- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Skeppsbyggnadskonst /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

utgiven av svenska teknologföreningen

SKEPPSBYGGNADSKONST 9

Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
INNEHÅLL: Den nya sjöfartssäkerhetslagstiftningen, av e. o. hovrättsnotarie Gunnar Böös. — Litteratur. — Notiser.

DEN NYA SJÖFARTSSÄKERHETSLAGSTIFTNINGEN.1

Av e. o. hovrättsnotarie GUNNAR BÖÖS, Stockholm.

Då jag mottagit det hedersamma uppdraget att inför
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skepps-byggnadskonst redogöra för den nya
sjöfartssäkerhetslag-stiftningen, så är det visserligen icke i egenskap av
sakkunnig ifråga om skeppsbyggeri, inte ens i den mån
detta ämne sammanfaller med sjöfartssäkerheten. Den
expertis, som man tilläventyrs förmodat mig sitta inne
med, hänför sig helt och hållet till den formella sidan
av ämnet. Jag har därför fattat min uppgift såsom
referentens och skall försöka lämna en redogörelse för
den ifrågavarande lagstiftningen, så beskaffad, att den
kan tjäna till underlag för en materiell diskussion.
Härav följer att jag kommer att tillåta mig att allenast
vara en intresserad åhörare, när kritikens batterier börja
spela. Till att kläda skott för de senare årens nyheter
på sjöfartssäkerhetens område finnas här helt visst
värdigare personer än jag.

Det är, som bekant, en mycket betydande del av
sjö-fartssäkerhetslagstiftningen, som på senare år legat i
stöpsleven. Det viktigaste området utgöres helt visst
av byggnadsförordningen och byggnadsreglementet, och
jag skall därför huvudsakligen uppehålla mig vid dessa
båda författningar jämte den nya kungörelsen om
fartygslanternor och fartygskompasser samt det nya
provningsreglementet, vilka båda senare ju kunna härledas
ur de förra. Därefter skall jag något beröra den nya
bostadsförordningen samt 1922 års
trälastmärkesförord-ning och i samband därmed den väntade lagstiftningen
om lastmärke i Östersjöfart ävensom en förebådad
författning rörande maskindrivna passagerarfartyg i
Nord-sjö- och vidsträcktare fart.

Den yttersta anledningen till det under 1927 i
huvudsak slutförda revisionsarbetet får väl anses hava varit
den, att erfarenheten så småningom givit vid handen, att
man i vissa avseenden skjutit något över målet genom
1914—15 års lagstiftning. De första varseln härom voro
de uppskov med ikraftträdandet av en del bestämmelser,
som tid efter annan måste meddelas. Det egentliga
utredningsarbetet begynte därmed, att kungl. maj:t genom
beslut den 20 februari 1920 uppdrog åt
kommerskollegium att med tillhjälp av sakkunniga verkställa
utredning rörande behovet av ändringar i 1915 års förordning
angående fartygs byggnad och utrustning med
tillhörande byggnadsreglemente samt att därefter till kungl.
maj:t avgiva de förslag, vartill utredningen kunde
föranleda. Med anledning härav tillkallade
kommerskollegium tre sakkunniga att biträda vid utredningen. Sedan
dessa sakkunniga med utgången av april 1921 avslutat
sitt arbete, befanns, särskilt med hänsyn till
utvecklingen i främmande länder samt de ändringar, som
vidtagits i de ledande klassificeringsanstalternas reglemen-

1 Föredrag, hållet vid Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 23 maj 1928.

ten, en avsevärt mera genomgripande revision
ofrånkomlig, varför kommerskollegium åter tillkallade samma
sakkunniga i och för behandling av ett inom
kommerskollegium utarbetat förslag, vilket efter skedd överarbetning
blev för yttrande utsänt till ett stort antal
sammanslutningar och organisationer, representerande skilda slag
av sjöfartsintressen, såsom rederier, olika kategorier av
sjöfolk, varvsindustri och skeppsbyggnadskonst,
ävensom rikets fartygsinspektörer, vilka samtliga
underkastade förslaget granskning och avgåvo därav
föranledda yttranden. Efter ytterligare ett antal
utredningsåtgärder utarbetades inom kommerskollegium ett nytt
iorslag, delvis efter helt nya riktlinjer, vilket efter att
hava gjorts tillgängligt för intresserade, slutligen
gjordes till föremål för överläggningar, i vilka deltogo,
förutom representanter för kommerskollegium och
socialstyrelsen, ett stort antal personer, representerande
allsköns sakkunskap och vitt skilda intressen å sjöfartens
område, vilka enstämmigt uttalade sin tillstyrkan av
förslaget i princip, varpå kommerskollegium, sedan
slutlig överarbetning av förslaget ägt rum, överlämnade
detsamma till kungl. maj:t med skrivelse den 31
december 1924.

Efter detta fick förslaget en rundlig tid vila i kungl,
maj :ts kansli, i det att detsamma först den 20 maj 1927
gjordes till föremål för kungl, majts beslut. Sagda dag
utfärdades en ny förordning angående fartygs byggnad
och utrustning och i samband därmed kungörelser ang.
vissa ändringar dels i nyttjandeförordningen och dels i
tillsynsförordningen. Därjämte utfärdades en
förordning angående bostäder m. m. å fartyg för ombord
anställda.

Ovannämnda av kommerskollegium framlagda förslag
till förnyad byggnadsförordning företedde i jämförelse
med 1915 års författning principiella skiljaktigheter i
vissa väsentliga avseenden, nämligen beträffande
bestämmelsernas tillämpningsområde, behandlingen av
klassade fartyg samt dispositionen av ämnet i stort,
särskilt med hänsyn till fördelningen av stadgandena
mellan förordningen och reglementet. Vidare hade
kommerskollegium föreslagit en utbrytning samt utfärdande
i annan ordning av vissa huvudgrupper av stadganden,
som dittills rymts inom byggnadsförordningens ram.
Slutligen innehöll förslaget en mångfald ändringar i
de särskilda detaljföreskrifterna samt ett antal nyà
stadganden.

Den ändring i fråga om klassade fartyg, som
föreslogs, bestod i en utvidgning av det område, inom vilket
vederbörande klassreglementes bestämmelser finge
till-lämpas i stället för byggnadsreglementet, under det att
själva förordningen, liksom förut varit fallet, gjorts
gällande i hela sin utsträckning jämväl beträffande
ifrågavarande fartyg. Berörda utvidgning av
klassreglementenas tillämpningsområde kommer till synes på två

15 SEPT.
1928

ÅRGÅNG

58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928s/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free