Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21. jan. 1928
MEKANIK
35
Av detta värme bortleda vi en kvantitet motsvarande
t. e. 70 grader och få efter expansionsslaget i
kompressorn 250° =368- (Va)0’35-
(Det bör anmärkas, att de här visade kylrören endast
avse att ge en föreställning om förloppet vid luftens
avkylning under kompressionsslaget, samt att kylytan,
relativt slagvolymen, är större vid den nu färdiga motorn.)
Vi utgå således ifrån, att vi, sedan kompressorkolven
gjort sitt expansionsslag, ha en temperatur av 250°
abs. och bortse samtidigt ifrån de
temperaturförändringar. som inträda genom t. e. återvärmning.
Den nämnda temperaturen av 250° abs. = — 23°C
ligger något under den temperatur, då den förgasade
bensinen har tendens att utkondenseras. men trycket är
nu så lågt i kompressorcylindern eller endast omkring
0,76 atm. abs., varigenom denna tendens kommer att
ligga vid en något lägre temperatur än t. e. vid 1 atm.
abs. tryck.
Mina första beräkningar voro baserade på möjligheten
av — 20°C vid expansionskylningens lägsta punkt.
Detta är också vad som behöves för att fyllningen,
sedan den införts i motorcylindern, skall erhålla en
temperatur av ca 0°C.
Vi ha nu enligt föregående beskrivning kommit till.
att kompressorn gjort sitt arbete, och att blandningen är
färdig för inmatning i motorcylindern. När således
kompressorkolven vänder och börjar sitt utblåsningsslag. så
vänder också motorkolven och börjar sitt
insugnings-slag, varvid inloppsventilen på motorcylindern tjänstgör
på vanligt sätt genom tvångstyrning, under det att
fyllningen sker.
Som vi se av fig. 1, är kompressorns volym mindre än
motorcylinderns, men skillnaden är här överdrivet stor.
Denna skillnad är dock avsiktlig på patentritningen, då
patentbeskrivningen också behandlar den möjligheten att
taga en del av motorcylinderns fyllning direkt från den
omgivande luften och därvid tillföra kolväte på vanligt
sätt utan att låta detta passera kompressorcylindern.
Därigenom skulle kolvätet undgå den lägre temperaturen
i kompressorn, ehuru man naturligtvis vid en dylik
utväg-måste räkna med större avkylning av den mindre
volymen i kompressorcylindern.
På nämnda sätt kan man således gå ned under 0°C i
motorcylindern och till en ännu lägre temperatur i
kompressorn än den förut beräknade, då ju temperaturen i
motorcylindern alltid måste ligga högre än den lägsta
temperaturen i kompressorn på grund av
förbrännings-resternas och motorcylinderns högre temperatur.
Men om vi taga hela volymen genom kompressorn
samt använda samma viktmängd luft som i en vanlig
motor med kompressionsförhållande = 5 samt antaga,
att temperaturen i en dylik motor är -f- 80° C = 353
grader abs. (temperaturen torde i verkligheten vara 110
à 120°C, men för att inte räkna för gynnsamt har jag
antagit den lägre temperaturen av 80° C) och i
kompressorcylindern efter fyllningen 2o°C — 298° abs., så blir
den volym, som skall införas i kompressorn endast 84 %
av volymen i motorcylindern på grund av
volymskillnaden vid 298° och 353° abs. temperatur med samma
viktmängd luft.
Dessa siffror förändras något genom motorfyllningens
blandning med avgaser men ånge ganska nära den
verkliga skillnaden av volymen.
Vi utgå således ifrån, att vi fylla motorcylindern med
en volym. som. då motorkolven fullgjort sitt
insugnings-slag, har så mycket lägre tryck än trycket i en vanlig
motor, som blir en följd av den genom avkylningen
minskade volymen. Låt oss vidare antaga, att
temperaturen, sedan motorkolven passerat 23 % av sitt kompres-
Fig. i.
sionsslag, är 0°C, och att vi från detta läge fortsätt-a och
komprimera fyllningen tio gånger, så få vi ett
kompressionsförhållande av i det närmaste 13.
Vi kunna således räkna med en temperaturstegring,
som börjar vid 0°C sedan kolven passerat 0,23 av sitt
egentliga kompressionsslag, samt även att trycket då är
jämförbart med begynnelsetrycket i en vanlig motor.
Temperaturen blir då 611° abs. mot 620° abs. vid en
vanlig motor med 5 ggr kompression och 353°
begynnelsetemperatur.
Förhållandet blir givetvis detsamma, om man i båda
fallen räknar med kompressionens början vid
motorkolvens vändpunkt och en motsvarande lägre
begynnelsetemperatur för den avkylda blandningen.
Det kan också tänkas, att vi ha samma volym i båda
fallen eller 29 % större viktmängd, varigenom den
vo-lymetriska effekten givetvis ökas i motsvarande grad.
Låt oss dock fortfarande hålla fast vid, att vi ha
samma viktmängd luft som i en vanlig motor vid 5 ggr
kompression, ty därigenom få vi också hålla fast vid, att
bränsletillförseln ej behöver bli större än vid en
vanlig motor, samt att vinsten således i första hand blir en
följd av det högre kompressionsförhållandet och den
ökade effekten, som därigenom uppstår.
Kompressionsrummets volym blir vid 13 ggr
kompression =0,083 liter, om vi förutsätta en slagvolym av 1
liter, med en sammanlagd volym av 1,083 liter.
Den volym, som återstår av förbränningsresterna, är
således endast 7,7 % mot 20 % vid en motor av samma
slagvolym och 5 ggr kompression.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
