Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
sätt, nämligen dels däri, att den rent yttre omfattningen
utsträckts till ett större antal stadganden än förut, och
dels i att klassreglementenas giltighet inom de sålunda
uppdragna gränserna gjorts absolut, i det att den förut
gällande inskränkning om företräde för strängare
bestämmelser i byggnadsförordningen,
byggnadsreglementet eller annan författning rörande sjöfartssäkerheten
utgått ur förslaget. Grunden till dessa ändringsförslag,
vilka synnerligen kraftigt påyrkats från fartygsägarnas
sida, var den, att de gångna årens erfarenhet givit vid
Landen, att de godkända klassificeringsanstalternas
bestämmelser på ifrågavarande områden voro fullt
tillfredsställande.
Såsom ovan antytts hade kommerskollegium föreslagit
en omläggning av dispositionen i stort av förordningen
och reglementet. Den fråga som härmed närmast
åsyftas är fördelningen av stadgandena mellan förordningen
och reglementet, vilken innebär att på några få
undantag när alla mera detaljerade stadganden överflyttats
till reglementet. Den princip, efter vilken uppdelningen
verkställts, har varit att i förordningen kvarlämna
bestämmelser av konstitutiv natur, föreskrifter om vad
som skall finnas eller är förbjudet, men däremot i
reglementet inrymma alla stadganden, som närmare reglera
beskaffenheten i ett eller annat avseende (material,
dimensioner, konstruktionssätt osv.). Förslaget om
tillämpning av denna princip, för vilken finnas
utländska förebilder, hade från ett flertal håll kraftigt
understötts under åberopande av behovet av en smidigare
anpassning efter teknikens utveckling än som förut
kunnat uppnås. Detta syfte vinnes genom den angivna
anordningen huvudsakligast därigenom, ätt
dispensförfarandet genom densamma förenklas, då ju rätten att
dispensera från reglementets bestämmelser anförtrotts
åt kollegium, medan åter undantag från förordningen i
stort sett är förbehållen kungl. maj:t. Genom denna
anordning, som allenast innebär en utvidgning av
kollegium redan förut tillagd befogenhet att meddela
eftergift i frågor av teknisk natur, kommer tiden för
handläggningen av här ifrågavarande dispensärenden att
avsevärt förkortas samt förfarandet att för allmänheten
förbilligas. Att förslaget upptagits har också på skilda
håll väckt mycken tillfredsställelse.
Beträffande kollegii förslag, i vad detsamma innebar
förändringar i de särskilda detaljföreskrifterna samt
rörde nya stadganden, vilket allt utgjort revisionsarbetets
egentliga föremål, ber jag att få återge kommerskollegii
egna ord. Ämbetsverket yttrade härom bl. a. följande:
"Ett huvudsakligast syftemål vid utarbetandet av de
olika förslag i ämnet, vilka under arbetets gång tid
efter annan framlagts, har varit att införa lämpliga
lindringar och modifikationer i de avseenden,
varutin-nan, enligt vad inom fartygsinspektionen vunnen
erfarenhet givit vid handen samt genom särskilda
undersökningar utrönts, bestämmelserna i gällande
författning icke utan svårighet låta sig tillämpa å mindre
fartyg i mera begränsade farvatten. Härvid har särskilt
tagits hänsyn till den inhemska segelfarten samt
fiskerinäringens egenartade förhållanden. Såsom ett annat
huvudsyfte har uppställts ett sådant reglerande av
ifrågakommande bestämmelser, att den svenska sjöfarten
på utlandet icke bliver ogynnsamt ställd i konkurrensen
med den utländska.
Under det att vid revisionen all möjlig hänsyn tagits
till sjöfartsnäringens berättigade krav har å andra sidan
ifrågavarande lagstiftnings grundval, omsorgen om
sjöfartssäkerheten, icke släppts ur sikte. Sålunda har med
hänsyn till under de gångna åren inträffade olycksfall
och olyckstillbud skärpning av enstaka bestämmelser
ansetts ofrånkomlig, varjämte ett mindre antal nya
bestämmelser befunnits erforderliga."
