Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 febr. 1928
MEKANIK
37
Vinsten borde därför ökas
genom följande faktorer:
Kompressionsarbetet blir
mindre, varför också det
sammanräknade medeltrycket under
kompressions- och expansions slagen
blir lägre, utan att det effektiva
medeltrycket minskas.
Friktionen blir också därigenom mindre
relativt effekten.
Vi driva expansionen längre
och få därigenom ett högre
medeltryck än vid en vanlig
diesel-motor, och man kan med tillhjälp
av den långvariga förbränningen
inom vissa gränser forma om
tryckdiagrammet till den
avkylda luftens favör, det vill säga så,
att tryckfallet ej blir för stort i
början av arbetsslaget trots det
större expansionsförhållandet.
Medeltemperaturen blir lägre
både under kompressionsslag och
arbetsslag, vilket betyder
minskade värmeförluster.
Vi använda avloppsgaserna,
som annars gå bort till ingen nytta, för att göra
en del av vårt kompressionsarbete, som, ehuru
det ej direkt förloras i en vanlig motor, dock
bidrar till en ökad friktion.
Till slut några siffror, som visa olika resultat
under experimentets fortgång.
Fig. 4.
dentligt. Följden blev givetvis en del förluster, varför
dessa prov ej ge fullgoda värden.
Efter insättandet av en annan kompressorkolv gjordes
nya prov, som gåvo följande värden:
Effektiva hkr. Varv per min. Gram per hkrtim. [-Förgasaremunstycke-] {+Förgasare- munstycke+}
17,6 c: a 1575 208 110
17,5 1575 204 110
17,3 .. 1540 208 110
17,3 „ 1550 203 110
Effektiva medeltrycket var då 9,5 kg per cm2
motor-kolvarea.
Sedan en del ändringar företagits, erhöllos slutligen
följande värden:
Effektiva hkr. Varv per min. Gram per hkrtim. [-Förgasaremunstycke-] {+Förgasare- munstycke+}
Fig 3
I december 1926 utfördes prov under professor
Hubendicks kontroll med följande värden:
Eflektiva hkr. Varv per min. Gram pr hkrtim.’ [-Förgasare-munstycke-] {+Förgasare- munstycke+}
16.184 1556 221,3 115
14,77 1526 216.4 110
15,368 1546 218,0 110
14,38 1535 219,5 105
16,55 1540 230 120
Ett par dagar efter det dessa prov avslutats, isärtogs
motorn, varvid kompressorkolven befanns vara avsevärt
skadad och dessutom för glapp för att kunna täta or-
14,7 c: a 1540 192 100
14,5 „ „ 198 100
14,3 „ ., ’ 199 100
Medeltrycket vid dessa prov var i medeltal 8 kg per
cm2. Kompressionen i motorcylindrarna var vid alla
proven 8-faldig.
Fig. 3 visar motorn i det skick den var vid dessa prov.
Fig. 4 visar motorn försedd med dubbeltverkande
kompressor. Experimenten efter sistnämnda ändring äro
ännu ej slutförda och avse för övrigt endast en förenkling
av motorn, då man på detta sätt kan använda en
kompressor till ett större antal cylindrar genom att låta
luften eller blandningen, sedan den avkylts i kompressorn,
passera en behållare i rörform, som t. e. är isolerad efter
samma princip som en termosflaska. Trycket i denna
behållare kommer att ligga under atmosfärtrycket, vilket
ju underlättar anordningen.
Någon återvärmning i behållaren, åtminstone ingen
nämnvärd sådan, kan således ej uppstå. Därvid får man
också räkna med, att den korta tiden av några tusendels
sekunder, under vilken den kylda luften måste passera
behållaren till de olika motorcylindrarna, icke tillåter en
dylik möjlighet.
Genom att anordna kompressorn på detta sätt vinner
man också, som jag förut visat, att man kan förlänga
tiden för kylningen genom att öka tryckbehållarens
volym, varvid också kylytorna ökas i motsvarande grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
