Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
MEKANIK
119
trench hoe är en maskinskovel utan bommaskin med
skopan vänd helt om. Skopan svänger omkring ett lager
på bommen antingen vid bomtoppen eller vid
sadelblockets plats. Bommen sänkes under grävningen ned
mot horisontalt läge.
Andra vanliga användningar av en maskinskovel utom
dess egentliga ändamål äro: såsom pålningskran.
grip-skopekran, draglinemaskin (fig. 13) och s. k. skimmer
scoop.
Fig. 11. 100 tons ångskovel i arbete.
Utom byte av bom och skopa, fordras för dessa
förvandlingar en extra lintrumma, Plats för en sådan
trumma finnes därför reserverad på standardmaskiner.
På motorskovlar användes denna trumma för skopans
rörelse på sätt som förut beskrivits.
På draglinemaskinen tillkomma också ett par extra
brytskivor och linrullar på ramverkets främre del för
att hålla draglinan klar från maskineriet.
Olika användningsområden.
Valet av skoveltyp är ofta en utrymmesfråga.
Ma-skinskovelns viktigaste dimensioner visas i fig. 10.
A är skoveln» största räckvidd vid grävning, B största
räckvidden för tömning och C tömningshöjden i detta
läge. D är största möjliga tömningshöjd, vilket mått är
Fig. 12. 20 tons luftdriven tunnelskovel.
av största betydelse, när materialet upplägges i bank
eller borttransporteras i vagnar på en högre nivå. E är
största möjliga utgrävning av plan mark. Detta mått
är av betydelse för skövlar på järnvägshjul, ty därav
beror antalet spårförflyttningar. Skopskaftet bildar här
en vinkel av cirka 15° med vertikalen. I stället för E
angives ibland avståndet F från svängningsaxeln till
bomaxeln. G och H visa minimiutrymmet för
svängning. J är minimiutrymmet i höjdled. K är grävdjupet
under skovelns eget grundplan.
Maskinskovlarna kunna indelas i tre huvudtyper: små
vridbara skövlar, skövlar av järnvägstyp och stora
vridbara skövlar.
Små vridbara skövlar väga upp till 50 ton och begagna
skopor rymmande från 1/3 till 2 kubikyards (0,24—1,46 m3).
För skötseln behövs endast en maskinist och, om
drivkraften är ånga, dessutom en eldare. Dessa skövlar
användas för landsvägsbyggnad, grävning av källare
vid husbyggnader, för att bryta upp grundmurarna vid
Fig. 13. Draglinemaskin.
rivning av hus, vid anläggning av bevattningskanaler
etc. En maskin av denna typ kan alltså komma att
arbeta under mycket skiftande förhållanden; den är
entreprenörens universalmaskin, som skall kunna utföra
allt slags grävnings- eller kranarbete på en arbetsplats.
Det är också för denna maskintyp som utbytbara delar
i största utsträckning komma till användning för ändring
av arbetssättet. Effektiviteten är här huvudsakligen ett
transportproblem, ty skoveln får stå overksam under
Fig. 14. 20 tons dieselskovel i vägräjningsarbete.
väntan på lastvagnar. Ekonomien har därför betydligt
förbättrats, sedan lastbilarna utträngt hästarna. De flesta
tillverkare begränsa sin tillverkning till denna
skoveltyp.
Skövlar med skopstorlek över 2 kubikyards köpas i
allmänhet för ett bestämt ändamål. I mellanstorlekarna
konkurrerar järnvägstypen med den vridbara typen.
Järnvägssko vein behöver en man mera för sin skötsel.
Dessutom är vändningen av skoveln vid änden av banken
en besvärlig operation. Ibland tar man hellre
tidsförlusten med att köra skoveln tillbaka till utgångspunkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
