Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
MEKANIK
121
bilar kommit till användning i stället för hästar. Också
har det visat sig, att man i allmänhet föredrager
maskin-skoveln på de gravplatser, där grävmaskinen kan
placeras vid jordbankens fot. Endast i det fall, att materialet
kontinuerligt bortföres med transportband eller dylikt,
kan bägarverket där göra sig gällande.
För grävning under sitt grundplan är maskinskoveln
däremot mindre lämplig och bägarverket har därför
bibehållit sig. Emellertid kunde maskinskoveln även här
användas efter förvandling till draglinemaskin, men här
är ej platsen att ingå på en jämförelse mellan
bägarverket och draglinemaskinen.
Mot maskinskovlarna har invänts, att de kräva förarens
oavlåtliga uppmärksamhet och därför verka tröttande.
Detta kan ju så mycket mindre frångås, som det är
själva förutsättningen för den smidighet och
anpassningsförmåga, som utgör en av maskinskovelns
värdefullaste egenskaper.
En annan anmärkning är skovelns bristande förmåga
att gräva ett fullständigt jämnt markplan och att forma
banken efter önskad profil. Flera konstruktioner ha
utförts för att avhjälpa denna brist. Erie Steam Shovel Co.
har experimenterat med automatisk styrning av
bom-maskineriet från en mall på bommen med form
motsvarande den önskade profilen. Thew Shovel Co. byggde
under ett antal år en skoveltyp med s. k. "horizontal
crowd" för att gräva en plan yta. Bakre änden av
skop-skaftet var här lagrad på en slid, som av bommaskineriet
drevs framåt på horisontella gej der. Denna skovel
arbetade tillfredsställande, men tillverkningen nedlades år
1919. Förklaringen torde vara, att jordens egen natur
sällan tillåter mera precision i grävarbetet än vad en van
maskinist är i stånd att åstadkomma med en normal
maskinskovel. Klagomålen hänföra sig förmodligen till äldre
maskiner med mindre tillfredsställande bommaskineri.
Historik.
Maskinskoveln uppfanns år 1836 av William S. Otis.
Otis’ skovel hade en enda ångmaskin, varifrån kraften
överfördes med kedjor. I övrigt var skoveln principiellt
sett likadan som de moderna ångskovlarna av
järnvägstyp, men konstruktionsmaterialet var huvudsakligen trä.
Otis dog ett par år senare vid endast 26 år ålder, men
ett bolag hade bildats, som upptog tillverkningen. De
första 20 åren gick utvecklingen långsamt. Ångskovlar
kommo i användning vid enstaka järnvägslinjer samt
vid Wellandkanalens byggnad. Två Otisskovlar
användes vid järnvägslinjen Petersburg—Moskva.
Under senare delen av 1860-talet fingo ångskovlarna
ett större arbetsområde vid byggandet av Förenta
Staternas transkontinentala järnvägar. De ursprungliga
tillverkarna lade prov på stor konservatism i tekniskt
hänseende och drevos slutligen ur marknaden av
konkurrenterna.
År 1875 introducerades maskinskovlarna i England,
och de kommo där till användning vid
Manchesterkanalens byggnad. Utvecklingen i England har sedan hållit
jämna steg med den amerikanska utvecklingen. Den
engelska maskinsko velindustrien arbetar till stor del för
koloniernas behov.
I början av 1880-talet grundades flera av de större
maskinskovelfabrikerna, såsom Bucyrus, Vulcan,
Marion och Osgood. Maskinskovlarna hade
dittills gått på spår av speciell spårvidd, men nu infördes
järnvägsunderrede för järnvägsskovlar och traktorhjul
för gång på marken. Vid samma tid började man också
använda en särskild ångmaskin för svängningsrörelsen.
Förut hade man under någon tid använt en enda lång
ångcylinder.
År 1893 byggdes den första skoveln försedd med
särskild ångmaskin på bommen. Denna konstruktion slog
hastigt igenom, sedan den fått tillfälle att visa sina
fördelar vid arbetet på Chicagoflodens reglering.
Under 1890-talet öppnades ett nytt stort område för
maskinskovlarna, nämligen arbetet i
dagbrytningsgru-vor. Särskilt Mesabibergen i Minnesota ha visat sig vara
en idealisk plats för detta slags arbete.
Den första vridbara skoveln byggdes år 1895 av
Thew Shovel Co. Numera har denna typ helt
överflyglat den förut s. k. standardtypen.
Under Panamakanalens byggnad 1904—1913 kommo
100 ångskovlar till användning och bidrogo i högsta grad
till arbetets slutliga framgång. Omvänt var också
Panamakanalen av största betydelse för
maskinskoveltekni-kens utveckling och bidrog att fästa uppmärksamheten
på denna typ av grävmaskiner.
Under åren 1907—1910 började maskinskovlarna vinna
insteg i Tyskland. Utvecklingen i Tyskland har sedan
gått sin egen väg. Till Sverige importerades under
krigsåren ett antal tyska och amerikanska elektriska
skövlar av A.-b. Luossavaara Kiirunavaara.
1908—1909 utexperimenterades en maskinskovel med
stållina av American Locomotive Co. Denna
transmission har sedan dess utträngt de förut brukliga
kedjorna.
Elektrisk energi för drift av maskinskovlar användes
sporadiskt så tidigt som 1898, men först 1911 upptogs
serietillverkning av elektriska skövlar (av Bucyrus
Co.). Utvecklingen på detta område får väl ännu icke
anses som fullt avslutad.
Den första motorskoveln uppges ha blivit byggd år
1914 av Thew Shovel Co.
Den viktigaste förbättringen av maskinskovlarna på
senare tid har varit kedjebandens införande. Bucyrus
C o. började år 1911 bygga draglinemaskiner med
kedjeband, eftersom dessa maskiner ofta arbeta på lös mark.
För maskinskovlar kommo de till användning första
gången år 1915. Efter kriget ha kedjebanden helt slagit
igenom, så att traktorhjul nu äro en sällsynthet, och även
järnvägsunderredet blivit i viss mån undanträngt. Det
àr kedjebanden, som mer än något annat bidragit till
maskinskovlarnas ökade spridning på de senare åren,
särskilt på mindre arbetsplatser, där rälsutläggning vore
otänkbar, och även utläggning av plattformar för
traktorhjul skulle vålla för stora kostnader.
Den nuvarande utvecklingen på maskinskovelområdet
synes mest inriktad på skovelns manövrering, som göres
lättare för maskinisten genom införandet av elektrisk
eller mekanisk förstyrning av kopplingar och bromsar,
genom minskande av antalet spakar och genom
användning av sympatetisk rörelse mellan spak och skopa.
Litteratur.
Böcker:
Steam Shovels and Steam Shovel Work, b. a. Hermann.
Handbook Of Steam Shovel Work: The Construction Service
Co. of New York.
Steam Shovel Mining, Robert Marsh.
The Engineering- Of Excavation, George B. Massey.
Tidskriftsartiklar:
The Power Shovel: Engineering News Record, 1924, sid. 785.
The Development Of The Single Bücket Excawator: W. Barnes.
Engineering — Oct. 1923.
The Application Of Electric Motors To Shovels: H. W. Rogers.
General Electric Review 1914, sid. 680.
Electric Control System For Power Shovels: D. Stoetzel.
G. E. R. — 1926, sid. 668.
Die Bodengewinnung bei grossen Erdarbeiten: h. Contag.
Z. d. V. D. I. Sept. 3, 1910.
. Entleerungsvorrichtungen an Baggerlöffeln: Erich Simon.
Z. d. V. D. I. 1921, sld. 463.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