Vid ärendets behandling hos kungl. maj:t följdes
kommerskollegii förslag i huvudsakliga delar. Dock gjorde
kungl. maj:t i dispositivt avseende ett viktigt avsteg
från förslaget, i det att byggnadsreglementet, som förut
haft karaktär av bilaga till byggnadsförordningen och
utfärdats i samband med denna, helt avskildes därifrån
och överlämnades åt kommerskollegium att utfärda.
Bland de särskilda stadganden, som mest falla i
ögonen vid en granskning av de nya författningarna,
märkes i främsta rummet bestämmelser i
byggnadsförordningen 1 § om förordningens tillämpningsområde, vilken
naturligtvis gäller även byggnadsreglementet och som
har sin motsvarighet i 1 § i nyttjandeförordningen i
dess nya lydelse. För byggnadsförordningen liksom ock
förut nyttjandeförordningen var tillämpligheten bestämd
sålunda, att författningarna hade avseende å sådana
fartyg, å vilka tillsynslagen ägde tillämpning. Denna
sammankoppling med tillsynslagen hade emellertid visat
sig medföra olägenheter, varför byggnadsförordningen
och nyttjandeförordningen numera direkt anknutits till
5 a § sjölagen ("fartyg, när det till sjöfart nyttjas"),
varur desamma leda sitt ursprung och av vilket
stadgande de utgöra en utbyggnad. Tillämpningen av
byggnadsförordningen och nyttjandeförordningen har dock
begränsats genom särskilda undantag, varom mera
senare. I den mån så icke är fallet, äga alltså numera
byggnadsförordningen och nyttjandeförordningen
till-lämpning å varje fartyg, som till sjöfart nyttjas,
oberoende av huruvida detsamma är underkastat tillsyn enl.
tillsynslagen.
Undantagna från de nämnda författningarna äro,
förutom kronan eller främmande stat tillhöriga fartyg, som
icke i allmän trafik befordra gods eller passagerare,
smärre maskindrivna fartyg (dvs. motorbåtar) och
lustsegelfartyg, bägge grupperna under förutsättning att de
icke äro passagerarfartyg eller eljest användas för
befordran av passagerare mot betalning. Dessutom äro
undantagna alla fartyg under 20 brt, varå icke någon
är mot betalning anställd eller färdas såsom passagerare-
Undantaget för motorbåtarna (gränsen går vid 10
meters längd) fanns icke i kommerskollegii förslag utan
tillkom vid behandlingen i departemenet. Den
närmaste anledningen därtill var initiativ från Kungl,
motorbåtklubben, vilket kanske kan tjäna som förklaring
till den egendomligheten, att motorbåtarna genom detta
undantag erhållit en gynnsammare behandling än
segel-gelfartyg, som icke äro lustsegelfartyg, segelfartyg med
hjälpmaskin och pråmfartyg av ifrågavarande
storleks-grupp. En mera roande men sannolikt mindre
välgrundad förklaring, som varit synlig i pressen, utgöres av
en antydan om att en inom kungl. maj:ts kansli högt
uppsatt person, tillika ägare av en motorbåt, skulle ha
gripits av förskräckelse vid tanken på all den
utrustning, som skulle komma att betunga farkoster av detta
slag och att man häri skulle ha att söka grunden till
detta undantag.
Såsom skäl för att undantaga lustsegelfartyg har
framhållits, att dessa fartygs av deras användning betingade
byggnadssätt oftast betydligt avviker från den
normaltyp, som legat till grund för de särskilda
byggnadsbestämmelser (konstruktionsföreskrifter), som innehålles i
byggnadsreglementet. Särskilda säkerhetsanordningar
av. annan än rent konstruktiv art, såsom t. e.
anbringande av räcken kring öppet däck och luckor, är det
vidare ofta nog icke möjligt att vidtaga. Härtill
kommer jämväl, att ifrågavarande fartyg merendels äro
inregistrerade i segelsällskap eller liknande organisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>