Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 jan. 1928
Yid den konstruktion, som visas i fig. 18, är detta
däremot icke fallet: här består den cylinderfodret omgivande
kylmanteln av två delar kt och k2: av vilka den kortare
k2 kan inskjutas i den längre kl som vid ett teleskop.
Packboxen o blir då genom den stora mittöppningen i
cylinderramen lätt tillgänglig och kan vid behov packas
om. Kylmantlarnas delning i de båda hälfterna kt och
k2 nödvändiggör användandet av en andra packbox ox,
som emellertid endast skall täta mellan kylvattenrummen
och den yttre luften och är lätt tillgänglig.
För att bekvämt kunna demontera och montera
cylinderfodren med sina kylmantlar är cylinderramen delad
k
Fig. 21. Demontering av nedre cylinderlocket.
i mitten utefter ett vertikalplan, och de båda hälfterna
sammanhållas av tvärbultar q (fig. 19). Skruvarna h
tjäna till att sammanhålla ramens båda hälfter under
bearbetningen. För att ramhälfterna ej skola kunna
förskjuta sig i förhållande till varandra under gång finnas
centreringsringar r, vilka passa noga i motsvarande
fördjupningar i ramdelarna. Fig. 20 visar
cylindermittpartiet, ovanifrån sett. Genom stutsarna s tillföres
cylinderfodren smörjolja och genom förskruvningarna a kunna
nyrometrar införas i avgasgluggarna, vilket möjliggör
mätning av avgastemperaturerna på övre och undre
kolv-sidan var för sig. Liksom arbetscylindern med sina
pack-boxar äro även maskinens övriga delar så konstruerade,
att de äro lätt åtkomliga. Detta gäller särskilt om den
undre cylinderdeckeln, som kan demonteras lätt och
bekvämt, vilket visas av fig. 21. Kolven med kolvstången
k lyftes upp så högt, att kolvstången frilägger däckeln
d med kolvstångspackboxen t, varefter däckeln d kan
sänkas, sedan muttrarna b lossats och startventilen a
dragits ut åt sidan. Stålgjutgodsringen r förblir härvid
i sitt läge och behöver ej tagas bort. Däckeln d lägges
på en släde s av vinkeljärn med U-sektion, och kan sedan
lätt dragas ut åt sidan. (Forts.)
NOTISER
Skeppsbyggnadsverksamheten i de skandinaviska
länderna vid årsskiftet 1927—28. Enligt Det Norske
Veritas statistik voro den 1 jan. i år i Norge, Sverige och
Danmark tillsammans Jf5 fartyg om 206 715 br. reg. ton
under byggnad mot 37 om 96 406 tons vid föregående
årsskifte. Således en ökning pà c:a 110 000 ton. Mindre
fartyg än om 100 brt äro icke medtagna i statistiken.
Byggnadstonnagets fördelning på resp. länder äro följande
(siffrorna inom parentes äro motsvarande den 1 jan. 1927):
Norge ........ 9 (8) fartyg om S 820 (2 966) 6r. reg. ton.
Sverige ....... 19 (14) „ „ 101 880 (44 770) „ „
Danmark ..... 17 (15) „ „ 99 015 (48 670) „ „
Samtliga länderna förete ökning; största ökningen faller
på Sverige, men även Danmark uppvisar drygt
dubbelt så mycket tonnage under byggnad nu som för ett år
sedan. Norges byggnadstonnage är fortfarande
obetydligt, särskilt om det betraktas i förhållande till det
förhållandet, att norska redare vid utländska varv hava fartyg om ca.
266 000 brt kontrakterade.
Uppdelat efter drivkraften utgöres de tre ländernas
byggnadstonnage av:
Ångare:
Norge ............................................9 st. om 5 820 brt, 7 240 ihk.
Sverige ..........................................5 „ „ 3 980 „ 2 750 „
Danmark ......................................1 „ „ 1 323 „ 1 000 „
15 st. om 11123 brt, 10 990 ihk.
Motorfartyg:
Sverige...................... 14 st. om 97 900 brt, 43 200 ahk.
Danmark ................... 16 „ „ 97 692 „ 38 000 „
30 st. om 195 592 brt, 81 200 ahk.
