Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TEKNISK TIDSKRIFT
15 sept. 1928
inbyggd och taga strömmen direkt från en
högspännings-ledning. Trefasmotorns regleringsdiagram avviker
betydligt från ångmaskinens och är på det hela taget föga
lämpligt för skovelarbetet. Rörelsen förändras
språngvis vid motståndssegmentens urkoppling, och det
nödiga samarbetet mellan bom- och hissmotor,
försvåras (fig. 9 a).
Står valet av strömart fritt, väljer man därför likström
med seriemotorer. En skovel med växelström förbrukar
50—75 % mera energi än en likströmsskovel. Serie-
Fig. 9 a. Regleringsdiagram för växelströmsmotor.
motorns regleringsdiagram kan anpassas mera i likhet
med ångmaskinens (fig. 9 b). Regleringen sker genom
urkoppling av motstånd vid 1, 2, 3 och 4 och sedan
genom försvagning av fältet. Fall ha emellertid
förekommit då seriemotorns rusning har förorsakat
skadegörelse vid tomgång.
På stora maskinskovlar, där en mera omfattande
elektrisk utrustning betalar sig, använder man
motorgeneratorer. Skoveln drives då enligt
Ward-Leonardsyste-met, dvs. med reglering på generatorernas magnetström.
Försök ha även utförts med en elektrisk skovel med
hydraulisk överföring. Motorn drev en centrifugalpump,
och vatten användes som tryckmedium. Luftklockan be-
/ 2. 3 4
va ris fa/
Fig. 9 b. Regleringsdiagram för likströmsseriemotor.
fanns vara onödig och borttogs. Systemet har icke
vunnit någon spridning.
T ryckluft skövlar.
På många arbetsplatser finnes tryckluft att tillgå för
flera ändamål, och därför drivas också maskinskovlar
ibland med tryckluft. Luftledningen kopplas till ett
rörsystem på underredet. Därifrån leda rör genom den
ihåliga centeraxeln till de olika maskinerna, vilka
utgöras av ångmaskiner utan väsentlig ändring.
Ångpannan ersättes av en tryckluftbehållare för belastnings-
utjämning. Lufttrycket är vanligen något lägre än
ångtrycket, varför skovelns kapacitet nedsattes i proportion.
Luftdrivna skövlar ge i allmänhet bättre
totalverkningsgrad än ångskovlar och manöverförmågan är
oförändrad. Deras viktigaste arbetsfält är tunnelgrävning,
varest avloppsgaser från ångpanna eller dieselmotor
skulle vara besvärande.
Förändringar av maskinskovlar för speciella ändamål.
Genom utbyte av ett fåtal delar kan en
standard-maskinskovel anpassas för flera olika ändamål.
För att erhålla särskilt stor lyfthöjd utbyter man
endast bom och skopskaft, eller också förses bommen
med en lös förlängning. Lintrummorna på
standard-skövlar äro tilltagna med hänsyn till en sådan
förlängning. Grävkraften blir nästan oförändrad.
Arbetsperioden ökas något.
En förändring i motsatt riktning erfordras för
tunnelsko vlar. Bommen är här mycket kort och utföres
vanligen av stålgjutgods (se fig. 12). För särskilt låga
tunnlar måste även saxbocken och huset få en särskild
utformning. En sådan maskinskovel kan arbeta i tunnlar
mätande 3 m från golv till tak. Hisslinan arbetar vid
timnelskovlar under särskilt svåra förhållanden.
Brytskivorna på bom och skopa måste göras mycket små,
och avståndet mellan dem är litet, så att linans
skev-ningsvinkel blir stor. Desutom löper linan ofta i S-form,
för att möjliggöra skopans lyftande framför bomtoppen
upp emot tunnelns tak.
Tunnelskovlar ha kommit till vidsträckt användning i
storstädernas underjordiska järnvägsnät.
För grävning av rörgravar o. d. är väl en
specialmaskin med skovelhjul eller bägarverk i och för sig mest
ekonomisk. Emellertid fordrar den ett extra kapital-
Fig. 10. Viktiga dimensioner på en maskinskovel.
utlägg och möter svårigheter i stenbunden mark. Därför
användas ofta maskinskovlar.
Man förser då skoveln med ett extra långt skopskaft
för att gräva djupt under grundplanet. En speciellt
konstruerad skopa användes för grävning av vertikala
sidor.
Skoveln gräver under gång framåt och står därför
tvärs över gravens redan färdiga del. Detta är en
nackdel särskilt vid lös mark.
För att kunna gräva under gång baklänges förvandlas
skoveln till en s. k. "trench hoe" (löpgravshacka). En.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
