Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 nov. 1928
MEKANIK
a
143
Fig. 4. Korrektion för tilloppshastigheten.
yjm _
4?
Po ’
varvid endast nämnaren har tagits med. Koefficienten
%pm (se ekv. 3) har i första approximation ersatts med
det enkla uttrycket
y>moo\/2 g(l— ßm) = sj2 g ■ A p/p0.
Detta enligt förslag av ingenjör Einar Pyk, vilket
förslag i övrigt var den egentliga anledningen till detta
arbete. Det genom denna approximation uppkommande
felet korrigeras enligt tabell 5 eller fig. 5. Den
framställda funktionen är lika med ipm/\J2 g (1 — ßm).
Tabell 5.
V\
2 g-x 2/«
’
K + l
ßm—) \/2g-(ßn
1)
Ap Po ~~ 0,oo 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25
1,0000 0,9706 0,9408 0,9100 0,8783 0,8457
Beräkningen av ångmängden tillgår nu på samma satt
som beräkningen av kontraktionskoefficienten fi. Först
beräknas en preliminär ångmängd enligt den enkla
formeln
G = /i ■†■ \J2 g ■ A pl Po = fi ■ † ■ v/2 g ■ A p ■ p0/RT0,
och därefter anbringas korrektion för tilloppshastigheten
enligt fig. 4 och för tryckförhållandet enligt fig. 5. Även
i detta fall äro korrektionerna oftast så små, att
korrektionsprocenterna kunna adderas, resp. subtraheras, direkt.
Metoden verkar vid första påseende kanske mera
komplicerad än den i själva verket är. Yid STAL ha
kurvbladen häftats ihop till en liten bok tillsammans med
en enkel bruksanvisning; man går då helt enkelt från blad
till blad och anbringar korrektionerna i tur och ordning.
På så vis beräknas även ganska omfattande prov snabbt
och säkert, samtidigt som risken för felräkning avsevärt
reduceras.
VERKTYGSMASKINUTSTÄLLNINGEN I OLYMPIA, LONDON.
Av diplomingenjör EDVIN LUNDGREN.
(Forts. fr. sid. 138.)
Den näst svarven väl mest använda verktygsmaskinen,
borrmaskinen, var på Olympiautställningen representerad
genom ett synnerligen stort antal av de många olika
borrmaskinstyper, som framkommit dels med hänsyn till
olika borrkapacitet, dels med anledning av
arbetsstyckets betydligt varierande storlek, mängd och
beskaffenhet. Mest iögonfallande voro de större
radialborrmaski-nerna från firmorna W. A s q u i t h, Ltd och J.
Archdale & Co., Ltd. Figur 1 visar Archdales
maskin, som har en maximum radie av 5’—9" och en
borrkapacitet av 3" i mjukt stål. Drivningen sker
medelst en flänsmotor å pelarens topp. Maskinens
skötsel sker bekvämt från borrsupporten, där alla handtag
för hastighets- och matningsväxel samt för samtidig
fastlåsning av supporten på armen och av armen på
pelaren äro centralt anordnade. Som vid flertalet
amerikanska maskiner glider armen på en cylindrisk, omkring en
faststående pelare vridbar hylsa. Vid Asquiths maskin
däremot är den svängbara armen anbragt direkt på en
faststående cylindrisk pelare. Denna sistnämnda maskin
har f. ö. en särskild motor för höjning och sänkning av
armen, och denna motor är en som hos Archdale
anordnad reversibel flänsmotor, medan huvudmotorn för
borrspindelns drivning är en direkt i borrsupporten inbyggd
specialmotor med 2 olika hastigheter. Matningens
inkoppling, supportens och armens fastlåsning sker med
hjälp av tryckknappar, en i England tydligen modern an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
