Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEKNISK TIDSKRIFT
15 sept. 1928
om pressningsindustrien i U. S. A. erhöllo 1926—27 en
garanterad timpenning varierande från 40 cents upp till
70 à 80. Den lägre siffran gäller småstäder jämförbara
med våra industristäder Eskilstuna, Västerås m. fi. och
den högre gäller för storstäderna. Högst bland mera
betydande industricentra når Detroit, men i gengäld
arbetas det hårdare där än kanske i någon annan stad på
jorden. Beträffande den nyssnämnda maximisiffran 70
à 80 cents bör bemärkas att den visserligen gäller
garanterad timpenning, men att den även utgör den verkliga
förtjänsten, enär denna timlön endast betalas inom
verkstäder, där arbetsprestationen kan pressas upp på annat
sätt än genom ackord. Jag syftar i första hand på
fabriker med flytande tillverkning.
Vid det övervägande antalet fabriker arbetas
emellertid på ackord eller efter olika bonussystem.
Medelförtjänsten uppgår därvid till c:a 55 à 80 cents per timme
beroende på verkstadens läge. Överskottet av ackordet
över den garanterade timpenningen går vanligen upp till
40 à 50 %.
De högre arbetslönerna i Amerika kompenseras i viss
grad av högre arbetsintensitet. Det arbetas
genomsnittligt sett intensivare än i Europa. Den amerikanske
arbetaren arbetar hårdare, och han utnyttjar arbetstiden
bättre.
Omkostnaderna per arbetstimme räknat bliva i U. S. A.
betydligt högre än här. Dels beror detta på, att i
omkostnaderna ingå mycket improduktiva arbetslöner, som
i likhet med de produktiva ligga på en avsevärt högre
nivå än här, och dels beror det även på maskinkostnader
och underhåll, där ej masstillverkning kan göra sig
gällande i större utsträckning. Medelvärdet av
tillverkningsomkostnaden exkl. försäljningskostnader vid
pressverkstäder i Amerika anser jag ligger mellan 175 och 200
% av arbetslönen.
KUGGVÄXELMOTORER OCH MODERNA KUGGVÄXLAR.
Av civilingenjör W. R. UGGLA.
(Forts, från sid. 50.)
Som synes har man anordnat den här beskrivna
kugg-växelmotorn på så sätt, att man använt sig av en
normal elektromotor, på vilken sedan påmonterats en
pre-cisionskuggväxel av lämplig typ.
Det är givet, att man måste råka ut för vanskligheter
vid en dylik kombination.
Den normala remskivemotorn är ju avsedd att fylla
helt andra krav än de, som kunna ställas på en
kugg-växelmotor.
Det s. k. påbyggda utförandet blir därför aldrig det,
som bäst motsvarar behovet. Denna anordning blir
alltid en kompromiss och till en ständig strid mellan motor
och växel, till nackdel för det hela.
För att få fram en verkligt enhetlig typ eller maskinell
enhet har jag genomfört radikala förändringar i
konstruktionen. Vad som överhuvudtaget möjliggjort denna
enhetssträvan är den av artikelförfattaren genomförda
idén att använda gemensam kåpa för motor och växel
(fig. 11). Denna princip möjliggjorde givetvis en
utformning av kåpan på ett sådant sätt, att maskinens
ytterkontur fick en ändamålsenlig gestaltning. Fötterna
på den gamla typen utgjordes ju av den normala
motorns. Dessa, som dimensionerats för remdrift, voro
relativt svaga för kuggväxeldrift och framförallt voro
desamma ogynnsamt placerade i förhållande till
kuggväxel-motorn,
a\ ugnen, stjälpes in automatiskt och får efter passage
genom ugnen falla ned på en ny transportör, som för det
ned i såpvatten, medan det ännu befinner sig vid
mörkröd värme. Härifrån föres godset vidare på
transportörer fram till nästa press. Ugnen är sålunda inordnad
i det flytande produktionsförloppet. Den hastiga
avkylningen i vattnet spränger det lilla glödskal, som hunnit
bildas. Man ansåg, att den ringa hårdhet, som uppstod
på grund av vattenkylningen, ej generade pressbarheten,
/àosfo /tyge
Fig. 13.
emedan samtidigt godsets hållfasthet ökades.
Såptill-satsen till vattnet hindrar rostbildning. De kärl, som
glödgades på detta sätt, voro nästan totalt fria från
glödskal, och arbetet utfördes snabbt och ekonomiskt.
Det för glödgning vanligaste bränslet i U. S. A. är olja.
Omkring 50 % av glödgningsugnarna äro anordnade för
oljeeldning. Elektrisk värmning börjar också införas
på många håll.
Arbetslöner och omkostnader.
Manliga vuxna arbetare, frånsett verktygsarbetare, in-
Fig. 11. Trefas kuggväxelmotor, nya typen, 450 hkr, 135 varv pr min.,
sedd från statoruttagssidan.
Vid mindre enheter gick den gamla anordningen bra
ihop.
Som man torde veta är maskinkonstanten hos en
elektrisk maskin sådan, att maskinen ifråga till sina
relativa mått krymper ju större maskinen blir. Detta beror
ju därpå, att elektriska och magnetiska "påkänningar"
kunna ökas, allt eftersom maskinen växer till sina
yttermått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
