Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 febr. 1928
SKEPPSBYGGNADSKONST
49
1. Flettners system.
Detta är mycket tilltalande ur vikts- ocli
kraftsynpunkt, men fordrar särskild form å akterstäven samt är
dessutom föga beprövat å fartyg av detta slag. Ej heller
kunde firman lämna något besked om, huru ett sådant
roder förhåller sig vid gång i isfyllda farvatten.
2. Helt elektriskt system.
Detta system är mycket plastiskt ur
uppställningssyn-punkt och kan göras tystgående. Det har emellertid
Fig. 7. Styrmaskin och rörledning.
efter vad en utredning gav vid handen dålig
verkningsgrad vid låg belastning och är ej särskilt lätt, då det
medför betydande utökning av elektriska
generatoranläggningen. Dessutom fanns det, då dessa jagare
byggdes, ej några motsvarande fartyg med dylik
installation. För övrigt kan .systemet innebära en viss risk.
Om exempelvis strömmen genom misstag, kortslutning
eller dylikt slås ifrån, blir styrmaskinen strömlös,
varav fara för fartygets säkerhet kan uppstå, om
detta befinner sig i en trång passage. Ett dylikt fall
har verkligen hänt med ett handelsfartyg.
3. Elektro-hydrauliskt system.
Här kan i fråga om driftssäkerheten och
verkningsgraden göras samma anmärkningar soin i föregående.
Dessutom visade sig systemet vara betydligt tyngre än
de övriga, ja ända till 100 %, jämfört med
ånganläggning, åtminstone om det skulle utföras i standardform.
För övrigt komma vikterna mycket långt akteröver,
vilket menligt inverkar å trimmen.
4. Ängsystem.
Återstod alltså ångsystem, vilka ju äro beprövade
i fråga om driftsäkerhet. Ett utländskt förslag gick ut
på att placera ångstyrmaskinen längst akter ut invid
hjärtstocken. Mot detta förslag talade att vikten kom
för långt akteröver och att man måste draga en lång,
grov ångledning genom bebodda rum, vilket
sommartiden kan vara synnerligen oangenämt, Vi återgingo
därför till det äldre systemet, som förut använts å våra
jagare, dvs. H a r f i e 1 d s med en mellanaxel, försedd
med ett excentriskt kugghjul och kuggkvadrant med
variabel radie, vilken automatiskt ökar utväxlingen
allt efter som rorvinkeln växer (fig. 7.) Styrmaskinen
är placerad å aktra maskinskottet. Oeh axeln utväxlas
i ett skruvhjul i roderkvadrantrummet. Härigenom
vanns, att den långa axeln kunde minskas från 110 mm
till 50 mm. Maskinens varvantal var 240—280 per min.
och lika stor hastighet har den långa axeln. Man kunde
då befara, att denna skulle bullra, men genom
användande av f ettsmörj da glidlager visade det sig att axeln
blev så tystgående, att man ej hörde dess rörelse.
Bullerproblemet å maskinen angreps från flera sidor.
För det första gavs maskinen betydligt lägre varvantal
än brukligt å föregående fartyg. För att förhindra
rusning vid rodrets återgång till O-läget, vilket varit
huvudorsaken till missnöjet å föregående fartyg, insattes en
rusningsregulator, bestående av en pådragsslid, åverkad
av oljetryck alstrat av en oljepump med kedjehjul
förbunden med vevaxeln. Ytterligare vändes maskinen så
att vevaxlarna kommo att röra sig parallellt med skottet,
så att de fria accelerationskrafterna ej skulle ha en
trummande inverkan å detta. Slutligen gjordes vevarna
balanserade för att minska dessa accelerationskrafter.
Den maskin, som blev resultatet av alla dessa
överväganden, blev av V-typ med cylindrarna i 90° vinkel
mot varandra, Förmedlingen mellan förliga bryggan och
sliden sker medels Mac T a g g a r t’ s hydrauliska
system med två ledningar, den ena om styrbord, den
andra om babord. Ångstyrning kan även ske från aktra
bryggan, där man även kan koppla till handstyrning.
Särskild nödstyrning kan ske medels en extra kvadrant
akter ut och med tillhjälp av aktra spelet och endera
för hand eller elektriskt. Styrmaskineriet visade sig
mycket lyckat. Anläggningen utfördes av
Hälsingborgs varvs- och elektriska
svetsningsaktiebolag. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
