- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Mekanik /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

MEKANIK 6

Redaktör: H. F. NORDSTRÖM

INNEHALL: Standardiseringsarbetet under 1927, av direktör Arnos Kruse. — Svenska tändapparater för
förbränningsmotorer, av professor E. Hubendick. — Ett fall av driftstörning vid ångturbin-ai mospanna orsakad av förorening i
matarvattnet, av docent E. Oman.

STANDARDISERINGSARBETET UNDER 1927.1

Av direktör AMDS KRUSE.

Början till en mera brett lagd och fastare internationell
samverkan på det allmänna industriella
standardiseringsfältet kan man, som bekant, räkna från 1921, då en
första konferens ägde rum i London mellan sekreterarna
i de enskilda ländernas standardiseringsorganisationer.
Under tiden härefter ha ytterligare dylika
sekreterarekonferenser anordnats, varjämte från år 1923 den
schweiziska standardiseringskommissionen fungerat som
ett provisoriskt internationellt "Centraistelle" för
standardiseringsfrågor.

Standardiseringsarbetet utvecklades mycket hastigare
än vad man väntat och behovet av att få det schweiziska
provisoriet utbytt mot någon fastare organisation gjorde
sig allt mer kännbart. Vid en allmän
standardiserings-konferens i New York 1926, vilken konferens besöktes
av representanter för 18 nationer, beslöts att upprätta
ett internationellt centralorgan för
standardiseringsfrågor. Detta institut benämnes i dagligt tal ISA
(International Standard Association).

Vid konferensen i New York utarbetades förslag till
stadgar och arbetsordning för den nya organisationen
och desamma rekommenderades till antagande av de
skilda ländernas officiella standardiseringsorgan. För
att ombesörja de nödiga förarbetena för den
internationella associationens definitiva tillblivelse beslutades
ätten kommitté, eller om man så vill säga en
interimssty-relse, bestående av 7 ledamöter, skulle tillsättas. New
York-konferensen beslutade vidare att de länder, som
skulle ha att utse var sin representant inom nämnda
interimsstyrelse, skulle vara: Belgien. England. Schweiz,
Sverige. Tjeckoslovakien. Tyskland och Amerika. Den
svenska standardiseringskommissionen utsåg till
Sveriges representant kommerserådet Enström. Till
ordförande inom interimsstyrelsen valdes den engelske
representanten, Sir Archibald Denny.

Bland de frågor som denna interimsstyrelse, vanligen
kallad 7-mannakommittén, i främsta rummet hade att
ägna uppmärksamhet, var den nya associationens
ställning till den förut existerande internationella
sammanslutningen på det elektrotekniska området. International
Electrotechnical Commission (IEC). Den elektriska
kommissionen hade samtidigt sammanträde i New York,
och vid omedelbart inledda förhandlingar mellan de båda
intressegrupperna konstaterades, att en bestämd
väsensskillnad bestod mellan å ena sidan den mera
vetenskapligt lagda elektriska kommissionen, dess arbetsföremål
och arbetsmetodik och å andra sidan clen
tekniskt-indu-striellt betonade allmänna standardiseringsrörelsen. Även
om ett omedefbart anknytande mellan de båda verksam-

i Föredras’ hållet vid Svenska teknologföreningens avdelnings
för mekanik sammanträde den 20 mars 1928.

heterna icke kunde anses erforderligt, fann man dock
självfallet att ett intimt samarbete måste etableras mellan
organisationerna ifråga. Det ansågs dock att ytterligare
utredningar rörande formerna för detta samarbete borde
äga rum innan slutlig överenskommelse därom träffades.

7-mannakommittén har sedermera hållit sammanträden
vid skilda tidpunkter. Första gången i London hösten
1926. Vid detta sammanträde konstaterades att det i
New York utarbetade stadgeförslaget för centralorganet
ISA i huvudsak vunnit samtliga intresserade nationers
gillande. Emellertid ansåg man med hänsyn dels till
förhandlingarna med den elektriska standar
diseringskom-missionen dels med avseende fästat på vissa inre
organisationsförhållanden inom Frankrike och Förenta Staterna
det vara lämpligast att låta 7-mannakommittén ännu en
tid utöva ledningen av det internationella
standardiseringsarbetet. 7-mannakömmittén gick i författning om
att upprätta ett centralkontor i London och tillsatte
tvenne sekreterare. Den ene för det administrativa
arbetet och den andre för tekniska uppgifter. Som
sekreterare för den administrativa delen av arbetet kallades
generalsekreteraren i IEC. Mr le Maistre i London och
som teknisk sekreterare utsågs den schweiziske
fackmannen ingenjör Huber-Rcf, standardtekniker hos
Brown-Boveri, Schweiz. Kostnaderna för det sålunda
upprättade centralkontoret fördelas mellan de olika nationerna
enligt vissa fastställda regler. Sveriges andel i dessa
kostnader uppgår f. n. till c:a 600 kronor per år (34
pund).

Vid sammanträdet i London i slutet av 1926 fastställde*
7-mannakommittén plan för de internationella
standardiseringsfrågor, som i första hand borde bearbetas. I
överensstämmelse med de principer, som lagts till grund för
det internationella standardiseringsorganets stadgar,
skola förekommande standardiseringsfrågor uppdelas
bland de i standardiseringsarbetet deltagande nationerna
så, att en något så när proportionerlig fördelning av
arbetsuppgifterna nås. Vid fördelningen skall givetvis
hänsyn tagas därtill, att det land, som får till uppgift att
handlägga ett visst ärende, är särskilt ägnat för
uppdraget ifråga. Ett land. som erhåller sådant uppdrag,
betecknas som tekniskt sekretariat för ifrågavarande
angelägenhet. 5 à 6 andra länder utses att biträda det.
tekniska sekretariatet med erforderliga utredningar och
med utarbetandet av internationella slutförslag. De
länder, som skola biträda det tekniska sekretariatet,
väljas med hänsyn till det intresse, som nationerna ifråga
kunna anses ha för den föreliggande uppgiften.

Sedan ett förslag på detta sätt utarbetats distribueras
detsamma till samtliga länders
standardiseringsorganisationer. och anmodas dessa att inkomma med kritik
inom viss fastställd tidsfrist. Efter utgången frist omarbe-

i6 JUNI
1928

ÅRGÅNG
58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928m/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free