Inga segelfartyg över 100 brt byggas. Sammanlagda
motortonnaget under byggnad i de tre länderna utgör 94,6
% mot 82,2 % vid föregående årsskifte. Ängtonnaget under
byggnad har minskat med ca. 5 300 brt.
Av Det Norske Veritas uppgifter framgår vidare,
att vid nordiska varv vid årsskiftet förutom de under
byggnad varande fartygen ett avsevärt tonnage var beställt, som
då ej hunnit påbörjas, nämligen ca. 3 600 brt i Norge,
ca. 49 000 brt i Sverige och ca. 88 000 brt i Danmark.
Ur uppgifterna om de nordiska ländernas handelsflottor
torde följande utdrag vara av intresse:
Norge Sverige Danmark Finland
Maskinfartyg, antal .... 1 766 1 229 637 228
brt ...... 2 840 741 1 343 287 1 009 190 182 479
Segelfartyg, antal ..... 24 165 100 131
brt ....... 14 293 36 405 26 911 69 936
Totaltonnage, ant. fart. 1 790 1 394 737 359
brt 2 855 034 1 379 692 1 036 101 252 415
Fartygsinspektionen på ordinarie stat. I årets
statsverksproposition föreslås fartygsinspektionspersonalen såväl
i kommerskollegium som i fartygsinspektionsdistrikten
uppförd på ordinarie stat med inplacering i det för
civilförvaltningen gällande lönesystemet i enlighet med hrr
Nilssons i Kabbarp och Nilssons i Bonarp yrkanden inom
civilförvaltningens lönenämnd, vilka yrkanden för en del
av personalen innebär lägre löneplacering än nämndens
majoritet förordat. Förslaget medför en merkostnad av
78 600 kr., som emellertid, oavsett dyrtidstillägg, minskas
med 23 000 kr., som förut utgått i form av tillfällig
löneförbättring.
Sedan nu de viktigaste förslagen på
sjöfartslagstiftningens område utmynnat i olika författningar, anser
handelsministern skäl saknas att icke uppföra
fartygsinspektionen på ordinarie stat. Med anledning av förslag om
minskning av personalen erinrar han om, att tid efter annan och
senast helt nyligen på grund av vissa händelser med styrka
framförts krav på större effektivitet i kontrollen, det synes
då icke försvarligt att genom indragningar minska
effektiviteten. Mot tanken att till socialstyrelsen överföra viss del
av sjöfartskontrollen uttalar hàn, att denna icke kan
uppdelas i en rent sjöteknisk kontroll och en mer social tillsyn.
Fartygsinspektionsbyrån inom kommerskollegium skall
efter reformen förestås av en byråchef och däri tjänstgöra
en förste fartygsinspektör, en byråinspektör, en
kansliskrivare och två kontorsskrivare. De sex inspektionsdistrikten
förestås av förste fartygsinspektörer, vilkas antal sålunda
bliva sex. I Stockholm liksom i G-öteborg och Sundsvall
placeras en andre fartygsinspektör med ingenjörsutbildning.
Antalet andre fartygsinspektörer med annan utbildning —
nautisk eller teknisk — blir femton. Förslaget ansluter sig
i huvudsak till nu gällande ordning.
Lloyd’s Registers svenska kommitté sammanträdde i
Göteborg lördagen den 17 dec. under direktör Htjgo Hammajrs
ordförandeskap. Först meddelades, att huvudkommittén i
London hade sanktionerat en del av de av svenska
kommittén föreslagna ändringarna i reglementet. Vidare meddelades,
att huvudkommittén hade godkänt svenska kommitténs
förslag att ytterligare två experter skulle anställas vid
sällskapets stab i Sverige och att en av dessa, ingenjör E. T.
Åkeson", redan blivit utnämnd. Ingenjör Åkeson, som har
åtskilliga års erfarenhet i besiktningsarbete, kommer efter
en tids vistelse vid Göteborgskontoret att anställas i
Hälsingborg. Ingenjör C. B. Scorek, en av sällskapets
inspektörer vid Göteborgskontoret, har blivit förflyttad till Malmö,
SKEPPSBYGGNADSKONST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
