Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
MEKANIK
77
avtager starkt redan vid måttliga varvantal och sjunker
vid höga varvantal till mycket små värden.
Magnetapparatens överlägsenhet visar sig ännu
tydligare vid försmutsade tändstift, dvs. då en shunt av
ledande material bildats till den egentliga gniststräckan.
Fig. 2 visar gnistlängden i atmosferisk luft vid en shunt
på 200 000 ohm, motsvarande en stark försmutsning av
tändstiftet. Vid batteritändningar sjunker i detta fall
spänningen vid tändstiftet och därmed även
gnistlängden betydligt. För gnistans överspringande vid elektro-
Fig. S.
derna i stället för urladdning genom den ledande shunten
erfordras emellertid just hög spänning och stor effekt.
Kurvorna bekräfta även den gamla erfarenheten att det
med tändapparat oftast lyckas att "bränna ren"
försmutsade tändstift under driften, men att detta ej lyckas
vid batteritändning".
Dessa Rossbachs yttranden karakterisera på ett
utmärkt sätt de två tändsystemens egenskaper.
Anledningen till batteritändningens ofta
förekommande användning är sålunda ej några överlägsna tekniska
egenskaper utan dess lägre anskaffningskostnad.
Den moderna magnetapparatens arbetssätt.
Magnetapparaten är grundad på den kända
iakttagelsen att om en trådslinga av elektriskt ledande material
roterar mellan tvenne magnetpoler så uppstår i denna
slinga elektriska strömmar. Med denna anordning är
det emellertid ej möjligt erhålla en så hög spänning,
som erfordras för en gnistas överspringande vid
gnist-gapet mellan ett par elektroder. Strömmen måste
därför transformeras till högre spänning. Därvid har man
Kraftli/ijeflodet
+
Fig. 4. 1 — vid tomgång, 2
vid kortslutning, 3 — i arbete.
en orund skiva monterad på samma axel som I-ankaret
skjuter undan den arm, varpå den ena kontakten är
monterad. För att förhindra gnistbildning och
åstadkomma en snabb brytning upptages den därvid
uppträdande strömstöten av en mellan ledningens båda
parter inmonterad kondensator. Kring I-ankaret är även
lindad en slinga av fin tråd. Denna utgår från den
grova lindningen såsom en fortsättning av den
sistnämnda. Den andra änden av denna fina lindning är
förbunden med tändstiftets isolerade del. Den ända av
den grova ledningen från vilken den fina ej utgår står i
förbindelse med tändstiftets oisolerade del. Det är i
själva verket magnetapparatens och motorns järnmassa
som i detta fall tjänar såsom ledning. När nu
strömkretsen i den grova ledningen brytes såsom nyss
beskrivits, induceras i den fina lindningen en ström med
mycket hög spänning. På grund av den höga spänningen
övervinnes motståndet vid gnistgapet mellan tändstiftets
elektroder och en gnista springer över. Denna har
emellertid ringa värmeutveckling men åstadkommer en
ledande brygga av ioniserad luft mellan de två
elektroderna. Gnistan övergår i en ljusbåge med stor
värmeutveckling och en betydande förstärkning av
värmeutvecklingen av den högspända gnistan erhålles. Denna
värmeutveckling har till följd en säker tändning av den
brännbara laddningen i motorcylindern.
Kulebakins utredning om magnetapparater.
Att underkasta Kulebakins undersökning en kritisk
granskning kan naturligtvis ej komma i fråga för en
maskintekniker. Däremot föra hans undersökningar fram
till vissa resultat, vilka synas vara av den allra största,
betydelse för förbränningsmotorteknikerna och vilka
därför böra uppmärksammas och underkastas en
närmare granskning.
Vid ankarets rotation mellan magnetpolerna med
lindningens strömkrets öppen erhålles i ankaret det
magnetiska kraftlinjeflöde som i fig. 4 representeras av
"tom-gångslinjen". Därvid äro polskorna utbildade i
överensstämmelse med fig. 5. Är åter ankarlindningens
strömkrets kortsluten, erhålles det magnetiska kraftlinjeflöde,
som i fig. 4 är betecknat med "kortslutning". Därvid
alstras i primärlindningen en ström, vars strömstyrka
varierar efter den med "kortslutning" i fig. 6 betecknade
linjen. Genom hastig brytning av primärlindningen kan
nu gnistbildning erhållas vid sekundärlindningens gnist-
I
*Slrö’ms{yrAa
+
Fig. 5.
O 90 /SO 270 360
Fig. 6. 2 = vid kortslutning,
3 = i arbete.
o 90 ySO 270 JffO"
Fig. 7.
Fig. 8.
allmänt, använt ett sätt som först användes av Robert
Bosch, men som dessförinnan funnit användning för
vissa ändamål inom de fysikaliska laboratorierna och
som framgår av den schematiska framställningen i fig. 3.
På det mellan magnetens polskor roterande I-ankaret är
lindad en primärlindning av grov tråd. Denna lindnings
båda utgående ändar äro förbundna därigenom att ett par
kontakter ligga an mot varandra. Genom lindningen kan
sålunda flyta en ström. I det ögonblick strömmen når
sitt maximum brytes dock denna kontakt därigenom att
gap. Då kontakten öppnas, t. e. vid 135° enligt fig. 6,
försvinner strömmen i primärlindningen hastigt, så som
framgår av den med "arbete" i fig. 6 betecknade linjen.
Därigenom uppstår en häftig ändring i ankarets
magnetiska kraftlinjeflöde så som framgår av den med "arbete"
betecknade linjen i fig. 4. Detta framkallar i
sekundärlindningen en sådan ökning av spänningen att en gnista
springer över vid tändstiftets elektroder. Den i
sekundärledningens strömkrets framgående strömmens
strömstyrka varierar därvid enligt kurvan i fig. 7. I följd av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
