Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEKNISK TIDSKRIFT
15 sept. 1928
Fig. 7. Vridbar maskinskovel. o = skopa, b = bom, c = sadelblock, d — skopskaft, e = hisslina, f — bomångmaskin, g = bomaxel,
h = tömningskedja, j = stagbock, k = hisstrumma, l = kedjeband, m = tömningslina, n = bomlina, o = förarens säte, p =
underrede, q — drivhjul, r = spännhjul, s – stödhjul.
på ett fundament av stålgjutgods, som omgives av en
järnkonstruktion uppbärande lius, ångpanna m. m.
Hissmaskineriet har sin plats bakom svängningsaxeln
och är av vanlig krantyp. Trumman har i ena änden
en friktionskoppling, i andra en bandbroms, vilka
manövreras med ånga eller tryckluft.
Svängmaskinen driver en vertikal axel, i nedre änden
försedd med ett kuggdrev arbetande i en kuggkrans på
skovelns underrede. Svängmaskinen bör helst vara
försedd med broms, men stoppas eljest genom reversering.
På små maskinskovlar uppbäres övre delen av fyra
koniska rullar löpande på ett spår på underredet. På
stora skövlar användes för samma ändamål en hel krans
av små hjul.
Genom vridningscentrum löper axeln för
maskinskovelns framdrivningsmaskineri, som erhåller sin kraft
från hissmaskinen. Axeln är ihålig för framförande av
elektriska ledningar, vatten eller komprimerad luft
alltefter det drivmedium, som användes. Kraften överföres
till drivhjulen medelst kedjor eller bättre genom
kugg-bjulstransmission. Av vikt är att ingen av
maskindelarna på underredet är för nära markytan, särskilt på
maskiner med kedjeband, ty i så fall bli de lätt skadade
vid gång i ojämn mark.
Om varierande lutningsvinkel för bommen önskas,
upplindas den ena änden av bomlinan på en trumma,
vilken medelst snäckväxel och klokoppling sättes i
förbindelse med hissmaskinen. Denna trumma ingår icke i
i en maskinskovels standardutrustning, men den är
nödvändig, om skoveln skall kunna förvandlas till
dragline-maskin. Många maskinskovlar behöva också sänka
bomtoppen för passage under broar etc.
Huset, som skyddar maskineriet mot väder och vind,
göres av trä eller plåt. Ibland användes en
pansarbetäckning för att motstå stenregnet från sprängskott.
Skövlar, som äro avsedda att framföras långa sträckor
på järnväg, erhålla givetvis ett fullständigt
järnvägsunderrede inklusive bromsledning. Bom och skopa lastas
på en särskild vagn.
För andra skövlar har man länge använt traktorhjul,
men numera användas uteslutande kedjeband.
Kedjebandens införande betydde en mycket stor besparing på
arbetslönekontot, i det allt arbete med utläggning av
räls, respektive plank, för maskinskoveln bortföll.
Kedjebandets medeltryck mot marken är 0,8—1,0 kg/cm2 En
maskinskovel kan därför taga sig fram över mjuk,
vattensjuk mark. Yid grävning stiger trycket under delen
härmast skopan och beräknas uppgå till 4 kg/cm2, små
maskinskovlar vila på två kedjeband, vardera försett
med drivhjul, spännhjul och två eller flera bärhjul. För
järnvägsskovlar använder man 4 kedjeband, av vilka de
båda främre placeras långt isär, för att ersätta
stödarmarna på ömse sidor om bommen. Mycket stora skövlar
vila på 4 eller 8 kedjeband. Dessa skövlar inställas före
grävningen horisontellt medelst en mekanisk eller
hydraulisk balansanordning.
Smörjningen av lederna mellan kedjebandets länkar
har vållat en del svårigheter på grund av inträngande
grus. Marion Steam Shovel Co. har för detta
ändamål utexperimenterat ett specialstål med
självsmörjande egenskaper. Erie Steam Shovel Co.
återigen tillhandahåller en speciell asfalthaltig smörjolja,
som utestänger gruset. F. ö. har det visat sig att
kedjebanden kunna löpa osmorda.
Moderna maskinskovlar ha två olika
framdrivnings-hastigheter. Den högre är omkring 1 till D/4 engelsk mil
per timme, den lägre cirka hälften. Skoveln kan klättra
uppför sluttningar på 30 % och är försedd med broms
eller spärranordning för stillastående på sluttningen. Om
en skovel skall framföras en längre sträcka på landsväg,
frånkopplas framdrivningsmaskineriet, och skoveln
bogsoras av en lastautomobil.
Skoveln styres med hjälp av två kopplingar på
drivaxeln, varigenom det ena eller andra kedjebandet kan
löskopplas. Manövreringen sker genom små
sväng-hingar av överredet, som inställts parallellt med
underredet, före styrningsmekanismens tillslående. Styrning
med överredet i annat läge är sällan nödvändig, men kan
i nödfall utföras av en man gående bredvid skoveln
medelst en spak.
Yid en modernare styrningsmekanism griper den
vertikala axelns koniska kugghjul i två motsatta kugghjul
på en tvärgående axel under vridningscentrum. Medelst
klokopplingar kan vardera kedjebandet för sig drivas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
