Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
MEKANIK
95
för kiselgur: X — 83,0 + 0,103 T -f 0,000086 T2,
för magnesia: X = 171,0 + 0,182 T — 0,000003 T2,
och vid vakuum
för kiselgur: X = 5,7 + 0,101 • 10~6. T3,
för magnesia: X — 50,4 -+- 1,053 • 10 . T2.
De till dessa formler hörande kurvorna äro inlagda i fig.
4 och 5.
Anmärkningsvärt är? Sitt i den evakuerade kiselguren,
där ledningen, av den konstanta termens låga värde att
döma, spelat en underordnad roll vid sidan av
strålningen, värmegenomgången ökat proportionellt med T3,
dvs. så som teoretiskt var att vänta under förutsättning
av "svart" strålning mellan pulverkornen.
I fig. 9 återge vi slutligen resultaten av några
förberedande, orienterande bestämningar av sambandet
mellan värmeledning och det pulverformiga materialets
volymvikt (packning). Mätningarna utfördes i luft av
atmosfärtryck. Kurvorna i fig. 9 äro utdragna till de
punkter, som beräknats ur mätningar, som utförts då
apparaten varit fri från pulver och endast innehållit luft.
Då i dessa fall en betydande del av värmeövergången
skett genom strålning direkt mellan cylinderväggarna,
och denna strålning är beroende av apparatdimensioner-
na på annat sätt än ledningen, bli de beräknade skenbara
värmeledningstalen inga materialkonstanter utan skulle
fått andra värden, om apparaten haft andra dimensioner.
Möjligen gäller detsamma i någon mån för de minsta
volymvikterna. Pulverskiktet kan ha varit något
"genomskinligt", så att en del av strålningen gått direkt
över mellan cylinderytorna. Vid dessa mätningar
användes den äldre för sotundersökningar använda
apparaturen, och pulvermaterialet var av annan mindre ren
kvalitet än vid huvudundersökningen.
Ur värmeisolationens synpunkt ger en evakuering av
de undersökta pulvren vid alla temperaturer en avsevärd
förbättring, som dock är procentuellt större vid lägre
temperaturer än vid högre. Det synes icke uteslutet, att
ett dylikt förfarande skulle kunna komma till tekniskt
utförande i speciella fall. Det bör alldeles särskilt
framhållas, att man vid användning av fint pulver
uppnår den önskade nedsättningen av värmeledningen redan
vid evakuering till tryck av storleksordningen 1—10
mm Hg, ett vakuum som är relativt lätt att upprätthålla
i slutna metallkärl, medan man utan pulver behöver gå
ned till tryck av storleksordningen 10 mm Hg, vilka
däremot i metallkärl äro synnerligen svåra att
upprätthålla,
O.oooii Qooosa 0,00075 0,00100 Qoom
Täthet y
Fig. 7. Kiselgur.
Fig. 8. Magnesia.
0,050
Volymvikt
Fig. 9.
TEORIEN FÖR AVTAPPNING AV ÅNGA FRÅN ÅNGMOTOR
FÖR UPPVÄRMNING AV MATAR VATTNET.
Av civilingenjör HENRIK ZANDER, Stockholm.
Om ånga under sin gång genom en turbin eller annan
ångmotor i lämpliga mängder och på lämpliga ställen
avtappas och upptages i särskilda matarvattenbehållare,
uppvärmes därigenom icke blott matarvattnet på ett
effektivare sätt och till en högre temperatur än t. e. i
en economiser, utan ångmotorns termiska verkningsgrad
ökas även avsevärt, beroende på förminskade
kondensor-förluster. Denna metod för matarvattnets uppvärmning
är ej ny och oprövad, men har först på de senare åren
fullt beaktats. Metoden att uppvärma matarvattnet me-
delst economisers användes ännu i stor utsträckning, i
synnerhet vid äldre anläggningar, men allteftersom
utvecklingen inom ångtekniken gått fram för användningen
av höga ångtryck, som försvåra användningen av
economisers, ävensom tillvaratagandet äv rökgasernas
värmeinnehåll efter pannan på ett effektivare sätt visat sig
kunna utnyttjas i luftförvärmare genom uppvärmning av
förbränningsluften än i economisers genom uppvärmning
av matarvattnet, så ger avtappningsmetoden i förening
med luftförvärmning genom de avgående rökgaserna den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
