för bedrägeri.
Ursprunget av det vin, som förflyttas inom
Charente-distriktet är således mycket väl kontrollerat. Inte mindre
Fig. 9. Mottagningslokal för cognac. Fig. 11. Blandningslokal för cognac.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
