Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TEKNISK TIDSKRIFT
21 juli 1928
mycket från det verkliga, Först göres approximationen,
att förlusterna i motorn äro konstanta från ångans
inträde till dess utträde ur motorn. Detta gäller i
allmänhet ej. Vid en ångturbin äro förlusterna större på
högtrycks- än på lågtrycksområdet, vid en flercylindrisk
ångmaskin återigen gäller det motsatta förhållandet,
dvs. högtryckscylindrarna äro effektivare än de med
lägre tryck.
Hänvisande till närstående fig. 2, så äro med de
adiabatiska värmefallen som abskissor motsvarande
värden för ångans verkliga innehåll, /-linjen, dess
och således med (19)
— /, - t,
L
(h-to)
\IP—tJ
h-h
11-/2-tl + to
(20)
mättningstemperatur, i-linjen, och summan av
av-tappningarna, S-linjen, vid ett visst läge x av det
adiabatiska värmefallet inritade som ordinator. Vid
x — 0 är / = t — t1 och S — 0, vid x — 1 är
/ = I2, t = t0 och S = summan av alla
avtappningar-na = 2x.
Då är = 1 — x,
k-t0
således t = tl — {tx—t0) x, .................................... (16)
I — h 1
aven -■––-— =1 — x,
ii — i 2
således I = — (fx —12) x, ................................ (17)
och I — t = It - tt — (Ii — I2 - tt + t0) x.....(18)
Med A = Ij — tt och B = Ix — I2 — tt -f t0,
är I— t = A — Bx..................... (18 a)
Vid läget x avtappas ångmängden ds med
värineinne-håll / pr kg. Matarvattnets mängd är då 1—s och dess
temperatur : - t,
då erhålles (I— t) ds = (l — s) dt, eller . ^.....= dt
i -S I-T
Av (16) erhålles dt = — (tx — t0) dx varför med (18 a)
d (1 — s) _ (tt — t0) dt _ 11i — d (A — Bx)
s ~ A^— BjT — \ B / Bx
Löses denna ekvation erhålles total summa
avtappningar
h—to
2x = 1 - h-h~tl+t° ........ (19)
VIi —tj
Vid oändligt många avtappningar höjes matarvattnets
temperatur till tv och verkningsgraden är
(t—2 x) (11—I2) + 2 x[h—I)
= –-T-1–*
lf - ’1
Emedan summan av de avtappade ångmängderna skall
höja matarvattnets temperatur från t0 till t1: så måste
2x1 + (1 — 2x)t0 = tx ■.• 2x I — tx — t0 + 2x t0.\^
Då erhålles ^
(1 — 2 x) (Ti —12) + It 2 X — 2 x I
––rp-tl ––––=
-Lp—Ti J-p — n
Läget av avtappningarna för erhållande av bästa
verkningsgraden.
Först bestämmes detta läge för en avtappning, varav
lätt kan slutas till de olika lägena för flera
avtappningar. Problemet löses enklast genom uträknandet av
ett exempel för en avtappning. Ångan antages lämna
pannan med Ip = 780 v. e. pr kg och inträda i en
flerskivig turbin med Ix = 775 v. e. Detta senare
värme-innehåll motsvarar 21 kg abs. tryck pr cm2 och 400°
ångtemperatur. Mättningstemperaturen tx är därvid
215°.
Ångan expanderas adiabatiskt till trycket i
kondensorn, som antages till 0,03 kg pr cm2, vilket motsvarar
ett värmeinnehåll av 500 v. e. Det adiabatiska
värmefallet är således 275 v. e. På grund av förlusterna i
turbinen omsattes endast en del härav, säg 80 %, i arbete,
varför det verkliga värmefallet är 275 X 0,8 = 220 v. e.
Ångans värmeinnehåll vid slutet av expansionen är
således /2 = 555 v. e. Temperaturen i kondensorn
t0 — 23°, vilket även är mättningstemperaturen hos
ångan efter expansionen i turbinen. Tänkes så
värmefallet 275 v. e. indelat i 10 delar, och turbinens
varierande verkningsgrad är känd, då ångan arbetar från
inloppet i turbinen till var och en av dessa delar, så kan
för varje del av det adiabatiska värmefallet uträknas
motsvarande verkliga värmefall i turbinen och med hjälp
av Molliers diagram erhålles värmeinnehållet och
mättningstemperaturen hos ångan i de olika lägena.
Tabell 1 anger de antagna verkningsgraderna av resp.
förlusterna i turbinen, de därav beräknade verkliga
värmeinnehållen och mättningstemperaturerna. Med
tillhjälp av formlerna (1), (2) och (3) äro så uträknade
de avtappade ångmängderna x, de utförda arbetena i
turbinen med och utan avtappning och verkningsgraden
vid olika lägen hos avtappningarna.
Tabell 1.
[-Delning Värmeinnehåll-]
{+Del- ning Värme- innehåll+} vid adiab. exp. Turbin
verkn.-grad Verkligt värmeinnehåll 7 [-Mätt-nings-] {+Mätt- nings+} temp. t [-Avtappad ångmängd-] {+Avtap- pad ång- mängd+} X ÄX Vx
0 775 0,5 Il =775 t! =225 0,2555 163,6 0,744 0,291
0,1 747,5 0,55 759 195 0,231 172,9 0,786 0,2945
0,2 720 0,90 742 175 0,2113 180,-27 0,819 0,298
0,3 692,5 0,64 722 155 0,1890 188,51 0,857 0,302
0,4 665 0,672 701 135 0,165 195,65 0,889 0,3035
0,5 637,5 0,7 677 115 0,1407 202,8 0,921 0,305 max.
0,6 610 0,727 654 95 0,114 208,6 0,918 0,3045
0,7 582,5 0,75 630 75 0,0856 213,4 0,971 0,303
0,8 555 0,77 605 57 0,0584 216,92 0,986 0,3
0,9 527,5 0,785 580 41 0,0323 218,8 0,995 0,296
1,0 500 0,8 Z2 =555 t2= 23 0,oo 220 1,000 0,291
Av denna beräkning synes, att
l:o. Den bästa verkningsgraden erhålles, om avtapp-
ningen göres vid hälften av det adiabatiska värmefallet.
2:o. Ingen höjning av verkningsgraden erhålles, om
av-tappningen göres vid början och slutet av expansionen.
Verkningsgraden därstädes 0,291 är nämligen densamma
som utan avtappning, som även lätt av sig självt inses.
Vid maximiverkningsgraden erhålles
en bränslebesparing =100 -’<2Ü- = 4,6 %.
0,305
Utom ovannämnda exempel ha flera med data från
praktiska fall uträknats, och de ha alla visat, att regeln, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
