Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
utgiven av svenska teknologföreningen
SKEPPSBYGGNADSKONST 7
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
INNEHALL: Våra nyaste jagare »Ehrensköld» och »Nordenskjöld», av mariningenjör Abraham Grünberg. — Varv
och verkstäder. Arrangemangsritningar till ångaren »Eskilstuna Express» och motorskeppet »Margaret Johnson». —
Notiser.
VÅRA NYASTE JAGARE "EHRENSKÖLD" OCH
"NORDENSKJÖLD".1
Av mariningenjör ABRAHAM GRÜNBERG, Stockholm.
Byggandet av flottans senaste två jagare "Ehrensköld"
och "Nordenskjöld" har föregåtts av en
stille-ståndsperiod på ca. 9 år. De föregående jagarna
"Wrangel" och "Wachtmeister" blevo nämligen färdiga
år 1918. Emellertid har tekniken på detta område gått
mycket framåt såväl inom vapen- som inom
fartygs-ocb maskinkonstruktion, vilket kommit i dagen, nu när
slöjan över krigserfarenheterna inom de ledande
marinerna lättats. Byggandet av dessa jagare får därför
i mångt och mycket betecknas som ett språng i
utvecklingen.
Jagarna "Ehrensköld" och "Nordenskjöld" beviljades
av 1924 års riksdag. "Nordenskjöld" byggdes vid
Götaverken och "Ehrensköld" vid Kockums varv i Malmö.
Byggnadstiden bestämdes för den förra till 30 månader
och för den senare till 32 månader, räknat till
besiktningens början.
Jagarna äro flushdäckade och ha följande
konstruk-t.ionsdata:
Längd överallt........................ 91,4 m.
i KVL ........................ 89,4 m.
Största bredd på spant ................ 8,88 m.
Djup från KVL........................ 2,56 in.
Deplacement till KVL.................. 974 m3.
Maskinkraft ........................... 24 000 ahk.
Fart, högsta .......................... 35 knop.
Bestyckningen utgöres av: tre 12 cm kanoner
placerade en förut, en mellan skorstenarna och en akterut, två
40 mm automatiska luftvärnskanoner, sex 53 cm
torpeder i trippeluppställning å däck, en sjunkbombfällare ocli
två bombkastare. Dessutom finns räls för fällande av
vanliga minor.
En jämförelse med föregående jagare, ’’Wrangel" och
’ Wachtmeister" kan vara på sin plats. Dessas
deplacement är ca. 500 ton och maskinstyrkan omkring 11 000"
ahk. Bestyckningen består av 4 st. 7,5 cm kanoner och
6 st. 45 cm torpeder. Skottvidden av en 12 cm kanon
är cirka 19 000 m och hos en 7,5 cm ungefär hälften.
Mynningsenergien vid en bredsida är hos "Ehrensköld"
ungefär 2 000 m ton mot 600 å "Wrangel". En 53 cm
torped har ungefär dubbelt så stor laddning och
skott-vidd som en 45 cm. Dessutom ha dessa jagare utrustats
med modernaste orderapparater och centralsikte jämte
artillericentral, varför kanoner och torpeder betydligt
vunnit i effektivitet. Jämför man "Ehrensköld" och
"Nordenskjöld" med utländska jagare av samma tidsepok,
i Föredrag, hållet vid Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte den 21 sept. 1927.
finner man, att de äro synnerligen kraftigt bestyckade
för sin storlek. Uppställningen av torpeder och
kanoner är efter samma system som inom de ledande
marinerna. Dessa jagare äro även från begynnelsen försedda
med fullständigt genomförd oljeeldning.
Stävarna äro av gjutstål, kölplåten är 11 mm i mitten
och tunnar mot ändarna till 7 mm. De långsgående
förbindningarna bestå av helt genomgående kölsvin, fyra
botten- och sex sidovägare samt två däcksvägare.
Bordläggningen varierar mellan 9—5 mm. Översta däcket är
genomgående och har en tjocklek av 4 mm utom
stringer-plåtarna, som äro 8 mm. Spantavståndet är 0,55 m. I
olikhet mot föregående praxis inom marinen hava här
spanten jogglats och äro utförda i bulbsektion.
Veb-spant finnas på ungefär vart fjärde spant.
För den vattentäta indelningen finnas sju helt
genomgående skott samt en mängd halvskott, vilka även
begränsa oljetankarna. Dessa senare äro här
sammanbyggda med fartyget, enär plåttjockleken medgivit fullt
betryggande diktning. De äro tre till antalet och ligga
tvärskepps en för över, en i mitten och en akter över.
Mittskottet är vattentätt, varförutom finnas vissa
dämp-ningsskott långskepps och tvärskepps.
Som bekant brukade man förr alltid vid skott, där de
stöta mot bordläggningen införa en dubbling av
ytterstråken för att ersätta försvagningen genom nagelhålen.
Emellertid kan det ifrågasättas, om en dylik
konstruktion är vidare effektiv. Genom de många nya hålen och
naglarna, som införas, blir nog förstärkningen tämligen
illusorisk. Dessa dubblingar ha därför utelämnats. Som
bekant är styrkan av plåten över spant (7 diam. dein.)
ungefär 84 %. Vid vattentätt skott med 4 diametrars
delning har man 75 % och vid oljetät nitning cirka
70 % styrka. För att kompensera försvagningen
övervägdes det sättet att ersätta var tredje eller var fjärde
nagel med en svets, såsom fig. 4 visar. Det utfördes
därför laboratorieförsök med svetsar av detta slag. Dels
provsträcktes en strimla med "svetsnitning", som fig. 5
visar, för att utröna svetsningens inverkan å materialet,
dels provsträcktes en skarv enl. fig. 6 för att erhålla
hållfastheten mot skjuvning. Till att börja med visade
det sig — något som ju även var att förutse — att
gassvetsning ej alls lämpade sig för det hårda material,
som plåten består av (brottgräns 6 000—7 000 kg/cm2),
ty dels brändes och skadades stålet och dels blev det
hela svagt för skjuvning. På mjukt material var
resultatet bättre, dock ej fullgott. Den elektriska
svetsningen gav bättre resultat. Hållfastheten å materialet
blev cirka 97 % och skjuvningen tillfredsställande. På
det sättet kunde man alltså vid vattentät nitning med
ÅRGÅNG
58
21 JULI
1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
